Paula Röttorp är affärsjuristen som älskar att bygga företag. Sedan 2015 leder hon arbetet på advokatbyrån Hannes Snellman. Kortklippt och osminkad tar hon emot på byråns kontor i den vackra funkisfastigheten från 1940-talet. Huset ritades av Ivar Tengbom för Åtvidabergs industrier. Vi återkommer till det…

– Det är väldigt roligt att bygga företag. Klientarbete är det som ger oss våra intäkter och kommer alltid att gå först, men det finns någonting väldigt spännande i att utveckla en organisation, utveckla anställda och utveckla en affärsmodell. Jag tror att alla vi på Hannes Snellman i Stockholm har den inställningen, säger Paula Röttorp och fortsätter:

– Vi har ju inte funnits så länge, så alla vi som är delägare här har lämnat en annan arbetsplats för att komma hit och bygga företag. Vi är nog lite mer entreprenöriella än den genomsnittliga advokaten.

I höst är det tio år sedan Hannes Snellman slog upp portarna i Stockholm. De är knappast branschens New Kids on the Block längre, säger Paula Röttorp, med ett leende. Själv var hon “färdig för prövning” på jätten Vinge när hon i stället valde att fortsätta sin karriär hos den i Stockholm nyetablerade utmanaren. Åtta år senare är hon i stället Sverigechef på Hannes Snellman. Hon brinner för rådgivarrollen, att känna sina klienter och deras verksamhet.

– Man blir inte en bra rådgivare till en anonym klient utan det är när du vet vem klienten är och vad de vill göra som du kan skräddarsy svaret till just den här klienten, säger hon.

Med konferensen Nordic General Counsel Summit har byrån utvecklat en unik ingång till sin marknad. Konferensen som arrangeras vartannat år sedan 2014 är en mötesplats för chefsjurister från hela Norden. Paula Röttorp berättar, inte utan stolthet, att den på kort tid blivit många chefsjuristernas prioriterade konferens.

– Nordiska chefsjurister är en jätteviktig grupp för oss. Dels för att de är direkta klienter naturligtvis, men även om inte alla köper av just oss är de en jätteintressant målgrupp för att få se vad de efterfrågar, få veta hur marknaden ser ut och vad de tycker är en bra eller mindre bra tjänst. Det handlar om att fånga upp kvalitetsaspekter ur ett kundperspektiv.

En av frågorna som ställdes till chefsjuristerna på den senaste konferensen handlade om AI. Nästan hälften av de närvarande svarade att de inte ens kände till ett relevant program för AI. Paula Röttorp är inte förvånad över utfallet.

– Det hänger ihop med att bolagens juristavdelningar typiskt sett är ganska små och inte har underlag nog för att investera i ett system som automatiserar delar av arbetet. Därför är den teknologiska utvecklingen bland jurister i Norden mycket mer fokuserad på byråerna än på företagen.

Så, vad innebär det för Hannes Snellman när det gäller AI?
– Jag ser AI som ett bra verktyg som vi fortfarande inte vet exakt var det kommer att vara effektivast och bäst att använda. Det finns många brister än så länge, men det kan redan i dag användas som ett väldigt arbetsbesparande verktyg genom att till exempel sålla information och sortera data. 

Hon skulle inte förlita sig på en rent maskininlärd analys. AI som hjälpmedel är däremot någonting som Paula Röttorp omfamnar helhjärtat. Hannes Snellman har provat tre av den handfull olika programvaror för dokumentgenomgång som finns på marknaden.

Hon berättar även med stor entusiasm som exempel på möjligheter med ny teknik om en amerikansk programvara som förutser utgången i patenttvister. En patentjurist med lång erfarenhet kan ge ett svar baserat på sin intuition, medan programvaran drar en statistisk slutsats baserad på enorma mängder data om relevant parametrar. 

Att AI skulle göra så att jurister blev av med jobbet är knappast en fråga som håller Paula Röttorp vaken om natten.

– Hittills har inte behovet av jurister minskat i samhället, det har snarare varit ganska uppåtgående. Däremot tror jag att det är viktigt att vi som advokatbyråer är intresserade och tar till oss ny teknik.

Paula Röttorp utvecklar sitt resonemang: Om man tittar på branscher som har genomgått disruption har det ofta börjat med att det kommit in någon nischspelare som ingen har sett som en konkurrent. Men helt plötsligt växer den explosionsartat och tar bort kundkontakten och när den gör det är man inte relevant längre.

– Jag tror att om det är något som behövs så är det en ökad mängd specialiserade jurister som samtidigt förstår vad klienten vill göra och klientens affär. Att ge råd i den här typen av komplexa transaktioner eller tvister kräver mänsklig kunskap, men för att vara konkurrenskraftiga i det bygger det på att vi tar till oss ny teknik i stället för att tekniken ersätter oss, säger hon.

Hon återkommer ofta till rådgivarrollen. Mervärdet ligger i rådgivningen och det uppstår oftast i gränssnittet mellan juridik och affär. Själv tycker Paula Röttorp att det är väldigt roligt att arbeta direkt med affärssidan i ett företag, det vill säga exempelvis CFO eller vd, och inte uteslutande med bolagsjurister, eftersom det tvingar henne att se på sin rådgivning mera förutsättningslöst.

– Det är lätt att ge juridiskt oantastliga svar, men om de inte är användbara är det inte så mycket mervärde i det.

Vi närmar oss slutet av intervjun och Paula Röttorp ska snart komma att säga något om husets första hyresgäst, Åtvidabergs industrier. Temat är naturligtvis teknikskiftet och att inte missa tåget.

– Eftersom advokatbranschen inte gick igenom den första industriella revolutionen är vi väldigt duktiga på att förstå klienten och skräddarsy våra tjänster efter klientens behov  och den styrkan passar väldigt bra ihop med digitaliseringen, säger Paula Röttorp. 

Utmaningen är att behålla även de mindre kvalificerade delarna av uppdragen och inte bli av med dem till något ”advokatbranschens Uber”. Prispressen finns där redan i dag när det gäller enklare juridiska tjänster. Paula Röttorp tror att det vore farligt att släppa delar av en integrerad process även om det är enklare delar , i så fall finns risken att man släpper klienterna som så småningom knyts upp i andra tekniska plattformar och system.

– Vi måste effektivisera de enklasre arbetsmomenten och samtidigt se till att behålla dem som en integrerad del i vår tjänst, säger hon.

På många sätt går teknikutvecklingen hand i hand med utvecklingen på både arbetsmarknaden och kundsidan. Unga jurister å sin sida vill inte arbeta med enkla uppgifter utan förväntar sig snabb utveckling, annars går de otåligt vidare. Klienterna å sin sida vill inte ha många olika juniora medarbetare springandes i projektet, utan vill ha ett litet team som de arbetar direkt med. 

– Det är ett efterfrågetryck som redan finns där och ju mer specialisering som kommer att krävas desto mer kommer man att vara beroende av erfarna medarbetare. 

Paula Röttorp ser framför sig att andelen erfarna, kvalificerade medarbetare kommer att öka, vilket ökar pressen på byråernas att kunna behålla sina talanger. 

Till skillnad från vad man kanske tror är hennes främsta utmaning som managing partner inte teknikskiftet utan att rekrytera talanger i tillräcklig omfattning – och få duktiga medarbetare att stanna när arbetsmarknaden blir allt rörligare. 

– Vi måste förklara vad som är spännande med yrket och det är viktigt att kunna erbjuda studenter insyn i vad vi gör, genom exempelvis praktik, säger Paula Röttorp.

När hon själv var student jobbade Paula Röttorp som ledarskribent på Svenska Dagbladet under två somrar. Där lärde hon känna Tove Lifvendahl, som sedermera blivit SvD:s politiska redaktör och nu värvat sin gamla kompis som fast krönikör på Svenskans ledarsida.

– Jag kommer att skriva om det som jag tycker är kul. Sedan tror jag att jag har någonting att bidra med när det gäller frågor med juridisk vinkel och företagsperspektiv. 

Det finns många avgörande frågor som inte diskuteras tillräckligt mycket i politiken, tycker Paula Röttorp. Exempelvis digitaliseringen och vilka krav den ställer på framtidens utbildning samt rörligheten över gränserna och Sveriges oförmåga att ta tillvara på spetskompetens.

– Flera med spetskompetens inom it-sektorn har utvisats på grund av löjliga administrativa fel från arbetsgivarnas sida och många lever med hotet över sig. Det är en ganska ohållbar situation. Vi har flera aspekter där politiken inte möter upp, säger Paula Röttorp.

Utmaningarna är i mycket detsamma i olika delar av samhället och alla behöver vara på tå för att inte bli nästa skrivmaskinstillverkare som ser på när datamaskinen plötsligt blivit en PC. 

– Internt brukar jag påpeka att vi sitter i det som var Facits Stockholmskontor. Jag tror i huvudsak inte att man ska skrämmas av ny teknik utan att se möjligheterna, men det är ändå ett lärorikt exempel, säger Paula Röttorp

Åtvidabergs industrier tillverkade skrivmaskinen Facit, som Tage Danielsson rimmade till: ”Livet verkar mindre trasigt, när man rimmar på en … ”