"Vi har sett botten men risken är hög"

– Den här andra frågan rör rätt mycket om de här bankerna ska nationaliseras eller ej, och blir de nationaliserade kommer aktieägarna att förlora i stort sett sitt kapital.

Den frågan pressade börserna fram till för 1-1,5 vecka sedan.

– Därefter har det släppt lite efter det här mejlet som dök upp från Citigroups vd Vikram Pandit, där han sa att januari och februari gått med plus för banken.

– Ingen vet på vilken nivå i resultaträkningen han menade, men den lilla signalen räckte.

Efter beskedet har Citigroups aktiekurs mer än dubblats.

– Men i och för sig så har den tidigare fallit med 98 procent från toppen, så det är som att Citigroups aktiekurs har gått från ”ingenting” till ”någonting”.

Så bankoron verkar alltså ha släppt enligt Malmqvist.

– Nu går vi in i en annan fas. Oron för nationaliseringen av de här två storbankerna har dämpats, och då stiger genast kurserna.

Malmqvist ser det mer som ”marknadens psykologi” och spelet kring bankerna.

– Normalt är det ”svart, svart, svart”, och så kommer det en liten ljuspunkt, och då stiger allt från extremt nedpressade nivåer.

Den andra biten som är långsiktigt viktig är enligt Malmqvist konjunkturutvecklingen.

– Här är det ju som vi vet så att merparten av all statistik visar ett tillväxtfall som ingen av oss upplevt, särskilt under fjärde kvartalet i fjol.

Dock finns det några ljuspunkter.

– Igår kom det en eller två till.

Dels kom det information om bostadsmarknaden i USA. Bostadsbyggandet i USA steg för första gången på jättelänge.

– Men då stiger det alltså från den absolut lägsta nivån som man någonsin redovisat för det årliga bostadsbyggandet i USA.

Förr låg botten på 700.000-800.000 nypåbörjade bostadsbyggnationer i USA per månad.

– Nu ligger vi på 500.000. Det har aldrig varit i närheten de nivåerna tidigare som en botten. Men det är så det är med det becksvarta konjunkturmörker vi har.

– Den minsta lilla strimma av kurva som vänder uppåt, blir något positivt.

Den andra faktorn vad gäller positiva konjunkturtecken, inträffade enligt Malmqvist ”hyggligt nyligen”.

Det gällde den tyska bilförsäljningen som i februari var upp väldigt kraftgt – drygt 20 procent jämfört med samma månad ett år tidigare.

– Det här beror på att tyckarna har lagt en väldigt hög skrotningspremie på 2.500 euro.

– Och då kan man säga så här att utan den hade det inte varit det här lyftet.

– Men man kan även säga att det här är precis det vi väntar på; att se att de statliga åtgärderna får effekt också på konsumenternas beteende.

– Det här är en utmärkt avkännare av att det faktiskt är på väg att få effekt.

Så de två bitarna är egentligen de två första tydliga bottensignalerna i någon statistik, som Malmqvist har sett sedan 1,5 år.

– I Tyskland har bilförsäljningen inte alls varit lika svag innan det här, som i exempelvis USA eller Sverige.

Den tyska bilförsäljningen har enligt Malmqvist hela tiden legat oförändrad eller något lägre.

– Så att nu få upp den 20 procent på en månad är en väldigt bra indikator.

De flesta spelar dock bort den i kommentarerna, och hänvisar till att ökningen bara beror på skrotningspremien.

– Men återigen – de statliga åtgärdspaketen har lagts, och det är en av de viktigaste faktorerna för att vända konjunkturen – att det finns konkreta exempel på att något börjar inträffa.

Under tisdagen kom det även en indikator som Malmqvist egentligen sällan ser på; det så kallade ZEW-index.

Det indexet innebär att man försöker att mäta humöret hos institutionella placerare.

– Det nya värdet på ZEW-indexet visar att det var femte månaden i rad med en förbättring jämfört med månaden innan.

Malmqvist själv är lite skeptisk kring vad ZEW-indexet egentligen mäter.

– Men i det här becksvarta konjunkturmörkret kravlar man sig gärna fast vid alla kurvor som visar att botten är nådd.

– Så jag tror att botten är nådd nu alltså. I ett par månader nu börjar botten för börsen och konjunkturen att bli nådd.

– Och det här som jag nämnt är ungefär det bevis jag har.

Malmqvist pekar även på att den extremt låga räntenivån i Europa och Sverige förr eller senare letar sig ut till konsumenterna.

– Det är en väldigt tung faktor, plus alla statliga stödmiljarder till bankerna och ekonomin.

Enligt Malmqvist letar bedömare efter att när man nu har gjort A (de statliga stimulansåtgärderna), så borde B och C inträffa – det vill säga att ekonomin tar fart.

– Då är bostadsbyggandet i USA, bilförsäljningen i Tyskland och ZEW-index några indikatorer. Det är några av de första vi kan hänga upp oss på.

Kommer den börsuppgång vi sett nu på sistone att hålla i sig?

– Jag tror att vi står på botten. Men om det här är början på en längre tids uppgång eller en ”uppstuds” vi sett två gånger tidigare på 20-25 procent, vågar jag inte säga.

– Det är fortfarande alldeles för få konjunkturfaktorer som visat någon typ av vändningstendens, för att det ska finnas en fundamental bas för kursuppgång.

De låga aktievärderingarna och låga räntorna har räckt för att kurserna ska gå upp 20-25 procent på Stockholmsbörsen vid två tillfällen tidigare.

– Men det har inte räckt för att nå bestående högre nivåer.

Så det är hög risk?

– Det är jättehögrisk att köpa aktier nu. Det är inte som i höstas, men fortfarande en väldigt hög risk.

– Visst kan man jubla när börsen går upp 4 procent en enskild dag, men att börsen kan gå upp 4-5 procent på en dag är bara ytterligare tecken på att risken är hög.

– Svängningarna är för stora för att än så länge ens kalla det här för att vara i närheten av ett stabilt läge på börsen.