Realtid har skrivit en rad artiklar om tvisten mellan Dunkerstiftelsen och bland andra stiftelsens tidigare vd Claes Lindqvist. Framför allt en konkurs i företaget Sparkistan har kostat både Dunker och bland andra arvtagarna efter Axis-grundaren Mikael Karlsson hundratals miljoner kronor.

Claes Lindqvist, som tidigare varit vd för börsbolaget Höganäs och Öresundskraft, försattes i november i fjol månad i personlig konkurs på Dunkers begäran.

Enligt protokollet från edgångssammanträdet vid Helsingborgs tingsrätt, där det sker en genomgång av Claes Lindqvists konkursbo, har Lindqvist tillgångar på 5,7 miljoner kronor och skulder på 41,5 miljoner. Förutom skulden till Dunkers är den absolut största posten en faktura på 6,5 miljoner kronor från advokatfirman Vinge och stjärnadvokaten Krister Azelius, som fört Lindqvists talan sedan processen drog igång våren 2019.

Under edgångssammanträdet, där Claes Lindqvist uttalar sig under ed, förklarade han sig helt ovetande om att han skulle komma att ställas inför advokatkostnader i den storleksordningen.

I protokollet står att ”Efter att Ragnar Lindqvist (Dunkers styrelseordförande, reds anm) talat med honom om ett eventuellt skadeståndskrav från Dunkerintressena sökte han, på Ragnar Lindqvists inrådan, juridiskt biträde. Han kontaktade då advokatfirman Vinge och träffade Krister Azelius i april-maj 2019. De diskuterade inte betalningen för uppdraget och han var inte medveten om att det skulle bli ett så ansenligt belopp som det blev. Det var av underordnat intresse utifrån de krav som fanns från Dunkersidan. Han brydde sig inte om juristkostnaderna, utan tänkte att det skulle lösa sig genom att han skulle gå skadefri då de skulle nå framgång med talan. Inget avtal har således ingåtts om vad som skulle betalas för uppdraget, varken muntligen eller skriftligen. Det fanns inte heller något underförstått betalningsvillkor, eller någon annan som skulle betala. Någon del av arvodet har inte betalats och har inte heller fått någon uppmaning om att betala. Det var först vid skiljedomsförhandlings slut beloppen presenterades och han blev varse arvodets storlek.”

Claes Lindqvist uppger vidare enligt protokollet att ”skiljeförfarandet kan antas ha genomförts på krita.”

Enligt Vinges faktura, som är daterad den 25 november 2021 med förfallodatum 15 december, är Claes Lindqvist skyldig advokatfirman 6,5 miljoner kronor för perioden september 2019 till november 2021.

Den absolut största kostnadsposten är nära 4,4 miljoner kronor för skiljedomsmålet. Därtill kommer målet i Solna tingsrätt med drygt 700 000 kronor, samt mål i Helsingborgs tingsrätt och Hovrätten i Malmö, och moms.

Enligt bouppteckningen finns det en konkursansökningskostnad från Dunkers på 68 000 kronor, som har förtursrätt. Men det finns skulder på sammanlagt 41,5 miljoner kronor utan förtursrätt.

Sammantaget finns det enligt bouppteckningen tillgångar på 5,7 miljoner kronor, före reavinstskatter för 2021. Den största tillgången är en fordran på 3,25 miljoner kronor på Claes Lindqvists son, som dagen innan konkursansökan lämnades in köpte Claes Lindqvists halva av villan i den exklusiva badorten Viken utanför Helsingborg. Den näst största tillgången på 1,5 miljoner kronor är i en Jersey-baserad Nordic Capital-fond.

Slutsatsen är att de oprioriterade fordringsägarna kommer att få ”viss” utdelning.

Krister Azelius är en av de mer högprofilerade advokaterna i affärssammanhang i nordvästra Skåne, förutom delägare i Vinge är han chef för advokatfirmans tvistlösningsteam i Skåne.

Azelius var när processen inleddes även ordförande i Helsingborgs IF, en post han lämnade i samband med att fotbollsklubben åkte ur allsvenskan.

Säker på att vinna

När Realtid började skriva om processen under hösten 2020 var Krister Azelius väldigt säker på att hans klient skulle vinna målet. Den inställningen har fortsatt fram till att han överklagade beslutet om att Claes Lindqvist skulle försättas i personlig konkurs. Efter hand har han dock helt slutat att kommentera utvecklingen, mer än just det faktum att han skulle överklaga. Ett överklagande som alltså underkändes.

I samband med att Dunkers begärde Claes Lindqvist i personlig konkurs skrev Krister Azelius i ett skriftligt svar till tingsrätten att ”som ni säkert inser är Claes Lindqvists likvida situation inte sådan att han kan infria de i skiljedomen utdömda beloppen.”

I samband med den senare förhandlingen bestred Krister Azelius dock att Claes Lindqvist var på obestånd. Han ville då däremot inte redogöra för Lindqvists finansiella ställning.

När Realtid söker Vinges vd Maria-Pia Hope, som i vanliga fall ofta och gärna uttalar sig om firman, för en kommentar till detta så svarar hon med att även koppla in Vinges kommunikationsansvarige för att de båda istället ska få frågor skriftligt.

Efter en arbetsdag återkommer Kristian Sjöholm med svaret att ”Vi kan på grund av advokatsekretess inte uttala oss om enskilda uppdrag. Som fullservicebyrå hanterar vi en stor bredd av uppdrag. Vissa debiterar vi fast pris för och vissa hanteras på löpande räkning. Rutiner för avstämning och tidpunkt för fakturering sker enligt överenskommelse mellan klient och uppdragsansvarig.”

Från Maria-Pia Hope hörs överhuvudtaget inget mer.

Jurister ställer sig frågande

Enligt Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed finns ett uttryckligt undantag från tystnadsplikten för att en advokat skall kunna värja sig mot klander från klientens sida, till exempel i en tvist rörande skadeståndsanspråk från klienten.

Jurister som Realtid talat med ställer sig frågande både till storleken på summan som krävs och, inte minst, det faktum att Vinge under hela den här tiden inte fakturerat Claes Lindqvist alls.

Det gängse är att det sluts ett avtal och att debitering sker löpande. Det gäller i än högre grad när klienten som i det här fallet är en privatperson som dessutom riskerar att försättas i personlig konkurs.

–Det som sticker ut är att Vinge inte fakturerat löpande, säger den rutinerade konkursförvaltaren Peter Öfverman, som även är vd på Ackordscentralen Syd.

– Det är anmärkningsvärt, och en så pass stor summa borde påverka likviditeten även på en stor firma.

Har du sett något liknande?
–Nej, aldrig någonsin.

I Advokatsamfundets vägledande regler om god advokatsed står bland annat om advokatens upplysningsskyldighet att ”En advokat skall i anslutning till att uppdraget antas ange principerna för sin debitering samt upplysa klienten om vilka faktureringsrutiner som advokaten avser att tillämpa.”

I reglerna står också att ”Det arvode som en advokat debiterar skall vara skäligt. ”

Vinge kommenterar dock varken hur många timmars arbete som avses, eller vilken timpenning som gäller. I och med att det är ett skiljedomsförfarande så är insynen i vilka antaganden som ligger till grund för fakturan sämre än i en vanlig domstolsförhandling. Vid en sådan förhandling finns det också höga krav på att bevisa kostnaderna för den part som vunnit målet, och motparten alltså tvingas betala.

Normalt sett skulle Claes Lindqvist även tvingas stå för motparten Dunkers advokatkostnader. Skiljedomen innebar dock att skadeståndet jämkades från de 75 miljoner kronor som Dunkers krävt till 30 miljoner kronor plus ränta, beroende på uppgifter om sin ekonomiska situation som Claes Lindqvist lämnat. I samband med den justeringen blev resultatet att parterna skulle stå för sina egna rättegångskostnader.