Avgörande dagar för Islands regering

Regeringen i Reykjavik sitter allt lösare för varje timme som går.

Läget är låst i försöken att omförhandla villkoren för skulden på drygt 5 miljarder dollar med London och Haag.

Lördagen den 6 mars gäller. Då väntas islänningarna rösta om Icesave-lagen, som reglerar hur Island ska ersätta Nederländerna och Storbritannien för insättningsgarantier som utlöstes i samband med kollapsen för internetbanken Icesave för ett och ett halvt år sedan.

Den omstridda lagen är redan klubbad av parlamentet i Reykjavik. Men den stoppades oväntat av Islands president i början av januari.

– Blir det nej har man ändå lite tid på sig. Statsfinansiellt har Island inte något akut likviditetsproblem. De har finansiering för 2010, men nästa år blir det problem om de inte får tillgång till kreditmarknaden, säger Lars Christensen, ekonom på Danske Bank.

Men han räknar med regeringskris.

– Regeringen har satsat mycket på att få igenom Icesave-lagen. Får de nej är det ett ganska kraftigt bakslag och jag bedömer att ett (isländskt) nyval i så fall är sannolikt, säger han.

Enligt Christensen är samtidigt de regeringsalternativ som står till buds för ö-rikets 320 000 invånare ganska få. Oppositionen är nära förknippad med den bankkris som lade Islands finanser i ruiner 2008. Och den sittande regeringen ses som ansvarig för Icesave-uppgörelsen.

– En ny regering skulle inte kunna göra särskilt mycket annorlunda än den sittande. Möjligen blir den mindre benägen att betala, är han slutsats.

Christensen pekar även på hur premiärminister Gordon Browns svaga position i Storbritannien, inför valet i juni, tillsammans med den holländska regeringens kollaps i förra veckan har försvårat situationen.

– Vi har tre regeringar i kris. Det är en viktig förklaring till att Icesave-förhandlingarna inte har fungerat.

En delegation från Reykjavik var på måndagen i London, men några formella möten var inte inplanerade, enligt en talesman för Islands finansdepartement.

Så länge Icesave-frågan är olöst håller såväl Internationella valutafonden (IMF) som de nordiska grannländerna inne på utbetalningar av utlovade lån till Island, som behövs för att stabilisera ekonomin.

Sveriges finansminister Anders Borg, som beviljad miljardlån till Island, vill dagarna för folkomröstningen inte spekulera i vad som händer om det blir nej på lördag.

– Vi har ju en bra gemensam process med de nordiska länderna och vi talar med EU och valutafonden, så det får vi återkomma till, säger han.