Varje år dör runt 90.000 personer i Sverige. Många har e-postabonnemang som måste avslutas.

Den avlidnas e-postbrevlåda kan innehålla känslig information, till exempel skriftväxling i spåren av otrohet.

Hur blir det när kända kulturpersoner, artister eller politiker går bort? Vem förvärvar rätten till innehållet i e-post och dator? Opublicerade böcker av kända författare är ett exempel, med tvisten om ett bokmanus som hittats i journalisten och kriminalförfattaren Stieg Larssons kvarlåtenskap i färskt minne.

Värst är det när e-postbrevlådan är skyddad genom lösenord, okänt för de anhöriga. Då är informationen begravd för evigt. Operatörerna lämnar inte ut lösenord i efterhand.

Branschorganisationen Sveriges Begravningbyråers förbund har aldrig tänkt på det här.

– Det är en intressant fråga. Nu blev jag väldigt nyfiken, säger Kerstin Rickenberg på förbundet.

Oftast är det begravningsbyråerna som utför bouppteckningarna. Kvarlåtenskap som möbler och andra lösören säljs sedan på auktion. Begravningsbyråerna brukar även reda ut vilka banktillgångar, skulder och försäkringar den avlidne har. Däremot läggs ansvaret för datorinnehållet på de anhöriga. Det erfar Realtid.se vid en rundringning hos de stora begravningsbyråerna, bland annat Ignis.

På Lenbergs begravningsbyrå i Borås är det tvärnit.

– Innehållet i datorn är privat och det är ingenting som vi tar hand om, säger en av de anställda.

När ett abonnemang avslutas hos operatörerna innebär det också att all information i e-brevlådan raderas. Hela proceduren fram till dess kan dock ta tid. Sia Edlund på Telias presstjänst talar om ett halvår. Mycket beror på när dödsboet eller annan juridisk person meddelar bolaget, som också kräver ett besked från folkbokföringen.

I USA poppar det upp firmor där du kan skicka e-post efter döden.

Uppemot 180 kronor per år – en prenumerationsavgift – kostar det att få skicka ett sista e-postmeddelande till vänner och släkt efter döden. Texten i meddelandet kan om avsändaren så önskar även innehålla lösenord till digitala domäner, e-postadresser eller internetbank. Mylastemail.com och postexpression.com erbjuder denna nya typ av tjänster som än så länge inte har exploaterats till fullo.

Boupptecknare i USA uppmanar allt oftare klienterna att inkludera inloggningsuppgifter i testamentet, enligt tidningen Foreign Policy. Annars finns nämligen risken att företagen som levererar de olika internetservice/tjänsterna nekar familjemedlemmarna tillgång till e-post och andra digitala tillgångar.

I USA har tvister kring dessa frågor redan börjar dyka upp i rätten. En domare i Michigan beordrade år 2005 Yahoo! att delge familjen den efterlämnade e-postkorrespondensen efter en amerikansk soldat, som dött i Irak-kriget.

Sven Wettergrund

Sven.Wettergrund@realtid.se

Timo Kangas

Timo.Kangas@realtid.se