KTH-forskaren Karin Bradely har utrett delningsekonomi på uppdrag av regeringen. Foto: Skärmdump från Regeringskansliets webbsändning
KTH-forskaren Karin Bradely har utrett delningsekonomi på uppdrag av regeringen. Foto: Skärmdump från Regeringskansliets webbsändning
Digitalisering

Utredare: Reglera inte delningsekonomin

Delningsekonomin växer kraftigt och inkluderar allt från Airbnb och Uber till samåkningsgrupper på Facebook. Regeringen har låtit kartlägga denna marknad och utredaren och KTH-forskaren Karin Bradley ser inget behov av nya regleringar på området. "Att ta fram storsläggan skulle ha en hämmande effekt", säger hon.

Uppdaterad 2017-05-23
Publicerad 2017-05-23

På tisdagen höll regeringen ett seminarium på Regeringskansliet med anledning av den nya kartläggningen om användarnas villkor i delningsekonomin. Utredningen överlämnades i mars till regeringen och den är nu ute på remiss.

– Det måste vara tydligt och tryggt för alla aktörer på den delningsekonomiska marknaden. Det finns ganska många frågetecken som måste rätas ut, sa finansmarknadsministern Per Bolund (S) under sitt inledande anförande.

Därefter presenterade KTH-forskaren Karin Bradely, som gjort utredningen, sina slutsatser.

– I gängse ekonomi finns det stöd i konsumentskyddslagen, det går att reklamera varor och man kan vända sig till reklmationsnämnden som kan pröva tvister. I delningsekonomin är man lite på egen hand då det rör sig om transaktioner mellan privatpersoner via någon form av plattform, sa Karin Bradley.

60-tal plattformar undersökta

Hon betonar att delningsekonomi också handlar delning via underutnyttjade resurser, det vill säga sådant som annars inte kommer till användning.

– Vi har tittat på ett 60-tal plattformar och det är allt från jättar som Airbnb till delning av odlings- och båtplatser, kontor som organiseras i hem och hemmarestauranger. Det kan både röra sig om lokalt och internatinonellt delande vilket gör det svårt att uttala sig om effekter, berättade hon.

I utredningen, som både är en kvantitativ och kvalitativ undersökning, har hon dock främst fokuserat på webbaserad delningsekonomi. Kartläggningen visar att tio procent av svenskarna nyttjat delningstjänster de senaste två åren och att de främst är yngre storstadsbor.

80 procent nöjda

Den mest använda delningsplattformen är Facebook via till exempel samåkningsgrupper, följt av Airbnb. Och det är vanligast att dela horttidsboende och att erbjuda samåkning.

Hela 80 procent av dem som testat delningsekonomi är övervägande positiva till det och tycker att det fungerar bra överlagt.

– Det största problemet är otrevligt bemötande. Den sociala kontakten är viktig. Man vill att det ska vara tryggt och trevligt när man till exempel bor hos någon, säger Karin Bradley.

Samåkning och korttidsuthyrning vanligast

Hon pekar ut plattformarnas betygsystem som särskilt viktiga i det fallet. Det finns också problem med förseningar i samband med till exempel samåkning. Detta går förstås inte att komma åt med lagstiftning.

Kartläggningen visar också att de som inte testat delningsekonomi uppger att de känner  sig osäkra över vad som gäller i transaktionen och vad som händer om något går fel.

Locka fler

Målsättning är ändå att få fler att nyttja dessa tjänster, enligt regeringen som ser det som socialt, ekonomiskt och miljömässigt relevant. För att locka fler föreslår utredaren Karin Bradley tydligare användarvillkor som i dag ofta är svåra att förstå och ta till sig.

– Det ska också finnas tydliga ansvarförhållanden mellan plattform och användare. Ibland är det svårt att veta vem som står bakom en plattform. Yngre användare bryr sig i mindre utsträckning om det, sa Bradley och tillade:

– Många hoppas att plattformen ska lösa eventuella tvister. Vissa av dem gör det, men somliga är bara en digital anslagstavla. Så det finns förväntningar här som inte matchar verkligheten.

Kvalitetsmärkning kan behövas

Bland icke-användarna och äldre är det däremot viktigt med tydlig information om hur ansvarsfördelningen ser ut, enligt Bradley. Hon välkomnar därför den nystartade branschorganisationen Shared Economy Sweden som skulle kunna utarbeta en kvalitetsmärkning och branschstandarder för betygssystem samt tydligare information till användare.

Hon uppmanar även regeringen att överväga någon form av tillsyn av svenska plattformar. Däremot föreslår Karin Bradley ingen ny lagstiftning eftersom under fem procent av de som testat delningsekonomi upplever problem som skulle kunna avhjälpas med nya regleringar.

Treårigt uppdrag

Hon föreslår också att Konsumentverket och Konkurrensverket får i uppdrag att under en treårsperiod följa utvecklingen inom delningsekonomin med särskilt fokus på konkurrens, dataanvändning och speciallagstiftningarnas påverkan på delande.

– Att ta fram storsläggan här tror jag skulle hämma denna marknad, sa hon under seminariet.

Istället bör statlga konsumentrådgivaren "Hallå konsument" utöka sin information om delningsekonomi till allmänheten.

– [Staten] skulle också kunna ge riktad information till företag inom denna marknad och ta fram standardiserade avtal liknande de som finns för till exempel handel med begagnade bilar där det ofta uppstår tvister.

– Det kan också finnas behov av riktade innovationsstöd till plattformna som ofta drivs ideell.

Så regleras delningsekonomin

Rättsförhållandet mellan användare och plattform i delningsekonomin regleras av konsumenträtten.

När det kommer till skatteregler så beskattas kapital på inkomst vid uthyrning av bostäder och föremål. Småtjänster ses istället som inkomst av tjänst. I vissa fall gäller momsplikt.

Ett bekymmer inom delningsekonomin är att det ibland är oklart om den tillhandahållande parten, till exempel uthyraren, ska ses som en privatperson eller näringsidkare.

Om det är en privatperson gäller allmän civilrätt – som bland annat inkluderar köplagen – och tvister drivs i domstol. Det är dock många som drar sig för och det är ofta ganska komplicerat och kostsamt.

För näringsidkare gäller konsumenträtten som bland annat inkluderar konsmentskyddslagen och konsumenttjänstlagen.

Näringsidkare följer även diskrimineringslagen och det gör även privatpersoner som tillhandahåller varor och tjänster vid upprepade tillfällen. Det brukar främst avse bostadsuthyrare.

Källa: Karin Bradley

Platsannonser