I en serie på fyra artiklar kartläger Realtid.se under valrörelsens sista och hetaste vecka hur de åtta riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner och andra företrädare ser på frågor inom fyra olika områden.

Artikelserien granskar sakpolitiska frågor som Sveriges framtida relation till bankunionen och skattefrågor för småföretagare men också hur man kan lösa startup-bolagens rekryteringsproblem samt till sist också om en fråga av stor principiell vikt för allmänhetens förtroende för domstolarna.

Del tre handlar om de rekryteringsproblem som mindre företag som befinner i uppstartsfasen bekymrat förklarat är ett allt större problem. De har under flera år upprepade gånger varnat för att de får allt svårare att hitta och anställa de experter och den nyckelkompetens de behöver.

Skatten på personaloptioner har därför varit en het och omdebatterat fråga, framförallt i startup-sektorn. Personaloptioner är en nyckel för de nystartade företagen i bland annat fintechsektorn för att kunna rekrytera nya medarbetare och klara konkurrensen om dessa med andra företag och arbetsgivare.

Problemet med skattereglerna som de såg ut innan de ändrades i regeringens budgetförslag för 2018 är att dessa så kallade personaloptioner beskattas som inkomst av tjänst hos den anställde den dag som den anställde utnyttjar förmånen att få köpa aktier i företaget till ett visst (lågt) pris. Det innebär uppemot 57 procent skatt för den anställde och att arbetsgivaren får betala arbetsgivaravgifter med 31,42 procent på förmånens värde.

Personaloptioner var därför enligt de tidigare reglerna skattemässigt inte tillräckligt attraktiva när en arbetsgivare vill kunna locka till sig och knyta kvalificerade medarbetare till sin verksamhet. Framför allt är det ett problem för företag i ett expansivt skede, som kanske inte har råd med höga lönekostnader men vill kunna erbjuda någon annan form av långsiktig incitamentslösning.

I budgeten för 2018 föreslog regeringen till slut ett par olika skattelättnader för mindre och nystartade företag, med upp till 50 anställda.

– Mindre, nystartade företag kan ha svårt att erbjuda marknadsmässiga löner, men får genom det här förslaget möjlighet att i stället erbjuda sina anställda skattegynnade personaloptioner. Vi vill göra det möjligt för dessa företag att stanna och växa i Sverige, sade finansminister Magdalena Andersson (S) när hon presenterade förslaget.

Förslaget om skattelättnader för personaloptioner innebär att om en anställd får en personaloption av sin arbetsgivare ska den anställde inte förmånsbeskattas när personaloptionen utnyttjas. Arbetsgivaren ska därför inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället sker beskattning först när den aktie, som den anställde har köpt genom att utnyttja personaloptionen, säljs. Beskattning sker då som inkomst av kapital.

Skatteförändringen var en del av en överenskommelse mellan regeringen och Vänsterpartiet om statsbudgeten för 2018 , vilket innebär att S, MP och V stod bakom det när det presenterades. Men frågan hade lyfts redan av den förra regeringen som tillsatte en utredning som skulle titta på frågan och komma med förslag på ändringar.

Den nu genomförda förändringen av beskattningen av personaloptioner fick både ris och ros när det presenterades hösten 2017.

Det fick hård kritik från bland annat Spotify och Klarna som var för stora för att omfattas av omläggningen, men som båda varnat för att de också har stora rekryteringsproblem då de konkurrerar globalt om kompetensen. Skattelättnaderna gäller bara relativt nystartade företag med färre än 50 anställda och en nettoomsättning eller balansomslutning på högst 80 miljoner kronor.

Frågan som Realtid.se ställt till riksdagspartiernas ekonomisk-politiska talespersoner handlar om dessa nyligen förändrade skatteregler, och om det kan komma att bli någon form av ytterligare förändring efter valet i höst och i kommande statsbudgetar.

Regeringen föreslår slopad arbetsgivaravgift för personaloptioner som erbjuds av företag med under 50 anställda. Större relativt nya startup-företag och tech-aktörer är kritiska, och menar att skattelättnaden även borde omfatta dem, då de konkurrerar på en global marknad. Hur ser ni på den kritiken? Om ni är kritiska till förslaget; hur bör ett sådant förslag utformas istället?

sosse.jpg

Fredrik Olovsson, riksdagsledamot (S) och ordförande i riksdagens finansutskott:
– Vårt förslag, som började gälla den 1 januari 2018, tar sikte på de företag som har störst behov av en sådan här skattelättnad. Personaloptioner ska kunna användas för att i tidiga skeden balansera den risk som en anställd tar när hon eller han går in i ett ungt, innovativt företag.

Ling_MP.jpg

Rasmus Ling, skattepolitisk talesperson, Miljöpartiet:
– Vår ingång har varit att skapa möjlighet för fler att använda personaloptioner på ett förmånligt sätt i uppstartsskedet och vi har infört förändrade regler för att uppnå det. Vi har i nuläget inget förslag om att ändra på reglerna.

vanstern.jpg

Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson Vänsterpartiet:
– Förslaget är en del av budgetpropositionen för 2018, som vi står bakom. Vi har svårt att förstå kritiken. Om något så är förslagen väl generösa, och riskerar att göra skattesystemet mer komplicerat och ökar risken för skatteundandragande.

Moderatdam.jpg

Elisabeth Svantesson, ekonomisk-politisk talesperson Moderaterna:
– Vi delar kritiken om att de regler som regeringen infört avseende personaloptioner är för begränsade. För att stärka svenska företags kompetensförsörjning bör ett justerat regelverk för kvalificerade personaloptioner införas. Alla företag upp till 250 anställda och med en nettoomsättning eller balansomslutning på upp till 350 miljoner kronor ska omfattas, utan tidsgräns för hur länge företaget har funnits. På sikt behöver reglerna omfatta ännu fler företag. Därför vill vi tillsätta en utredning som ser över hur reglerna för personaloptioner kan göras mer generösa och omfatta fler bolag med beaktande av EU:s statsstödsregler och risken för skatteläckage.

kdman.jpg

Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson Kristdemokraterna:
– Regeringens förslag är alldeles för snävt och exkluderar för många företag. Fler företag måste omfattas av de bättre reglerna för personaloptioner. Vi vill att företag upp till 250 anställda, jämfört med regeringens gräns på 50 anställda, och en omsättning på 350 miljoner kr ska omfattas. Det underlättar för många snabbväxande företag som behöver möjlighet att erbjuda personaloptioner istället för lön.

liberalerna.jpg

Mats Persson, ekonomisk-politisk talesperson Liberalerna:
– I Liberalernas modell för optionsbeskattning finns inga begränsningar i vem på företaget som får omfattas eller i storleken på företag eller optionsprogram. En med tiden växande del av värdet på optionen beskattas som kapitalinkomst, och inga arbetsgivaravgifter betalas när optionerna löses ut.

centernman.jpg

Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson Centerpartiet:
– Förslaget som regeringen presenterat är för litet och begränsat för att få någon effekt. Att regeringens förslag är begränsat till företagsstorlek och därtill stänger ute vissa branscher för att de inte förväntas innehålla innovativa företag är feltänkt. Det är omöjligt att i förväg peka ut vilka branscher som kan tänkas producera nya innovativa företag. Centerpartiet anser att åtminstone gränserna som gäller det brittiska systemet bör gälla även i Sverige, där gäller optionssystemet för upp till 250 anställda och ungefär 350 miljoner kronor i bruttotillgångar. Vi vill inte heller att det ska finnas en gräns på att endast företag som är sju år eller yngre får använda kvalificerade personaloptioner.

sdman.jpg

Oscar Sjöstedt, ekonomisk-politisk talesperson Sverigedemokraterna:
– Att dra en gräns vid just 50 anställda riskerar att orsaka trappstegseffekter och bör undvikas. Samtliga av de förslag Sverigedemokraterna riktar mot småföretag gäller upp till ett visst antal anställda och kan därmed användas även av större företag. Som nämns ovan är konkurrensen idag till stor del global. Vi ser ytterst få initiativ från regeringen för att stärka svenska företag i denna konkurrens. Något som flitigt efterfrågats av näringslivet är att minska marginalskatten, vilket finns i vår budget sedan flera år.