Därför får affärsjurister inte bli advokater

”Det är i själva verket direkt olämpligt att företräda klienter i affärsjuridiska sammanhang om man saknar den kunskapen”.

Det skriver Advokatsamfundets generalsekreterare Anne Ramberg i det senaste numret av tidningen Advokaten.

I en lång text ger hon svar på varför de som studerat affärsjuridik vid Linköpings universitet inte ska få en advokattitel.

”Alldeles oavsett inom vilket rättsområde man som advokat är verksam ska en advokat vara insatt i såväl straffrätt som processrätt. Om man tror att man kan vara en skicklig affärsadvokat utan dessa kunskaper saknar man insikt i yrket. För att kunna skriva ett ändamålsenligt och väl fungerade avtal måste man kunna identifiera och förutse såväl straffrättsliga som processrättsliga konsekvenser.”

Debatten, som följdes upp av Realtid, började med en intervju i Jusek-tidningen där juristen Walter Sköldstam gick ut och sade att han inte ser sin utbildningsbakgrund som ett problem utan tvärtom som en fördel när exempelvis banker söker kvalificerde affärsjurister.

Han vände sig emot att ett medlemskap i Advokatsamfundet kräver ”traditionell” juristexamen. Det försvårar hans verksamhet eftersom det är svårare att etablera sig som juristbyrå än som advokatbyrå. Därtill anser han att förhållningsättet är ”felaktig och föråldrat”.

Han fick medhåll av den moderata riksdagsledamoten, Andreas Norlén, som har motionerat om ändrade kriterier för advokat-titeln.

– Min konkreta synpunkt är att Advokatsamfundets inträdesregler borde ändras så att man ger en beskrivning av vilken utbildning man ska ha snarare än att koppla behörighetskraven till en specifik namngiven utbildning eller specifik examen. Då skulle man komma runt vad man ska kalla för examen, sade han då till Realtid.se.

Ingrid Arnesdotter, professor i affärsrätt, med dubbelexamen som civilekonom och jur kand och en juris doktorsexamen i civilrätt startade en ämnesöverskridande affärsjuridisk utbildning vid Linköping universitet efter drygt sex år som chefsjurist i näringslivet. Hon hoppas i sin tur att få till stånd en särskild affärsjuristexamen.

– När vi lyckats med detta och utbildningen ifråga får spridning till övriga större lärosäten så ökar förutsättningarna för en ny syn på advokatyrket. Det som fattas är politiska beslut och om sådana är det svårt att sia, sade hon tidigare till Realtid.se som i samband med artikeln sökte Anne Ramberg för en kommentar.

Nu svarar alltså Anne Ramberg i senaste numret av Advokaten och ger sig därmed in i den debatt som hon anser är ”förvirrad”:

”Straffrätt och processrätt utgör själva kärnan i advokatuppdraget. Den ska alla advokater kunna förhålla sig till. Det är vad som skiljer advokaten från andra konsulter. De röster som på senare tid förenat sig med Linköpings universitet i kravet på ett sänkt utbildningskrav är således fel på det.”

Läs hela inlägget här.