–  Vi vill vara väldigt öppna och transparenta vill också framhålla att vi ser extremt allvarligt på anklagelserna. Vi accepterar inte att banken används som plattform för skatteflykt för någon av våra kunder. Vi känner alla igen oss i problemet med att skattepengar göms och det är inte bra för samhället, inledde von Koskull.

En utredning ska inledas av banken för att klargöra vad som har hänt. Utredningen görs internt med initialt fokus på bankens verksamhet i Luxemburg och ska undersöka regelefterlevnaden i de offshore-strukturer banken använder sig av, till exempel vad gäller skatteregler.

– Hittar vi något som inte lever upp till skattelagar eller andra regler så tar vi det vidare till ansvariga myndigheter, sa Snorre Storset, chef för Wealth Management på Nordea, och fortsatte:

– Offshore-stukturer används i vissa komplexa situationer och ibland av säkerhetsskäl. Men det är i en liten minoritet. Men vi har tydliga regler på plats för hur man sätter upp den gär typen av strukturer för våra kunder.

Vd Casper von Koskull betonade att bankväsendet är en bransch som bygger på förtroende, men att off shore-upplägg är väldigt komplicerade.

– Vi måste förklara och berättiga vårt agera och vara aktiva i dialogen. Mitt främsta mål är att inte bara våra medarbetare men också våra kunder kan vara stolta över oss.

von Koskull tillade också att han är redo att ta den etiska debatten om skatteflykt.

– Att gömma pengar är ett bredare samhällsproblem som jag inte accepterar . Jag är arg. Men regler och normer kommer att ändras och vi inledde det arbetet 2009. Men är vi där vi borde vara? Det är en fråga för samhället, sade han.

– Jag tror att det är bra om normerna som tillåter [skatteflykt] förändras och vi har ändrat våra rutiner för att stävja skatteflykt.

Nordeas Wealth Mangement-chef Snorre Storset, som också var med på presskonferensen, framhöll dock att banken aldrig rekommenderat kunder att sätta upp brevlådeföretag.

– Vi har bistått med administrativ hjälp, men inte köpt några bolag från Mossack Fonseca. Vi gör det bara för att assistera våra klienter, säger Storset.

Casper von Koskull var även tydlig med att banken distanserat sig från den panamaska advokatbyrån Mossack Fonseca, vars läckta dokument ligger bakom avslöjandena. Alla samarbeten ska nu ha avslutats med byrån.

– Det finns för mycket gråzoner när det kommer till Mossack Fonseca så det är ett rimligt beslut av det skälet, sade han.

von Koskull uppgav också att han välkomnar debatten om undangömda pengar och att påpekade att Nordea försökt motverka problemen.

Uppdrag Granskning, som tagit del av många dokument i den gigantiska Panama-läckan, konfronterade i samband med det von Koskull med bankens påstående att den ska ha upphört med brevlådeverksamheten redan efter 2009.

Jag har ett dokument från ett möte på kontoret i Luxemburg från 2013 – fyra år efter ni ändrade ert sätt jobba på. Av dokumentet framgår det att ni tänker stänga 151 kontor i Panama. Det visar att samarbetet pågick även då.

von Koskull:

– Vi har satt upp off shore-strukturer efter 2009, men alltid följt lagar och regler.

– Off shore är en produkt av internationella affärer – vi talar om över 100.000 strukturer, medan vi bara varit aktiva i 70. Så det är väldigt lite. Internationella off shore-strukturer är standard inom många branscher, men man måste se till att följa lagar och regler. En annan reporter frågade:

Ni har inte gjort riskbedömning sedan 2009 och 2011 lovade ni att införa automatiska kontroller av kunder. Men nu säger ni att ni ska göra det i år. Dessutom har ni flera gånger kritiserats av Finansinspektionen, utan att agera. Varför?

– Det vi gjorde 2009 var proaktivt och före många andra. Samtidigt är det ett komplext område för alla banker och jag är trygg med att vi är på rätt väg, svarade von Koskull.

FI tycker inte att ni har bättrat er?

– Det är ett komplext område och jag tror hela bankväsendet underskattat komplexiteten på det här området.

Nordea-cheferna uppgav även att offshore-affärer är en liten del av bankens verskamhet. De utgör bara 1 procent av bankens samtliga affärer.

von Koskull menar därför att uppmärksamheten som riktas mot banken blåsts upp oproportionerlig mycket.

– Vår roll i det här överdriven om man jämför vår förekomst i dokumenten med andra internationella storbanker. Men med det inte sagt att jag inte ser allvarligt på det här, sa han

– Vi figurerar under 100 gånger i Panama-dokumenten och det är väldigt få tillfällen i sammanhanget.

von Koskull fick även en fråga om det finns risk att FI drar in Nordeas banktillstånd om banken bötfällas igen för brister i penningtvättshanteringen.

– Jag vill inte diskutera eller spekulera i det, svarade von Koskull.

Han fick också en fråga om han inte skäms över det inträffade.

– Innan jag kan skämmas måste jag vet vad som är riktiga fakta och vad som är hela bilden. Vi kan inte bedöma utifrån snuttar av fakta, sade von Koskull.

– Vi har 30.000 duktiga medarbetare och 10-11 miljoner kunder. Och någon måste leda banken och jag måste se till att om vi gjort något fel måste det korrigeras.

Sammanlagt har omkring 4000 kunder lämnat Nordea enligt koncernledningens egen uppskattning – och då främst i Luxemburg.

– Många ifrågasätter vad som pågår och jag har full förståelse för det, sa von Koskull.

JP Morgan sänkte på torsdagen sin riktkurs för banken efter avslöjandet från 81 till 77 danska kronor, enligt Dagens Industri.

Sedan januari har Nordeas kurs fallit från 112 till 73 kronor och den ser nu att fortsatt rasa efter avslöjandet.

Storset passade dock på att påpeka att Nordea fortsatt är en attraktiv bank för sina kunder.

– Vi är en av de ledande asset manager-bankerna i Europa. I februari var vi nummer ett när det kommer till att tillhandahåller fonder. Så vi levererar fortsatt bra lösningar till våra kunder, sade Storset.