Annons

Annons

Pontus_profilbild.jpg

Pontus Holgersson är medgrundare av och vd för Consector. Foto: Consector
Pontus Holgersson är medgrundare av och vd för kreditförmedlaren och rådgivaren Consector. Foto: Consector

"Vi vill bli finansbranschens Momondo"

Consector siktar på att bli Sveriges ledande låneförmedlare – och har de senaste åren tredubblat sin omsättning. Nu vill bolaget även utmana bolånemarknaden."Vi brukar jämföra oss med resebranschen och kalla oss för finanssektorns Momondo, säger bolagets vd Pontus Holgersson till Realtid.se och som vill göra det lika enkelt att ta bolån som att boka en resa.

Consector grundades 2014 av Pontus Holgersson och Jonas Ryberg och båda kvarstår som delägare i bolaget. Pontus har huvudansvar för strategi och samarbeten, medan Jonas har huvudansvar för ekonomi och administration. 

Bolaget har i dag 35 anställda med huvudkontor i Stockholm och, sedan ett år tillbaka, även en enhet med utvecklare och programmerare i Malmö där också bolagets digital- och teknikchef (CTO) är placerad.

Realtid.se träffar Pontus Holgersson på Consectors ljusa och stilrena kontor på Narvavägen på Östermalm ett stenkast från Djurgården och med utsikt över Historiska muséet.

Annons

Annons

Pontus Holgersson berättar att han ursprungligen är från Helsingborg. Men för tio år sedan flyttade han till Stockholm för att jobba i finansbranschen. Han inledde sin karriär på Söderberg & Partners för att sedan gå till Brummer & Partners.

– Jag har alltid haft ett fokus på kundresan och på att erbjuda ett stort kundvärde, vilket för mig är det centrala inom förmedling, kombinerat med användarvänliga digitala lösningar, säger han till Realtid.se.

Pressade bankerna

Det var också i förmedlarbranschen som idén till Consector växte fram. Ett fåtal aktörer hade börjat förmedla vissa lån, men det fanns inga paketlösningar.

– Vi ville skapa en "fullsortiments-butik" vilket mynnade ut i att vi grundade bolaget 2014. Vi kollade på mellanhänder för lån utomlands. Det var vedertaget i USA, England, Holland och Australien. Men det fanns ingen sådan spelare på den svenska marknaden.

Han tillägger att Lendo drev på den nya svenska blancolånsmarknaden. Få uppsöker i dag sitt bankkontor för att ta del av olika krediterbjudanden. Det fysiska mötet har ersatts av kreditjämförelsesajter, enligt Holgersson. 

Consector är en helt digital plattform, men erbjuder även personlig telefonrådgivning. Pontus Holgersson tror fortsatt på ökad tillgänglighet genom det direkta samtalet.

Varför i digitaliserar ni inte er kundtjänst också med hjälp av till exempel artificiell intelligens?
– Vi har valt ha satsa på den personliga kontakten än så länge. Jag tror att robotar kan användas för enklare tjänster, men har inte sett någon övertygande lösning kring kvalificerad rådgivning. Det är dock inte omöjligt att vi kommer att använda oss av robotar av det slaget i framtiden, om till exempel hela bolåneansökningsprocessen blir digital och automatiserad.

Initialt erbjöd Consector främst privatlåneförmedling, men förmedlar i dag även bolån via sin app Lånekoll. Bolaget tar juridisk hjälp, men sköter i övrigt det mesta självt och bygger egna it-plattformar. Det är värdefullt att ha all it-kompetens internt, enligt Holgersson. Dock har Mobiento Deloitte Digital hjälp Consector med att bygga appen Lånekoll.

– Det är en extremt duktig app-utvecklare. Men vi har fortfarande vår tekniska kompetens inhouse. Vi utvecklar allt från kundupplevelse till front-end och driftar samtliga plattformar själva från utvecklarkontoret i Malmö. Men, ja, i vissa fall tar vi in expertis på vissa enskilda områden

Hur arbetar ni med adokvatbyåer?

– I dagsläget jobbar vi med advokatfirman ZEB Financial Law som hjälper oss med compliance. Men vi tittar på att även göra det själva. Det är en kostnads- men också en säkerhetsmässig fråga.

Mellan 2015–2016 tredubblade Consector sin omsättningen från 5 till 16 miljoner kronor. Samtidigt gick bolaget i fjol med 6 miljoner i förlust till följd av kraftfulla it- och tillväxtinvesteringar.

– Det är vad som krävs om man ska växa i en konkurrensutsatt marknad. Det går snabbt och man måste vara med på tåget.

Först och främst vill Consector rota sin verksamhet fullt ut i Sverige. Men bolaget tittar ändå redan på fler länder att etablera sig i, men har ännu inte tagit något verkligt strategiskt kliv i den riktningen.

– Jag kan dock säga så mycket som att vi hellre expanderar till exempelvis Tyskland än till Finland. Ska man växa är det bättre att gå till en större marknad direkt.

Samarbetar med Max Matthiessen

Consector samarbetar även sedan drygt ett år tillbaka med försäkringsförmedlaren och rådgivaren Max Matthiessen. Bolaget bygger in sin tjänst i Matthiessens lösning Mybenefit. Och tillsammans hoppas de kunna landa ytterligare ett storbankssamarbete.

– Vårt erbjudande kompletterar "Max" helhetslösningar inom pensioner, placeringar och sparande. I vår gemensamma förmånsportal får kunder sitt lönebesked, tecknar friskvård och det blir även enklare att jämföra och upphandla lån. Vi är än så länge i utvecklingsstadiet med denna tjänst.

Konkurrensmässigt är Tink och Mitt Bolån utmanare till Consector. Lendo är däremot för mycket av en rendodlad blancolåneförmedlare för att vara en direkt konkurrent till bolaget som nu också storsatsar på bolån.  

Målet är att närma sig svarta siffror under 2018 och nå en omsättning på runt 30 miljoner kronor. På längre sikt vill bolaget bli Sveriges ledadande låneförmedlare. Kunderna kommer att vara hos mellanhänder i framtiden och Consector ligger lång framme och har stor teknisk bredd och erfarenhet inom förmedling, rådgivning och kundupplevelsen, enligt Pontus Holgersson.

– Vi brukar jämföra oss med resebranschen och kalla oss för finanssektorns Momondo. Vi vill att det ska bli lika enkelt att ta lån som att boka en resa. Vi är inte riktigt där än med bolånen, men på väg. För bara 10-15 år sedan gick man till en resebyrå, men i dag finns knappt några sådana kvar. Du bokar din resa online. Likadant blir det med bolånen.

Helt digitaliserad bolåneprocess

Bekymret är att det inte finns något centralt fastighetsregister. Ett annat att innehavsbyte av skulde- eller pantbrev, vilket görs i samband med bostadsrättsköp, fortfarande kräver manuell handpåläggning från bankens sida. Men det sker nu experiment där bland annat Lantmäteriet undersöker möjligheterna till att även digitalisera skuldebrev.

– Finansinspektionen och Lantmäteriet borde kunna samarbeta mer kring det här, men det går tyvärr ganska långsamt, tycker Pontus Holgersson.

Hittills har Consector tagit in 20 miljoner kronor i riskkapital från Optimizer Invest och Verdane Capital, samt en rad affärsänglar. Målet är att resa mer kapital under hösten, men Holgersson vill inte avslöja hur mycket och inte heller hur ägarinnehavet fördelar sig. Riskkapitalet har bland annat används till nya appen Lånekoll som samlar bolagets samtliga tjänster på ett ställe, inklusive bolån. 

– Vi har varit i kontakt med extremt många lånekunder och sett att många konsumenter inte har koll på sin lånekostnad, räntor och hur mycket de amorterar. Det har vi sammanfattat i en app som är ett helt kostnadsfritt konsumentverktyg för att ge bättre överblick på sin kreditsituation, säger Pontus Holgersson som inte vill avslöja antalet appanvändare.

Samlar allt på ett ställe 

Lånekoll inhämtar data från användarens engagemang och ger förslag på hur denne till exempel kan sänka sin ränta genom att lägga om lån eller byta kreditgivare. Därefter kan denne låta Consector förhandla om villkoren med kreditgivaren. Detta är kostnadsfritt för kunden, då bolaget istället får ersättning från de 20 banker som det samarbetar med. Det rör sig både om nisch- och storbanker som betalar en avgift för att ta del av Consectors kreditförmedling.

– De ser oss som en distributör av sina produkter. Istället för att lägga pengar på tv-reklam eller annan marknadsföring, får de en ny kund genom oss, förklarar Pontus Holgersson.

Kan ni tänka er att låna ut egna pengar?

– I dag har i vi så bra erbjudanden att det inte är aktuellt i närtid. Svenska kunder är dessutom banktrogna.

EU:s nya betaltjänstdirektiv PSD2 (Payment Service Directive II), som införs i maj nästa år, är högintressant för Consector. Genom så kallade öppna API:er kan bolaget inhämta transaktions- och kontodata från banker – helt avtalsfritt. Detta är något bolaget redan ägnar sig åt, men genom samarbetsavtal. När PSD2 är infört krävs inte ens några avtal, vilket öppnar än mer skräddarsydda och riktade krediterbjudanden till kunder.

– Jag är positiv till hela PSD2. Det medför att kundupplevelsen kan vara såväl hos Consector som hos banken. Om vi kan bygga innovativa system för kunderna så är min tro att värdekedjan förändras. Det är också bra att vi får en gemensam standard för hela EU, vilket gör det lättare för en aktör som oss att nå ut till fler marknader och arbete med gränsöverskridande.

Regleringen bäddar också för samarbeten mellan banker och fintech-företag.

– Vissa banker är mer framåt än andra. Jag tycker till exempel att nischbanker från början valt den här kanalen [låneförmedlare] som distribution. Det är däremot svårt att peka ut enskild storbank som är i framkant på detta område, säger Pontus Holgersson.

Bankernas vägval

It-bolaget Seavus vd sa i en intervju med Realtid.se i våras banker behöver göra ett tydligt vägval för att inte bli omkörda av uppstickare. Antingen blir de renodlade infrastruktur-leverantörer och låter fintech- och it-bolag som exempelvis Facebook och Google sköta kundrelationen.

Eller så försöker de behålla sina kunder med hjälp av sociala medier, användarvänliga appar och webbtjänster. Holgersson lutar åt det förstnämnda alternativet och tror att de främst blir produktbolag i framtiden. De äger kreditprodukter, men distributörerna har kunderna.

– När detta får mer fäste behöver banker göra hypotekslösningar, i likhet med exempelvis Danske Bank. Men de måste hela tiden vara på tårna och partna upp med fintech-bolag. Det är också nyckeln för att möta mycket av kraven i PSD2 och GDPR.

EU:s nya dataskyddsförordning GDPR (General Data Protections Regulation) är en annan stor ny reglering som ersätter svenska Personskyddslagen (PUL) och införs i maj nästa år. Consector har en anställd som på heltid jobbar med compliance-efterlevnad kring kommande GDPR

– Vår fördel är att vi har nya fräscha system medan bankerna ska integrera hela regleringen i gammal infrastruktur. Jag känner att vi är redo för det, sen är frågan om det kommer att kräva nya lösningar för bankerna.

Pontus Holgersson är i grunden positiv till GDPR. Han kallar det för en konsumentvänlig reglering som ger kunder ökad inblick i och kontroll över datalagring. 

– Jag tycker att det är positivt att jag som konsument ska kunna välja hur företag lagrar data om mig. Det är också ett bra verktyg för att "tvätta upp i bolag" som inte sköter sig för att få bort de aktörerna.

Han är dock oroad för att GDPR leder till onödigt mycket administrativt arbete, vilket kan vara förödande för mindre bolag.

Värnar sitt oberoende

För att tackla de många nya EU-regleringar på finansområdet tycks partnerskap vara en framgångsväg för banker och fintech-bolag. Holgersson pekar på samarbetet mellan sparappen Tink och SEB som ett intressant exempel.

– Vi vill däremot gärna bevara vårt oberoende så långt det är möjligt. Vi vill kunna förmedla en mer objektiv låneförmedling och väljer därför att samarbeta med 20 banker som betalar samma avgift.

En vanlig kritik, inte minst från Finansinspektionen (FI), är just att finansiella rådgivare och låneförmedlare är "köpta" med provisioner och andra incitament. Pontus Holgersson förstår kritiken, men betonar samtidigt att Consector måste presentera var dess ersättning härrör ifrån. När kunden får en rekommendation från appen så redovisas det i bifogat EU-faktablad, säger han. 

Men FI är oroas också för överskuldsättning och Consectors kunder tar inte sällan nya lån. Holgersson framhåller dock att bolaget gör en egen kreditbedömning, innan den slutgiltiga kreditgivaren, alltså banken, analyserar låntagares kreditvärdighet.

FI menar att det främst är redan ekonomiskt utsatta personer som drabbas av överskuldsättning. Hur ser på den utvecklingen?

– Vi har givetvis ett ansvar, men vår huvudsakliga affärsidé är att minska kostnaderna på kunders befintliga lån. Och som jag ser det är det kopplat till att det blivit svårare att ta bolån vilket driver på konsumtionslån-utvecklingen. Skuldkvotstak och att du max får låna fem gånger din bruttoårsinkomst är några exempel. , säger Pontus Holgersson och fortsätter:

– Samtidigt kan man ganska lättvindigt ta ett konsumtionslån. Jag tycker att man kanske skulle ta bort räntesubventionerna som innebär att man får tillbaka 30 procent på sina ränteutgifter och samtidigt sänka kraven för bolån. 

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons