Brittisk vd för skånskt mångmiljardföretag

Här är videoklipp från Lindabs fabrik i Grevie precis utanför Båstad. (Det var strikt kameraförbud för den största delen av tillverkningen som sker med industrirobotar.)

– Jag har varit vd för Lindab nu i precis knappt 2 år, säger Brodetsky.

– Förr var jag chef för Lindabs affärsområde Byggnadssystem, och kom in där efter ett företagsköp som Lindab gjorde 2005.

– Så nu har jag jobbat här i Sverige i nästan två år, och flyttade även hit till Sverige i februari.

– Min fru flyttade då hit också, så vi bor nu i Helsingborg.

– Det är jättefint, även om det blev en tuff början med en tuff vinter.

– Men vädret har blivit bättre sedan slutet på maj. Då blev vädret mycket bättre.

– Så vi trivs med att ha flyttat hit och att bo här nu.

– Och Lindab är ett uppfriskande företag att jobba för.

– Lindab har en väldigt stark företagskultur, väldigt mycket uppbyggt av en entreprenörsanda.

– Det märker man mycket av när man besöker Lindabs fabriker, men även då man går igenom Lindabs affärsområden och deras verksamheter i olika länder.

– Vi gillar att ha medarbetare på chefsposter som verkligen ”tar kontroll” över sina marknader.

– Ibland måste man anpassa hur man bedriver sin verksamhet till olika länder eftersom det finns olika traditioner i byggbranschen.

– Det är en traditionsbunden bransch.

– Hur de jobbar i Frankrike skiljer sig från Storbritannien som är annorlunda jämfört med Sverige och Ryssland.

– Och vi har landchefer som verkligen kan klara av utmaningarna och göra de anpassningar som behövs för att nå full potential i respektive land.

– Lindab som helhet drabbades hårt av lågkonjunkturen som vi just har haft.

– Byggbranschen är en av de branscher som påverkades mest.

– Och Östeuropa drabbades värst inte bara i Europa utan i hela världen.

– Så vi kände av lågkonjunkturen mycket.

– Nu har vi märkt av en stabilisering de senaste månaderna.

– Och under det andra kvartalet redovisade vi åtminstone oförändrade intäkter jämfört med andra kvartalet 2009.

– Det var första kvartalet på cirka två år som vi inte längre minskar våra intäkter.

– Så det känns bra att vi har fått stopp på nedgången.

– Och vad gäller lönsamheten är det här det första kvartalet på två år, då vi har haft en vinstökning.

– Det känns också bra att rapportera, och förhoppningsvis är det en vändpunkt.

Kan du berätta mer om era produkter?

– De flesta av våra produkter är stålbaserade.

Lindab har tre affärsområden.

Det största som utgör cirka 55 procent av koncernen, är affärsområdet Ventilation som gör ventilationsrör avsedda för att installeras i fastigheters ventilationssystem.

Via ventilationsrören förs luften från det ställe i fastigheten där fastighetens luftbehandlingsenhet genererar luftcirkulationen genom byggnaden.

Rören transporterar alltså luften genom en byggnad med luftcirkulation.

Och så har Lindab ett antal produkter för att sprida luften inom ett rum. De produkterna svarar för cirka 10 procent av affärsområde Ventilation. Så det mesta
är de övriga ventilationsrören.

Ett annat affärsområde inom Lindab är Byggnadskomponenter, vilket är byggnadskomponenter i stål för bostäder respektive fastigheter som inte är bostäder.

Dessa byggkomponenter är produkter för exempelvis tak- och väggytor i olika former samt regnavledning.

Lindab har även en del inomhuskomponenter.

Men den gemensamma nämnaren är att alla komponenterna är stålbaserade.

Det tredje affärsområdet för Lindab är Byggnadssystem, som erbjuder kompletta byggnader i stål.

– Det affärsområdet är lite som Ikea för möbler; sådana är vi för byggnader.

– Det är en liknande princip.

Geografiskt är Lindabs huvudfokus att sälja sina produkter i Europa.

– Vi har även en liten Ventilation-verksamhet i USA, men huvudfokus är Europa.

Den största delen geografiskt är Norden som svarar för cirka 40 procent av Lindabs intäkter.

Övriga Västeuropa utgör 30 procent, och drygt 20 procent är Östeuropa.

2009 hade Lindab intäkter kring 7 miljarder kronor, vilket innebar en nedgång med 30 procent jämfört med innan lågkonjunkturen. 2008 var intäkterna nästan 10 miljarder.

Så ni har stora fluktuationer?

– Våra produkter säljs till 80 procent till fastigheter som inte är bostäder, och så fort företagen tappar tron på konjunkturen och banksystemet slutar fungera eller fungera mindre effektivt (som i senaste finanskrisen), så sätts projekt på vänt och nya projekt är svårare att hitta.

– Så det kan bli väldigt brutalt när allt stannar upp, men vändningen när allt återhämtar sig blir även bra sedan.

Lindabs intäkter var alltså oförändrade om man jämför andra kvartalet 2010 med andra kvartalet 2009.

Första kvartalet 2010 minskade Lindabs intäkter fortfarande jämfört med första kvartalet 2009.

En orsak till det var att Lindab under första kvartalet 2009 fortfarande levererade en del produkter till projekt som beslutats före lågkonjunkturen.

Sådana projekt fanns inte under första kvartalet 2010.

Dessutom var det en särskilt tuff vinter första kvartalet 2010, vilket begränsade byggaktiviteten och därmed Lindabs intäkter.

– Särskilt januari och februari var aktiviteten mycket låg.

Så första kvartalet minskade alltså intäkterna, medan det under andra kvartalet var en stabilisering.

Lindabs intäkter var exakt oförändrade om man jämför andra kvaartalet 2010 med andra kvartalet 2009.

– Om man rensar bort valutaeffekter, ja, säger Brodetsky.

I sin resultatrapport för andra kvartalet gör Lindab en generell beskrivning av framtidsutsikterna.

– Det vi räknar med framöver är att bostadsbyggnadsprojekt som var den del av byggbranschen som gick först in i lågkonjunkturen, tror vi blir den del som först kommer ur och att vi där kommer att se en del återhämtning i år.

Men produkter till bostadsfastigheter utgör bara 20 procent av Lindabs verksamhet.

80 procent avser fastigheter som inte är bostäder.

– Och för sådana byggprojekt räknar vi med en stabilisering i år, och en återhämtning under andra halvåret 2011.

Lönsamhetsmässigt har Lindab som mål att i goda tider nå en ebit-marginal (rörelsemarginal) på 14 procent.

– Vi nådde den marginalnivån 2007.

– För att vi ska nå dit igen måste marknaden återhämta sig, men vi tror att när vi får en god konjunktur igen, när vi ser effekter av de strategier vi genomför nu, och när vi börjar få operationell hävstång av de kostnadsbesparingar vi gjort – kombinationen av de tre bitarna tror vi då kommer att ta oss till 14 procent.

Vad är det för strategier du menar?

– Det senaste halvåret har vi granskat hela vår strategiska position i vart och ett av våra tre affärsområden.

– Tidigare var vår strategi att varje affärsområde lanserade hela sin produktportfölj i varje land.

– Den nya strategin innebär att vi satsar på de delar av affärsområdena där vi är starkast.

– Så en del produkter som kanske inte är så lönsamma och där vi har en svagare position på nya marknader, kommer vi inte lansera alls på de marknaderna.

– Vi kommer istället att lansera de mer lönsamma produkterna där vi har en starkare position.

– Det innebär inte en total omvandling.

– Det är inte något revolutionerande såsom att börja tillverka iPhone-telefoner istället för enstaka mobiltelefon-komponenter

– Men det innebär att om vi har en viss mängd energi och resurser till förfogande, och vi tidigare använde det för hela vårt produktsortiment, så kan vi istället investera den energin på den delen av vårt produktsortiment som är effektivast.

– Då kan vi växa på ett mycket bättre sätt, och det är vad vi försöker göra.

Lindabs konkurrenter är olika från affärsområde till affärsområde.

Inom Ventilation är Lindab marknadsledande i Europa.

– Där är vi rätt mycket större än största konkurrenten.

Schweiz-baserade företaget Fläkt Woods är Lindabs största konkurrent inom det produktområdet.

– Det har svenskt ursprung och grundades från början i Sverige.

– De är näst störst inom ventilationsrör i Europa.

Vad gäller affärsområde Byggnadskomponenter är Ruukki Construction troligenden största konkurrenten i det geografiska område där Lindab också finns.

– Det är ett finskt bolag.

Lindabs affärsområde Byggnadssystem har egentligen inga konkurrenter som finns i hela Europa.

– Men där har vi många regionala, lokala konkurrenter.

– Generellt är konkurrenterna inom det produktområdet mycket mindre än vi.

Geografiskt sett säljer Lindab sina produkter i till och med i lite mer än Europa.

Lindab finns med egna säljbolag i 31 länder, varav 29 i Europa, 1 i USA och 1 i Kazakhstan.

– Eftersom vi paketerar våra produkter inom affärsområde Byggnadssystem som Ikea vilket jag nämnde, så kan vi faktiskt sälja dem även om avståndet till köparen är stort.

Lindab har därmed nu i sin nya ryska fabrik inom affärsområde Byggnadssystem kunnat producera även för leveranser till Kazakhstan tusentals kilometer från fabriken.

– Så vi har en säljkille även i Kazakhstan.

Totalt sett
säljer Lindab till cirka 50-60 länder även om koncernen inte finns i alla de länderna med egen personal.

För intäkterna har Lindab haft ett mål att de ska växa med 6 procent per år.

– Det har vi nu höjt till 8 procent per år.

– Vi höjde målet eftersom marknaderna tidigare fallit så kraftigt och att vi nu fokuserar på våra styrkor.

– Kombinationen av förbättrade marknadsförutsättningar och vår strategi väntas därmed leda till att vi kan växa med i snitt 8 procent per år exklusive eventuella företagsköp.

– Över en femårsperiod innebär väl det att intäkterna ökar med någonstans kring 50 procent.

– Och därutöver har vi i vår nya strategi ett fortsatt fokus på företagsköp, och vi hoppas att vi under de kommande fem åren även kommer att kunna lägga till företag vi köper vilket också kommer att öka koncernens intäkter.

– Sedan är det alltid svårt att i förväg säga hur mycket företagsköp vi kommer att göra, eftersom man måste vara två för att dansa tango.

– Man kan veta vilka företag man vill köpa, men om det blir någon affär beror på den andra parten också.

Vad vill ni göra för företagsköp?

– Inom affärsområde Ventilation är det distributionsbolag och företag som gör produkter inom området ”komfortklimat”.

Komfortklimat är exempelvis de ventilationshål man kan se inomhus i ett rum för att sprida luften i rummet.

Bakom det själva ventilationshålet som man ser finns även en hel rad produkter som Lindab kallar ”komfortdivisionen”.

– Det är det område inom Ventilation där vi är svagast, och vi vill stärka det och anser att det bästa sättet är genom företagsköp.

Så inom Ventilation är det alltså distributionsbolag och bolag inom produktgruppen komfortklimat som Lindab vill köpa.

Inom affärsområde Byggnadskomponenter vill Lindab fokusera på företagsköp inom produkter för bostäder.

– Och vi kan även tänka oss att göra företagsköp inom Byggnadskomponenter för produktgrupper som inte hör till bostadsfastigheter, om det förstärker våra tidigare positioner inom Byggnadskomponenter.

– Men vi kommer inte på bred front att köpa företag till affärsområde Byggnadskomponenter för produkter till fastigheter som inte är bostäder, om det är företag i nya länder.

Affärsområde Byggnadssystem är enligt Brodetsky en så unik verksamhet, så där ser han inte så stora möjligheter med att växa verksamheten genom företagsköp.

– Där är det mycket mer fokus på tillväxt utan företagsköp.

De kostnadsbesparingar Lindab har gjort i samband med lågkonjunkturen, är så gott som genomförda.

Besparingarna innebar att Lindab under andra kvartalet sparade ytterligare 20 miljoner kronor, jämfört med andra kvartalet 2009.

Totalt uppgår besparingarna till 560 miljoner kronor på årsbasis.

– Vår plan från början var att spara 600 miljoner kronor per år, så vi är nästan framme.

Faktum är att Lindab fick återta de senast beslutade besparingarna.

Lindab meddelade under första kvartalet nya besparingar eftersom affärsområde Byggnadssystem hade det verkligt kämpigt.

Då beslöts om nya besparingar där på 40 miljoner kronor per år.

– Därefter har intäkterna där varit ganska låga under andra kvartalet, men orderingången var desto bättre.

– Och för att hantera de nya ordrarna behöver vi resurser.

– Så där har vi snabbt stoppat de senaste besparingsplanerna för affärsområde Byggnadssystem, och fokuserar på verksamheten där istället för att spara pengar där – vilket är goda nyheter eftersom vi ser en del aktivitet som kommer tillbaka i det affärsområdet.

Hela Lindab har i dagläget cirka 4.500 anställda.

Lindabs fabriker är uppdelade i tre grupper.

Koncernen har centrala fabriker för automatiserad produktion i stora volymer.

På Bjärehalvön i Skåne (där även Lindabs huvudkontor ligger), har Lindab flera hundra anställda inom både affärsområdena Ventilation och Byggnadskomponenter.

Lindab har även en automatiserad fabrik i Luxemburg för affärsområde Byggnadssystem.

Utöver dessa automatiserade fabriker, har Lindab en annan grupp fabriker som är i lågkostnadsländer.

Det gäller särskilt för affärsområde Ventilation.

Lindab har en stor sådan fabrik i Tjeckien.

Den tredje fabriksgruppen är ”lokal produktion”.

– Många av våra produkter är stora och skrymmande och görs inte i så stora volymer.

– De produkterna måste tillverkas nära kunderna för att spara transportkostnader och för att ha en hög servicenivå.

Så i anslutning till de flesta av våra försäljningsbolag, så har vi även små produktionsenheter för att stödja den lokala marknaden med antingen specialprodukter eller skrymmande produkter.

Totalt har alltså Lindab 3-4 automatiserade högvolymsfabriker, en stor lågkostnadsfabrik för affärsområde Ventilation, och därutöver lokala produktionsenheter.

– Vi känner oss rätt nöjda med vår nuvarande produktionsstruktur, säger Brodetsky.

De åtgärder som vidtagits de senaste åren har främst berört affärsområde Byggnadssystem.

– Där var vi tidigare inte särskilt nöjda med produktionsstrukturen.

Tidigare hade Byggnadssystem en fabrik i Luxemburg för leveranser till Väst, och därutöver två fabriker som funnits med historiskt; en i Ungern och en i Tjeckien vilket inte är så långt ifrån varandra.

– Där kände vi att vi bara behöver en fabrik i Central- och Östeuropa, så vi har nu stängt fabriken i Ungern och fokuserar på Tjeckien-fabriken för Central- och Östeuropa.

– Men samtidigt har vi öppnat en ny fabrik i Ryssland inom affärsområde Byggnadssystem, för leveranser inom Ryssland och till CIS-länderna.

– Så med de senaste förändringarna känner vi att vi har ett rätt bra upplägg.

– Sedan kommer vi att genomföra ytterligare förändringar, men det blir mer finjusteringar.

Exempelvis har Lindab fortfarande en del arbetsintensiv produktion i Väst som kommer att fortsätta flyttas till Lindabs lågkostnadsfabriker i Öst.

– Men vi har nu ett rätt bra ”fotavtryck” för var vi behöver vara.

Finansiellt har Lindab skulder kring 2,4-2,5 miljarder kronor.

Är ni nöjda med den nivån?

– Visst är det bättre ju lägre skulder man har, men vi känner att det här är en nivå vi kan arbeta med.

Och Lindab har ett låneavtal som gör att skulderna kan ökas till 3,5 miljarder kronor om så önskas.

– Så vi har utrymme att finansiera en del företagsköp beroende på storleken på sådana företagsköp, men vi har utrymme för det.

– Men självklart har vi också fokus på att generera kassaflöden för att få ner skulderna så mycket som möjligt.

Så sent som i augusti 2009 var det spekulationer i exempelvis Dagens Industri om att Lindab skulle behöva be sina aktieägare om kapitaltillskott på 1 miljard kronor, vilket Realtid.se skrev om.

Och hur blev det? Ni har väl inte behövt be aktieägarna om kapitaltillskott?

– Det där var bara spekulationer, och jag tror att som vi sa då så behövde vi inte be om kapitaltillskott och vi har inte behövt det.

– Det enda området där jag tror att det kan finnas ett behov av ytterligare finansiering för oss, är om vi lyckas få till stånd ett större företagsköp och vårt eget låneavtal då inte räcker till.

– Då kan vi förstås vända oss till aktieägarna för att få hjälp med att finansiera det.

Lindab-aktien står i skrivande stund i drygt 80 kronor.

Bolagets vinst per aktie hade en historisk topp på 11-12 kronor 2007.

Tror du att ni kan nå dit igen de kommande åren?

– Det beror på när vi kan nå vårt mål med en ebit-marginal på 14 procent.

– Det kommer att ta en del tid, för våra marknader kommer inte att återhämta sig över en natt.

– Det kommer att ta tid.

– Och det kommer att
ta tid för oss att genomföra vår strategi.

– Vi håller på att genomföra den nu, men det kommer också att ta tid innan det regelbundet börjar generera starka resultat.

– Men jag tror att när vi börjar komma närmare vårt ebit-marginal-mål, så kommer vi också per definition att få en allt högre vinst per aktie också.

Investmentbolaget Ratos med vd Arne Karlsson, är huvudägare i Lindab med en ägarandel på 22 procent.

Har du nära kontakt med Karlsson och diskuterar Lindab med honom?

– Som största aktieägare är Ratos representerat i Lindabs styrelse.

– Jag träffar styrelsen regelbundet, även styrlseledamöterna från Ratos.

– Vi har regelbundna styrelsemöten.

– Och Ratos är en aktieägare och de är väl insatta i reglerna för aktieägare, för styrelsen och för företagsledningens roll.

– De håller sig till det och klarar av det väldigt bra.

– Ratos styrelseledamöter i Lindabs styrelse är tillgängliga för diskussioner precis som övriga styrelseledamöter när vi behöver det och känner att det är bra.

– Så det är en bra aktieägarbas vi har.

Frågan är vad Ratos nu har för avsikt med sin ägarandel i Lindab; och om Ratos kommer att sälja den så småningom efter att Ratos tidigare köpte hela Lindab från börsen och sedan har sålt ut en del igen.

– Det stämmer att Ratos och två andra stora aktieägare, tidigare köpte ut Lindab från börsen 2001.

– Sedan börsintroducerade de återigen Lindab 2006 då dessa tre (Ratos och de två andra) sålde ut hälften av Lindab.

– I övrigt har inte vi hört något om Ratos avsikter med sin kvarvarande ägarandel.

– Det har funnits rykten som vi läst om i tidningarna och så.

Vad var det för rykten?

– Det är rykten och spekulationer.

– Vi pratar inte särskilt mycket om det här internt.

– Det är klart att vi vet att Ratos inte kommer att vara kvar som aktieägare i Lindab för evigt under hela Lindabs livslängd.

– Men så länge
som Ratos är vår huvudägare är vi mycket glada över det och att jobba med dem.

Har det funnits spekulationer om att någon skulle vilja köpa hela Lindab?

– Jag har inte hört några spekulationer om det.

Skulle det kunna finnas fördelar för Lindab att bli uppköpt av något företag?

– Vi känner att vi med vår nya strategi och med de medarbetare vi har, går en mycket bra väg framåt för att skapa stora aktieägarvärden i framtiden.

– Om vi dessutom kan integrera en del företagsköp, tror vi att aktieägarna kommer att klara sig extremt bra med Lindab som det är och med den tillväxt vi planerar för.

Vilka huvudpunkter vill du peka på som möjligheter med Lindab för aktieinvesterare?

– I fjol var det stor osäkerhet, för det blev en nedgång i trenden.

– Och eftersom den här lågkonjunkturen var så unik, visste ingen riktigt hur djup den nedgången skulle bli.

– Nu ser det ut som att vi har nått botten, åtminstone i termer av andra kvartalet 2010 inte visade någon nedgång i intäkerna jämfört med andra kvartalet 2009.

– Och nu när vi har en mycket solid grund att stå på i form av fina resurser – en extremt välmotiverad företagsledning.

– Vi fattade många tuffa beslut i fjol, men nu är vi mycket motiverade att växa verksamheten och fokuserar på marknaden och vad vi kan göra.

– Och jag tror att om vi fokuserar all den energin på de områden vi har preciserat i vår nya strategi, kommer Lindab att kunna växa – hur mycket beror alltid på marknadsläget – men på ett mycket bra sätt om marknaden är bra vilket kommer att skapa stora värden framöver.

En tänkbar risk är om konjunkturen blir stark och stålpriserna skjuter i höjden, vilket skulle öka Lindabs inköpskostnader för stål.

– Men vi kan i så fall mer eller mindre höja priserna på våra produkter i motsvarande mån.

– Historiskt har vi lyckats bra med att kompensera oss för ökade stålkostnader genom att höja våra egna produktpriser.

– Det är likadant för våra konkurrenter.

– Om det blir höjda stålpriser, måste de också höja sina produktpriser som kompensation.

– Generellt när råvarukostnaderna ökar gäller det alla typer av råvaror och inte bara stål.

– Så genom åren om du ser på en tillräckligt lång tidsperiod har förändringarna i stålpriserna inte skiljt sig dramatiskt från andra råvarupriser, och det har egentligen inte påverkat marknadsandelen för stålbaserade produkter.

– Och det har inte heller påverkat våra möjligheter att kompensera oss för stålprishöjningar genom våra produktpriser.