"Börsbolagen agerar bakåtsträvande"

Pandemin har bromsat börsbolagens framsteg i jämställdhet. Det visar årets rapport från stiftelsen Allbright.

Inom styrelser och på vd-nivå har utvecklingen stannat av, medan ledningsgrupperna gör minimala framsteg. Allt fler bolag saknar helt kvinnor i ledningsgruppen, samtidigt som andelen jämställda bolag står still. Ingen bransch når längre upp till jämn könsfördelning.

– Börsbolagen agerar bakåtsträvande. Därmed riskerar pandemin att bromsa bolagens utveckling i flera år framöver, säger Amanda Lundeteg, vd på stiftelsen Allbright.

På endast ett område gör börsbolagen framsteg i jämställdhet det senaste året. Andelen kvinnor i börsens ledningsgrupper har ökat minimala 1 procentenhet – från 24 till 25 procent.

– Var fjärde person i ledningsgrupperna är nu kvinna. Det är en delseger. Men årets långsamma tempo är en varningssignal. Ska jämställdheten bara växa 1 procentenhet per år behöver näringslivet vänta ytterligare 15 långa år för att nå målet om jämvikt, säger Amanda Lundeteg.

Trots att den totala andelen kvinnor ökar, märks hack i kurvan. Andelen jämställda bolag står helt stilla för det andra året i rad. Bolagen som saknar kvinnor i ledningsgruppen har omvänt blivit fler, för första gången i Allbrights nioåriga historia.

– Att kvinnor och minoriteter hindras är inte bara en tragedi för individerna, utan också för bolagen och samhället. Näringslivet riskerar att missa avgörande kompetens, något som leder till sämre företag och ett svagare näringsliv.

I börsens toppskikt, bland styrelser och vd-poster, har utvecklingen också tydligt stannat av. För tredje året i rad utgör kvinnor 34 procent av styrelseledamöterna, medan män sitter på hela 90 procent av vd-stolarna.

– Sedan kvoteringshotet försvann 2017 har andelen kvinnor på styrelsenivå stått stilla. Det visar tydligt varför vi måste fortsätta debattera handlingsplaner för representationen på högsta nivå. Arbetet tenderar annars lätt att läggas på hyllan eller falla i glömska, säger Amanda Lundeteg.

På linjepositioner ökar nu ojämställdheten. Det är en motgång, eftersom det från linjeposterna ofta rekryteras till vd-poster och styrelser. Kvinnor besitter idag endast 15 procent av posterna med resultatansvar, en minskning med 1 procentenhet från ifjol.

– Att andelen kvinnor i linjen minskar är oroväckande. Finns kvinnor inte representerade i linjen kommer näringslivet aldrig råda bot på ojämställdheten på högsta nivå.

I fjolårets rapport lyftes fastighetsbranschen fram som ett gott exempel. Då var branschen först att uppnå jämn könsfördelning i ledningsgrupperna. I år backar fastighetsbranschen tillbaka och ingen av branscherna har längre jämn könsbalans.

– Att uppnå mål inom jämställdhet är bra. Men företagsledare tappar lätt fokus. Här behöver många bolag jobba strategiskt med uppföljning för att hålla i och hålla ut. Annars kommer vi se fler bolag kröner framgångar med nya bakslag, säger Lundeteg.

För företagsledare som vill öka kompetensen med hjälp av jämställdhet finns också väl beprövade metoder att arbeta efter.

– Ska bolagens höga mål i jämställdhet bli verklighet måste de varje år kartlägga, analysera och sätta mätbara mål. Bolagen måste fylla sina ambitioner med konkret handling. Annars kan frågan om jämställdhet snarare bli ett bevis på vd:ns egen inkompetens, säger Amanda Lundeteg.

Läs hela rapporten här.