Valutaanalytiker: “Ett valutakrig tornar upp sig”

Ett valutakrig är under uppsegling och kan sänka tillväxten i världsekonomin, säger ekonomer till Realtid. SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist är orolig för att USA kommer försvaga dollarn via intervention i valutamarknaden. 

Uppdaterad 2019-08-27
Publicerad 2019-08-26

Den kinesiska valutan föll på måndagen till den svagaste nivån på elva år mot dollarn och börserna föll medan handelskriget mellan USA och Kina eskalerade, rapporterar Reuters. Den kinesiska valutan återhämtade sig dock efter att president Donald Trump på måndagen sagt att han tror att Kina vill nå ett handelsavtal. 

– Ett valutakrig tornar upp sig men det har egentligen pågått under flera år, redan innan handelskriget, säger Stefan Mellin, valutaanalytiker på Danske Markets, som syftar på andra centralbanker än i USA och Kina.  

– Nu har detta fått sällskap av handelskriget som i sin tur verkar trigga ytterligare ett steg i valutakriget genom att USA pekar ut Kina som valutamanipulatör, trots att Kina inte uppfyller kriterierna för valutamanipulatör som USA själv satt upp, säger Stefan Mellin.

Mellin säger att Kina under de senaste åren snarast har köpt yuan och i någon mening försökt bromsa en försvagning av den kinesiska valutan. Han ser det som att valutan är ett av verktygen Kina kan använda när USA trappar upp med tariffer. När Trump under de senaste månaderna aviserat att tarifferna ska höjas har det blivit risk av i marknaden och yuanen har försvagats mot dollarn. Kina kan inte svara med tariffer på samma sätt som USA eftersom Kina importerar mycket mindre från USA än vice versa, uppger Mellin. 

– Jag tolkar det som att USA är klart beredd att dra det här vidare. Det blir både ett skärpt handelskrig och mer effekter på valutamarknaden där yuanen kan gå svarare, säger Stefan Mellin. 

SEB:s chefsekonom Robert Bergqvist är orolig för att USA vill försvaga sin valuta genom att intervenera i valutamarknaden:

– Jag räds att Vita huset får för sig att intervenera i valutamarknaden och sälja dollar, säger Robert Bergqvist. 

Bergqvist påpekar att amerikanska finansdepartementet har den möjligheten. 

– I princip är det väldigt sällan som valutainterventioner lyckas, vilket är min egen erfarenhet från Riksbanken och 90-talskrisen, men symbolvärdet skulle vara enormt. Det är också ganska uppenbart att USA kommer att stå ensamma i denna åtgärd om man får för sig att intervenera, säger Robert Bergqvist och tillägger att om USA säljer dollar utan att konsultera övriga G7-G20-länder bryter man gruppens överenskommelse.

Bergqvist säger att vi i praktiken redan har ett pågående valutakrig; Kina agerar och accepterar att landets valuta yuanen får tappa i värde mot dollarn. Han säger att trenden är ganska tydligt sedan 18 månader tillbaka och försvagningen av yuanen tycks gå hand i hand med hur USA valt att höja tullarna på kinesiska varor. 

Också Mats Kinnwall, chefsekonom på Teknikföretagen, säger att det egentligen redan pågått ett valutakrig under flera år, som han beskriver som “lågintensivt” och  orsakat av centralbankernas oförmåga att nå inflationsmålet via inhemsk inflation. 

– Vi hör ju också nästan dagligen hur Trump trycker på Fed för räntesänkningar med syfte att försvaga dollarn, säger Mats Kinnwall.

– Eftersom de flesta större länder, egentligen med undantag av Kina, tillämpar rörlig valutakurs och någon form av inflationsmål är det svårt att tänka sig ett traditionellt valutakrig, det blir snarare ett fortsatt race till räntebotten med de konsekvenser i form av zombies och risk för finansiella bubblor som jag och andra talat om tidigare och det sänker även den långsiktiga tillväxtpotentialen, säger Mats Kinnwall. 

Stefan Mellin bedömer att det finns risk att ett fortsatt handels- och valutakrig kan bidra till en kraftigare konjunkturavmattning: 

– Risken är stor. Om börserna fortsätter ned kommer det spilla över på sentiment, folk blir mer försiktiga och håller igen på investeringar och konsumtion, sparandet ökar och det trycker ner tillväxten. Det är inte bara den mekaniska effekten av att tullar höjs och påverkan på handelsflödet utan de indirekta effekterna via förtroendet och påverkan på konsumtion och investeringar är kanske ännu viktigare. 

Hur bör en investerare agera?

– Det är svårt att ge generella råd, det beror på vem det gäller, men vid konjunkturavmattning och risk av-marknad, riskerar mindre valutor att tappa och större valutor och så kallade trygga hamnar stärkas, säger Stefan Mellin. 

Vart tar investerarnas pengar vägen om börserna riskerar falla?

– Det är svårt att hitta alternativ. I jakten på avkastning är börsen ändå ett alternativ. Det finns en del som talar emot att börserna totalt ska kollapsa, ska man placera till minusränta eller nollavkastning eller på börsen, säger Stefan Mellin.

Han säger att om räntorna fortsätter vara extremt låga och penningpolitiken svarar med ytterligare stimulanser kan det hjälpa till att hålla börsen på gott humör och att det inte är säkert att det blir någon börskrasch.

– Jag skulle absolut inte vilja påstå att det behöver bli så (börskrasch), det finns visst skydd från expansiv penningpolitik, säger Stefan Mellin.

Platsannonser