"Alla springer åt samma håll"

1. Vad anser du är de viktigaste faktorerna som driver börsen just nu?

Åsa Norrie:

– Det råder en enorm osäkerhet och i vissa skeden skapar det här en panik och ett kortsiktigt tänkande. Så ett bra ord är osäkerhet. Det vill säga en världssituation där ingen vet vad som kommer hända i morgon eller i nästa vecka. Alla stirrar på sitt eget lands problem och sitt eget lands osäkerhet. Det är samma tema i varje land. Här kommer behavourial finance in i bilden som en viktig faktor. Det vill säga alla springer åt samma håll oavsett om man är en större insitutionell investerare eller en liten aktör. Detta ger rejäla svängningar på 3-5 procent och vi uppmuntrar till att man inte ska vara för kortsiktig i sitt tankesätt, utan att man bör sitta stilla i den situation som råder. Vi ser däremot ingen kortsiktig lösning i detta skede, utan vi räknar med att volatiliteten och osäkerheten fortsätter en tid framöver.

Björn Davegårdh:

– Lånekrisen i södra Europa och framtiden för euron dominerar totalt medan oron för USA:s budgetunderskott klingar av. Politikerna har hela tiden hamnat på efterkälken men nu tycker jag de verkar komma ikapp verkligheten. Det surrar av rykten om olika lösningar och många börjar tro att det faktiskt kommer rejäla åtgärder.

Ari Riabacke:

– Världsekonomin i allmänhet, läget i USA och det finansiella läget i Europa där till exempel Greklands bidrag inte är särskilt upplyftande. Det finns givetvis ett antal parametrar som man kan se bäring på, räntor, tillväxt, arbetslöshetssiffror, och så vidare. Men mycket handlar också om ett allmänt börshumör som färdas runt om vårt klot. Människor är flockdjur som stirrar sig blinda på information som de tror att andra har. Rent allmänt tror jag inte finans- och börsvärlden just nu behöver fler ekonomer, utan snarare ett större antal psykologer. Mycket av det som sker idag sker på helt andra grunder än rent ekonomiska.

Anders Anderson:

– Skuldkrisen, framförallt den osäkerhet som finns kring en effektiv lösning. Greklands problem förvärras snabbt, och om man hamnar i en situation med okontrollerad betalningsinställelse tror jag att spridningseffekterna blir omedelbara.

Bengt Stillström:

– Hopp och förtvivlan. Kommer de europeiska politikerna att hitta en dräglig lösning eller inte?

2. Hur anser du att börsen speglar bolagens resultat och prognoser för närvarande?

Åsa Norrie:

– Det spelar ingen roll om du tittar på Volvo eller något annat stort bolag. De stora bolagen mår bra med tanke på att de har gjort mycket nedskärningar genom åren, men problemet är att många investerare inte klarar av att hantera stora svängningar. Man måste komma ihåg att det är billigt att låna nu och oljepriset har gått ned så det är en relativt bra köpsituation. Men många kanske tittar på hur det såg ut i våras och under försommaren och tänker att det riskerar att bli ännu värre och då väljer man att sälja. Och problemet är att det inte finns någon kortsiktig lösning eftersom det inte går att separera politikerna, ekonomin och näringslivet från varandra.

Björn Davegårdh:

– Efterfrågan på olika produkter kommer att bli lägre än tidigare förhoppningar många år framöver. Men fortfarande talar vi om tillväxt i världsekonomin. Jag tror att bolagen kommer att visa mycket stark produktivitetsförbättring som en följd av internetrevolutionen. Information har ju praktiskt taget blivit gratis och det går allt snabbare att komma ut med nya produkter. Direktavkastningen på aktier ligger långt över den bankränta man kan hoppas på de närmaste åren. Med alla mått mätt verkar aktier billiga.

Ari Riabacke:

– Värdet på ett bolag kan man i någon mening räkna sig fram till, förvisso på ett antal olika vis, men i alla fall. Resten handlar om förväntningar – möjligen också/eller tro och hopp – eller psykologi. Ungefär som med kvalitet, då upplevd kvalitet inte bara har med kvalitet i sig att göra utan kanske främst har med förväntningar att göra. Förväntningarna på stigande värden och god avkastning har under senaste åren varit onyktert höga. Och nu när en ordentlig baksmälla tornar upp i horisonten så finns det goda skäl och tro att värdet på många bolag kommer att justeras rejält – inte sällan till en rimligare nivå misstänker jag.

Anders Anderson:

– Priset på börsen ter sig ganska attraktivt, men i ett historiskt och långsiktigt perspektiv så är den inte uppseendeväckande billig i min mening.

Bengt Stillström:

– Nej! Prognoserna är för optimistiska, men det vet alla redan. De resultat som redovisas nu har liten påverkan.

3. Vad ser du för skillnader/likheter mellan den här börsturbulensen och 2008 år finanskris?

Åsa Norrie:

– Det är en markant skillnad jämfört med 2008. Då mådde storföretagen jättedåligt, medan det idag är ett läge där företagen mår bra och länderna mår dåligt. Så det är en helt omvänd situation jämfört med 2008. Du kan titta på vilket företag som helst på OMX30 och kan se att det mår bra, men Grekland, Spanien och Italien mår dåligt allihopa. Problemet är att företagen inte vet vad de ska göra. FED och ECB uppmuntrar bankerna att ge lån till företagen, men problemet är att det inte lånas ut så mycket pengar nu som det gjordes för ett par år sedan. Och det är framförallt mindre bolag som man inte vill låna ut pengar till. Bankerna är jätteförsiktiga så nu handlar det verkligen om att inte titta på vad politikerna säger, utan vad de verkligen gör. I dagens läge finns en friare penningpolitik än då man stoppade utlåningen på grund av Lehman Brothers problem och liknande.

– En ytterligare faktor är bostadsmarknaden. 2008 blev det en riktig bostadsbubbla, men idag är situationen helt annorlunda. Det råder en mycket bättre balans och läget på bostadsmarknaden är relativt bra sett ur ett globalt perspektiv. En sista sak som är viktigt att nämna rör själva banksystemet. 2008 var det väldigt underkapitaliserat och man hade en massa komplexa strukturer kring olika värdepapper och hela banksystemet blev vad man skulle kunna säga broken. I dagens läge mår bankerna bra.

Björn Davegårdh:

– En stor skillnad är att världens finansministrar inte kommer att låta stora banker gå i konkurs på samma sätt som Lehman Brothers. Bankerna kommer att få mycket lättare att refinansieras. En del nationaliseringar kommer säkert, men spararna kan känna sig tryggare än då.

Ari Riabacke:

– Att man lika ofta, möjligen något oftare denna gång, hör folk – ofta på riktigt höga poster – säga att ”min bästa gissning är…”. Det handlar i stor utsträckning om så kallade kvalificerade gissningar. Vi människor gillar som bekant inte när vi inte förmår att styra tillvaron och då griper vi det sista halmstrået – ”hur var det sist nu igen?” Problemet med häromsistens och nu är att världen förändras i rask takt och framtiden aldrig kommer bli vad den har varit, vilket i sin tur gör att gamla erfarenheter allt mindre ofta kommer att hjälpa oss framåt.

Anders Anderson:

– Skillnaden är framförallt att osäkerheten ligger på en politisk nivå. Om EU inte relativt snart kan visa handlingskraft, så tror jag att det kan komma att äventyra hela Euro-projektet.

Bengt Stillström:

– Denna gång är det de Euroländernas politiker som avgör hur illa det skall gå. 2008 var det främst de amerikanska politikerna och de svenska, för vår del. Hoppet står till att de nu aktuella politikerna skall vara skickligare än de som styrde den förra krisen. Annars är förloppen påfallande likartade. Den stora likheten är att politiker har så stort inflytande över hur det går. De skyller visserligen på marknaden, men den har inga som kan ställas till ansvar för sitt beteende och några beslut eller åtgärder kan inte marknaden vidta. Den fungerar efter hur politikerna skapat regelverken. Just nu är det inte tid att fixa dem, utan krisen måste lösas omgående för att inte successivt bli värre.

4. Hur anser du att politiska utspel och massmedias bevakning har påverkat den senaste tidens ekonomiska utveckling?

Åsa Norrie:

– Mediernas betydelse är enormt stor. Idag kan alla via internet, mobiltelefoner, radio och tidningar få snabb uppdatering av de senaste nyheterna och detta leder till att alla anser sig vara experter på världsekonomin. Står man exempelvis i Stockholm och väntar på tunnelbanan står folk med sin iPad och iPhone och följer börsens utveckling. Vad gäller politiska utspel går det inte att separera finansvärlden, ekonomin och politikerna i dagens läge. Vi står inför stora val i länder som Tyskland och liknande under nästa år, vilket komplicerar det hela. Det vill säga många politiker vet vad man borde göra, men det går inte riktigt ihop med att vinna röster.
Detta innebär att vi får se enorma struktureringar, fluktuationer, volatilitet och osäkerhet ett bra tag till. Vi hoppas naturligtvis att exempelvis ECB kommer med ett räntebeslut, men det är stor risk att det blir rejält mycket sämre innan det blir bättre.

Björn Davegårdh:

– Nu tror jag att media har sugit ur det mesta ur Grekland och försöker flytta över intresset till Italien. Men skillnaden är stor och jag tror inte att Berlusconis nattliga äventyr har någon långvarig dragningskraft på läsarna. Pessimismen börjar nog bli lite mättad, men det är klart att det finns många andra oroshärdar och mörka moln att göra feta rubriker på – dock inte med samma konsekvenser för finansmarknaderna.

Ari Riabacke:

– Självfallet oerhört mycket. Vi får så mycket information att vi inte kan förhålla oss neutrala eller vara rationella i någon mening. Så när alla rapporterar om ”sämre tider” tillräckligt många gånger så kommer det att bli sämre tider. Massmedierepresentanterna och politikerna är, dessbättre, människor i allra högsta grad och så snart de satt en ”label” på tillvaron (sämre tider – own remark) så är det svårt att se några andra tecken i skyn. Och medborgarna på stan i sin tur, ja de tror mest på den information som kommit till deras kännedom senast. Senast inkommen information överskuggar så gott som alltid tidigare inkommen information – oavsett sanningshalten i dem båda.

Anders Anderson:

– Jag tror inte media har en vägledande roll i hur marknaden sätter priser, men däremot så tror jag att media kan förstärka hur folk reagerar. I enskilda aktier kan man se att småsparare ofta styrs av nyheter, så det är svårt att tro att detta inte skulle vara fallet för hela marknaden också.

Bengt Stillström:

– Till det sämre. Populistiska utspel för att värva röstare eller uppmärksamhet förvärrar och fördröjer en lösning. Man verkar också ha en stor brist i förståelsen för de konsekvenser som olika lösningar kommer att få. Detta skrämmer mig mest. Senfärdigheten att hitta en lösning har nu lett till att konsekvenserna gått från turbulens i de finansiella marknaderna till att kraftigt påverka den reella ekonomin.

5. Vad tror du skulle kunna bryta den pågående ekonomiska turbulensen?

Åsa Norrie:

– En lösning på situationen i Grekland och en lösning på hela det politiska läget i Europa. Det är ändå så att många mindre ekonomier som Holland och Finland mår jättebra och uppfyller EMU:s kriterier, medan Grekland, Irland, Italien, Spanien och Portugal har enorma problem. Det enda som kan bryta den ekonomiska turbulensen är en sammansatt lösning mellan de olika ekonomierna. Snart har vi ett G20-möte och mycket kan därmed avgöras inom de närmaste 2-4 veckorna. USA har också en jätteviktig roll i hela spelet. Om man tittar på situationen där finns det mycket meningsskiljaktigheter mellan demokrater och republikaner, men då man ska ta ett beslut går det snabbt. Ett sådant exempel rör då man tog beslutet att trycka mer pengar. Så USA är bra på att ta hårda beslut, men samtidigt får man ändå inte glömma att USA har enorma skuldsättningsproblem.

Björn Davegårdh:

– En halvering av Greklands skulder är nog oundviklig och ju snabbare den kommer desto bättre. Upploppen kring Wall Street kanske också gör republikanerna lite mer medgörliga att höja skatterna för de mest välbärgade amerikanerna. Den senaste tidens nedgång i oljepriserna gör också att folk får lite mer pengar över att handla för vilket är viktigt i USA. Den amerikanska konsumtionen betyder mer för världsekonomin än Kina och Japan tillsammans. Stigande fastighetspriser i USA skulle vara mycket välkommet.

Ari Riabacke:

– Här får jag nog passa om jag ska komma undan med hedern i behåll. Bättre skolade bör här träda in på scenen med kvalificerade gissningar är min kvalificerade gissning.

Anders Anderson:

– En snabb och resolut lösning på högsta politiska nivå inom EU skulle lugna läget avsevärt. Jag tror däremot inte att osäkerheten är över, eftersom man kommer att vilja se att skadan också har begränsats.

Bengt Stillström:

– Det enklaste vore att Euroländernas politiker förklarade, helst på ett trovärdigt sätt, att Grekland skall tvingas betala sina skulder och att man kommer att hjälpa till med indrivningen på alla tänkbara sätt, om Grekerna skulle vägra. Dessutom skulle man köpa grekiska obligationer på andrahandsmarknaden. Det skulle dessutom bli en kanonaffär för deras centralbanker!

6. Är du själv köpare eller säljare?

Åsa Norrie:

– Både och. Vi tycker att vi ser intressanta möjligheter. Vi gör pengar på volatiliteten och nivåskillnader mellan marknader. Vi har exempelvis Gars-produkten som använder cash som referensindex och vårt investeringsmål ligger på 5 procent. Vi letar efter företag med en stark balansräkning och för närvarande tittar vi mycket på amerikanska och koreanska aktier. Vi gör även pengar på en stark euro i förhållande till en svag dollar. Vi säljer även av en del europeiska aktier.

Björn Davegårdh:

– Jag har ställt ut säljoptioner i bolag som Hennes & Mauritz, Atlas Copco, Scania och Alfa Laval och är alltså köpare. H & M har jag fått köpa på 190 kronor och fick 10 kronor i premie på säljoptionen. Nu har jag ställt ut köpoptioner på innehavet och får en tia för det. Jag hoppas att jag får köpa även Atlas, Scania och Alfa. Jag har ökat i guldbolaget Nordic Mines som väl ska komma med sin första guldtacka under hösten. Mitt största innehav just nu är Wise Group (First North) som jag plockar lite under dåliga dagar. Bolaget sysslar mest med rekrytering och bemanning och är riktigt lågt värderat.

Ari Riabacke:

– Vare sig det ena eller andra höll jag på att säga då jag handlar i en väldigt liten skala. Men, och nu fantiserar jag fritt som ni förstår, om jag hade pengar så skulle jag handla under hösten. Varför? Jo, för efter uppgång kommer fall, vars botten jag tror vi närmare oss när höstlöven faller, och efter regn kommer sol. Vad säger då forskningen? Bland annat att de flesta behåller en förlustaktie dubbelt så länge som de behåller en vinstaktie. Kanske tänker man ungefär såhär: ”Har jag varit så korkad att jag köpt en aktie som gått så dåligt så vill jag i alla fall inte vara så korkad att jag säljer den när den gått ner ännu mer – och förmodligen strax kommer att gå upp igen…”

– Så, mitt goda börsråd är att ni säljer av lite på den sjunkande stocken innan ni loggar ut idag (fredag) och köper tillbaka till ett lägre pris i början av nästa vecka. Bra, känns det stabilt?

Anders Anderson:

–Jag tycker att man alltid ska ha en viss del aktier i sin portfölj. Men just nu skulle jag vilja undervikta. Sedan är bara frågan när man ska övervikta och det är alltid lika svårt.

Bengt Stillström:

– Köp svenska bankaktier, de kommer att tjäna otroligt mycket pengar på högre räntemarginaler till följd av turbulensen och den minskade konkurrensen, samtidigt som risken att staten skall konfiskera dem är låg. Sälj bolag med för stora skulder och för litet äkta eget kapital (eget kapital minus immateriella tillgångar.) De kan få betala dyrt till bankerna för sin utsatthet. Köp andra aktier. Sälj lågförräntande obligationer och köp högförräntande, men undvik konkursriskerna. Att köpa 10-åriga svenska statsobligationer till en ränta under 2% blir ju en garanterad förlust under många år. Vem gör det om de inte tvingas av politikerna.