Annons

Annons

"Utredningen innebär lägre pensioner"

Fondbolagens förening lämnar i dag sitt remissvar på utredningen "Ett bättre premiepensionssystem." "Utredningen försöker åtgärda problem som redan är åtgärdade," säger vd Fredrik Nordström.

Fondbolagens förening har idag lämnat sitt remissvar på utredningen ”Ett bättre premiepensionssystem” (SOU 2019:44). Föreningen står bakom ambitionen att säkerställa ett väl fungerande premiepensionstorg som bidrar till högre pensioner. De förslag som läggs fram i utredningen riskerar dock att leda till lägre pensioner, försämra konkurrensen och begränsa spararnas valmöjligheter.

Utredaren har fått i uppdrag att ta fram förslag på hur ett upphandlat fondtorg för premiepensionen ska utformas. Enligt kommittédirektiven ska fondtorget erbjuda pensionsspararna en reell valfrihet av fonder som är kvalitativa, kostnadseffektiva, hållbara och kontrollerade. De åtgärder som utredningen föreslår löser inte detta utan leder istället till en rad negativa konsekvenser, skriver föreningen.

"Utredningen försöker åtgärda problem som redan är åtgärdade. Det finns inga belägg för att förslagen leder till högre avkastning, tvärtom talar det mesta för motsatsen vilket innebär lägre pensioner. Den föreslagna upphandlingslösningen är klumpig och kräver att kapacitetskriterier går före kvalitet. Dessutom är den föreslagna valarkitekturen ett effektivt sätt att försvåra för spararna att göra egna fondval."

Annons

Annons

– Ett bättre sätt att åstadkomma ett tryggt och säkert fondtorg är att ställa höga inträdeskrav vad gäller kvalitet, kostnadseffektivitet och hållbarhet på de fonder som ska erbjudas spararna, säger Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening i en skriftlig kommentar.

Sammanfattning av Fondbolagens förenings synpunkter:

Förslagen om en komplex valarkitektur med införande av en rad hinder för sparare som vill göra ett eget val begränsar i praktiken valfriheten kraftigt, snedvrider konkurrensen och strider sannolikt mot EU:s statsstödsregler.

Det föreslagna upphandlingsförfarandet går inte att förena med grundläggande principer för offentlig upphandling. Det urval som ska göras kommer att innehålla stora inslag av skönsmässighet och subjektiva bedömningar, något som strider mot syftet med upphandlingslagstiftningen.

Tjänstemän på en myndighet ska enligt förslaget försöka avgöra vilka fonder som kommer att ge bäst avkastning. Förutsägelser om framtida avkastning för en lång upphandlingsperiod låter sig emellertid inte göras. Det finns en stor risk att upphandlingen misslyckas och att det inte är de ”bästa” fonderna som tillhandahålls, en risk som ökar ju längre upphandlings­perioden löper.

Problematiken accentueras genom att pensionsspararnas val vid varje upphandling kommer att överprövas. Deras pensionsmedel kommer att flyttas från fonder de valt till fonder de inte valt, men som staten valt. Statens ansvar för utfallet av upphandlingar och tvångs­flyttar kommer att ifrågasättas av spararna.

Det föreslagna upphandlingsförfarandet skapar flöden av en storlek som inte tidigare förekommit på marknaden. Dessa kan inte hanteras utan negativa effekter på transaktionskostnader och avkastning. Det motverkar syftet att åstadkomma högre pensioner.

Förslagen innebär att de fonder som ska delta måste kunna ta emot enorma kapital som flyttas från de fonder som ”åker ut”. Flertalet aktiva fonder kan inte ta emot ett sådant kapital utan att göra avkall på sin inriktning och målsättning att ge god avkastning. Flera av de ”bästa” fonderna kommer alltså inte att kunna delta.

Villkoren för fonderna på fondtorget kommer inte att kunna ändras under långa perioder. Marknadsutveckling i form av hållbarhetshänsyn, innovation och prispress kommer inte att kunna beaktas. Utbudet kommer därmed att cementeras. Det motverkar en hållbar omställning och syftet att fondtorget ska erbjuda de ”bästa” fonderna.

Inrättande av en ny myndighet, genomförandet av komplicerade upphandlingar, överprövningar och införandet av en ny komplex valarkitektur kommer att bli kostsamt. Dessa kostnader ska enligt förslagen delas mellan fondbolag och pensionssparare.

Kostnaderna för att genomföra förslagen står inte i någon rimlig proportion till eventuell nytta. Tvärtom talar mycket för att förslagen leder till lägre pensioner.

Sammantaget leder det föreslagna upphandlingsregelverket helt fel. Det motverkar att målen med premiepensionen nås. I stället kan man med tillämpning av en valfrihetsupphandling nå samtliga uppställda mål utan de negativa konsekvenser som utredningsförslagen leder till.

Läs allt om:

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons