Annons

Annons

Hans-Hedstrom.jpg

Hans Hedström, vd Carnegie fonder.

”Vi gör en rejäl utveckling av fondutbudet”

Carnegie Fonder satsar på räntefondsidan genom tre rekryteringar. "Trots låga räntor framstår räntefonder som ett tryggt och bra alternativ. Nu har därför turen kommit till att komplettera utbudet på räntesidan", säger vd Hans Hedström till Realtid.

Carnegie fonder startade 1988 och har sedan dess förvaltat svenska aktier, främst genom Sverigefonden och Strategifonden. Under senare år har dessa fonder kompletterats av de mer nischade fonderna Småbolagsfonder och Micro Cap som är inriktade på mindre bolag, ”som av naturen inte är prövade på samma sätt men som har större möjligheter till hög tillväxt”, menar Carnegie Fonders vd Hans Hedström.

Förutom att utveckla räntefondsidan satsar Carnegie Fonder ytterligare på aktiefondsidan. Företaget gör om fondutbudet genom att lansera en ny fond och att fusionera två befintliga fonder.

Berätta, vad är det som händer?
– Bakgrunden är den likriktning som passiv förvaltning leder till, samt placerarnas växande hållbarhetshänsyn som tillsammans skapar goda förutsättningar för ambitiösa aktiva förvaltare att göra skillnad, säger Hans Hedström. 

Annons

Annons

Han berättar att gemensamt för Carnegies Fonder är att ”de bygger på stor kunskap om främst svenska, men i viss utsträckning även nordiska bolag”. 

– Mot bakgrund av det allt större inslaget av passiv förvaltning på marknaden skapas möjligheter för de förvaltare som har förmåga att placera baserat på fundamentala faktorer. Våra förvaltare har var och en åtminstone femton års erfarenhet av analys och förvaltning av svenska aktier. Få aktörer torde ha bättre förutsättningar att utveckla sitt produktutbud med unika strategier med inriktning på svenska och nordiska aktier, fortsätter Hans Hedström.

I satsningarna rekryterar Carnegie fonder tre nya kollegor till förvaltningsteamet.

– Vi står nu i en process där vi gör en rejäl utveckling av fondutbudet och väljer därför att förstärka förvaltningsorganisationen med tre nya krafter. 

Gustav Ekhagen kommer närmast från Arctic Securities och arbetar med analys av företagskrediter. 

Daniel Gustafsson har arbetat extra som kundspecialist hos oss på Carnegie Fonder vid sidan av sina studier på Stockholms universitet och arbetar nu även han med kreditanalys. 

– Mattias Montgomery kommer närmast från DNB där han verkat som en av Sveriges främsta analytiker. Han kommer framför allt arbeta med aktieförvaltning tillsammans med vår Sverigeförvaltare Simon Blecher och John Strömgren, som förvaltar blandfonden Carnegie Strategifond.

Är det aktuellt med fler rekryteringar?
– Inte för närvarande. I och med dessa rekryteringar har vi en tio personer stark organisation som bara arbetar med att analysera och förvalta svenska och nordiska värdepapper. Därtill fem personer som arbetar med vår Globalfond samt fonder inriktade på Asien, Indien och Ryssland. Vi är övertygade om att vi står väl rustade för att skapa avkastning som svarar mot våra andelsägares förväntningar.

För tio år sedan lanserades räntefonden Carnegie Corporate Bond, en fond som investerar i obligationer som emitterats av svenska och nordiska bolag. För ett par år sedan lanserades High Yield Select, som investerar i företagsobligationer med lite högre risk och avkastningsmöjligheter. 

Hur ser marknaden ut för räntefonder i dag?
–  Det verkar som om investerare generellt ställer in sig på en sämre konjunktur och därför blivit försiktigare med sina aktieinvesteringar. Trots låga räntor framstår räntefonder som ett tryggt och bra alternativ. Nu har därför turen kommit till att komplettera utbudet på räntesidan genom en företagsobligationsfond med lägre risk, Carnegie Investment Grade.

Vad skiljer den nya fonden mot Carnegie Fonders tidigare räntefonder?
– Carnegie Investment Grade investerar i nordiska företagsobligationer med ratingen Investment Grade, vilket i praktiken betyder relativt säkra placeringar. Precis som i all vår förvaltning spelar hållbara affärsmodeller en avgörande roll i valet av placeringar, men i Carnegie Investment Grade ser vi också stora möjligheter att investera till exempel i gröna obligationer, där vi redan har drygt 2 miljarder kronor investerade.

Carnegie Investment Grade skapas genom att Carnegie Fonder gör om Obligationsfonden, som primärt investerade i svenska statsobligationer. 

– Med den inriktningen skapas bra avkastning främst i tider med fallande räntor, vilket varit fallet sedan början av 1990-talet. Vår bedömning är att sannolikheten för stigande räntor nu är högre även om lågräntemiljön består. Carnegie Investment Grade innebär inte så mycket ränterisk, utan snarare kreditrisk. Det är vår övertygelse att vi genom vår bolagskunskap ska kunna skapa en bättre avkastning än om vi fortsatt med Obligationsfondens inriktning. 

Dessutom fusioneras nu Carnegie Emerging Markets Corporate Bond med Carnegie Corporate Bond.

Vad betyder detta? 
– Carnegie Emerging Markets investerade i krediter på tillväxtmarknader, och vi väljer nu att fokusera vårt ränteerbjudande till nordiska krediter där vi ser ett stort kundintresse och bra möjligheter att skapa långsiktig avkastning. Totalt har vi 30 miljarder kronor investerade i företagskrediter och med lanseringen av Carnegie Investment Grade får vi ett mycket slagkraftigt utbud av räntefonder, från Likviditetsfondens låga risk till High Yield Select som ligger högst på riskskalan, säger Hans Hedström.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Bildspel Finansdagen – Fullsatt Grand Hôtel om hållbar finans

Göran Persson, styrelseordförande Swedbank. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
”Den ekonomiska hållbarheten hänger ihop med den sociala och miljömässiga hållbarheten”, sa Göran Persson från scen, som i vanlig ordning talade fritt utan manus. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Finansdagen – mingel. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Marie Baumgarts, hållbarhetschef SEB. Stefan Sigemo/PWC.
SEB:s hållbarhetschef Marie Baumgarts varnar i sin dragning för att finansbranschen inte till fullo har ”prisat in” klimatets framtida utmaningar och kostnader. Av den anledningen kan finansbranschen ha en mycket stor klimatskuld, som långt ifrån alla i finansbranschen förstår eller tar hänsyn till. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Spontana möten under Finansdagen. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Spontana möten under Finansdagen. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Angelica Berg, hållbarhetschef, PWC. Stefan Sigemo/PWC.
PWC:s hållbarhetschef Angelica Berg konstaterar från scen att hållbarhet tidigare har setts som en kostnad och motpol till lönsamhet, vilket inte alls stämmer idag.
Mer mingel på Finansdagen. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Mer mingel på Finansdagen. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
På den amerikanska marknaden är AI en självklar del av beslutsstödet. I Sverige däremot är det bara 40 procent av storbankerna som implementerar AI just nu. Siffran är låg och tempot måste upp, anser Maria Mähl, Nordenchef på specialistföretaget Arabesque
På den amerikanska marknaden är AI en självklar del av beslutsstödet. I Sverige däremot är det bara 40 procent av storbankerna som implementerar AI just nu. Siffran är låg och tempot måste upp, anser Maria Mähl, Nordenchef på specialistföretaget Arabesque. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
En gång i tiden var hållbarhet en kostnad, sedan blev det compliance, men nu ska hållbarhet skapa värde. Det passar Alecta bra, berättade Alectas vd Magnus Billing från scenen och fortsatte: ”Nyckeln till hållbara investeringar är långsiktighet och transp
En gång i tiden var hållbarhet en kostnad, sedan blev det compliance, men nu ska hållbarhet skapa värde. Det passar Alecta bra, berättade Alectas vd Magnus Billing från scenen och fortsatte: ”Nyckeln till hållbara investeringar är långsiktighet och transparens. Och givet hur vårt kassaflöde ser ut – i ett företag där den sista pensionsutbetalningen nu är planerad till 2080-talet – blir det ingen konflikt i att maximera avkastningen och samtidigt vara hållbara.” Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Finansdagen anordnades i år för 17:e gången. Arrangör: PWC. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Finansdagen anordnades i år för 17:e gången. Arrangör: PWC. Foto: Stefan Sigemo/PWC.
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen konstaterade att marknadsekonomin – trots 100 år av ökat välstånd - misslyckats i just hållbarhetsarbetet. ”På så sätt kan man säga att marknadsekonomin är en bra tjänare men dålig herre, som inte förmått h
Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen konstaterade att marknadsekonomin – trots 100 år av ökat välstånd - misslyckats i just hållbarhetsarbetet. ”På så sätt kan man säga att marknadsekonomin är en bra tjänare men dålig herre, som inte förmått hantera utmaningar med koppling till hållbarhet. I företagens arbete är tidshorisonten typiskt sett för kort, medvetenheten om de negativa effekterna för dålig och informationsunderläget för stort.” Foto: Stefan Sigemo/PWC.

Annons