Bonusarna på väg att skäras ned

Jan Bennink är känd i Nederländerna för de optioner, aktier och bonusar som han har fått. Bara i fjol fick han en bonus värd 80 miljoner euro. När Benninks enorma bonus blev känd för allmänheten dök även flera namn upp med stora summor i sina bonuskuvert. Ett exempel är Rijkman Groenink som fick 22 miljoner euro efter att hans bank ABN AMRO såldes förra året.

Nu har frågan klättrat på de politiska agendorna runt omkring i Europa.

I tisdags kväll hade finansministrarna från EU-länderna ett månadsmöte där frågan om vd-bonusarna togs upp. De kallar bonusarna för ett socialt gissel och hänvisar till den senaste turbolensen på finansmarknaden. Eu-ministrarna avslutade mötet med slutsatsen att kräva en insats från EU för att begränsa lönerna och bonusarna.

Detta går i linje med socialdemokraterna i Tyskland som har lämnat ett förslag om att det ska finnas en gräns vid 1 miljon euro för bonusarna i landet.

Frankrikes president Nicolas Sarkozy lovade i sin kampanj förra året att förbjuda fallskärmar för vd:ar som inte skött sitt arbete.

Men debatten är trots allt störst i Nederländerna.

– På grund av de höga summorna är det inte bara människorna på gatan utan även folket i styrelserummen som börjar ställa frågor, säger Xander van Uffelen, ekonomiredaktör på Volkskrant och författare av en ny bok om vd-lönerna.

Enligt internationell standard är inte holländska vd:ar överbetalda. Än så länge motsvarar deras löner bara 25 procent av USA:s chefslöner och 50 procent av de brittiska lönerna.

Om den nya lagen träder i kraft i Nederländerna kommer företagen att få betala 30 procent av fallskärmen i skatt om summan överstiger en halv miljon euro. Lagen kommer även att se till att 15 procent av den anställdes pensionspengar går till statskassan om summan kommer över en halv miljon per år.

Kritiker menar dock att myndigheterna går för långt. I och med lagförslaget uppmuntrar de ett klimat som bestraffar entreprenörer i landet och allt fler kommer flytta utomlands för att söka jobb, menar kritikerna.

Källa: Guardian och Herald Tribune