Annons

Annons

bonthron.jpg

Fredrik Bonthron, kanslichef Strukturerade Placeringar i Sverige, SPIS.

Turbulent börs kan öka intresset för strukturerade placeringar

Intresset för strukturerade placeringar har varit svalt de senaste åren men dagens turbulenta börs kan få intresset att öka. Det menar Fredrik Bonthron, kanslichef på SPIS, som också välkomnar den diskussion som ägt rum kring sparformen. "Det driver på marknaden och aktörerna mot en ökad transparens", säger han.

Strukturerade placeringar har för många, även för branschfolket i finanssektorn, varit och kan fortfarande vara svårbegripliga. I efterdyningarna av finanskrisen, 2009, bildades Strukturerade Placeringar i Sverige som ett projekt av Svenska Fondhandlareföreningen.

Realtid.se möter Fredrik Bonthron som är kanslichef för branschorganisationen SPIS. Han beskriver strukturerade placeringar som ett samlingsnamn för ett brett spektrum sparprodukter.  De är anpassningsbara eller kan skräddarsys så att de passar en investerares preferens när det gäller risk kontra avkastning och vilken marknad man vill ha exponering mot. Inom detta spektrum av produkter finns alltså varianter som har olika egenskaper, exponering och riskprofil.

Strukturerade placeringar skapas genom att kombinera olika typer av finansiella instrument, vanligaste är en kombination av en obligation och en option. Ett exempel är aktieindexobligationen som är en kombination av en obligation och ett derivat som är exponerad mot en aktiemarknad.

Annons

Annons

Det är inte länge sedan som till och med Finansinspektionen gick ut och kritiserade sparformen och flera finansprofiler hängde på i kritiken. Kritiken är samstämmig och den handlar om begripligheten.

Vad har branschen gjort för att göra Strukturella placeringar mer begripligt och transparent?

– Vi på SPIS har som huvuduppdrag att verka för transparens, tydlighet och jämförbarhet. Det är kärnan till att få dessa produkter till en etablerad sparform. Vi har gjort mycket sedan 2009 när vi kom till. Om jag ska lyfta fram de tre viktigaste sakerna som vi har gjort så har vi infört en branschkod som innehåller riktlinjer, regler för vilken information som ska finnas i marknadsföringsmaterialet för dessa produkter och hur den informationen ska presenteras. Vi har även infört en ordlista för att säkerställa att olika aktörer använder samma ord och begrepp för att beskriva dessa produkter. Vi har också infört en riskindikator som är ett mått på riskerna i en produkt. Det är för att säkerställa att samtliga aktörer använder sig av samma modell för att beräkna riskerna i dessa produkter. Om du tar ett marknadsföringsmaterial från arrangör A och ett från B så ska risken vara beräknad utifrån samma metod. 

Fredrik Bonthron uppger även att branschkoden som SPIS tagit fram har uppdaterats vid fem tillfällen sedan 2009. Senast innan årsskiftet inför de nya EU-regleringarna Mifid II och Priips. Riskindikatorn som SPIS tagit fram har även ersatts med en liknande indikator som tagits fram på EU-nivå i och med Priips-regleringen.

– Om vi tittar framåtblickande så har vi även tagit ett utbildningsinitiativ. På utbildningssidan tycker vi att vi fortfarande har ett viktigt jobb kvar att göra. Där håller vi på att ta fram ett antal filmer som beskriver vad strukturerade placeringar är, vad det finns för risker och vad man bör tänka på och känna till innan man investerar i dessa. Vi har några filmer som beskriver de vanligast förekommande produkterna också. Vi har även ett initiativ där vi ska publicera statistik mer regelbundet. 

Fredrik Bonthron medger att det fortfarande finns många i finansbranschen som är osäkra på vad strukturerade placeringar är och det är delvis därför SPIS anser att det fortfarande behövs göras en insats att utbilda kring detta, vilket branschorganisationen prioriterar högt.

– Det är bra för alla om de som kommer i kontakt med dessa produkter förstår vad detta är. Men viktigast är givetvis att det framgår klart och tydligt vid rådgivningstillfället.

Statistiken över hur mycket som säljs av dessa strukturerade placeringarna visar att de utstående volymerna uppgick till omkring 120 miljarder kronor i Sverige 2017.

– Det är en minskning. Det har gått lite upp och ned men om vi tittar på en tioårsperiod så har det minskat och egentligen mer nu de sista två åren än tidigare, säger Fredrik Bonthron.

Hur påverkas handeln när börserna är så svajiga som de är i dag?

– Om vi tittar på hur det sett ut de senaste åren så har vi haft ett par år av stadigt uppåtgående börsindex och sjunkande räntor och det vi har sett då är att den produktformen som historiskt sett har varit klart vanligast i Sverige, aktieindex-obligationen och andra typer av kapitalskyddade placeringar, har minskat i popularitet och istället har andra typer av produkter ökat men inte i samma utsträckning som de kapitalskyddade placeringarna har minskat. Det är klart att när osäkerheten på börsen ökar så kan intresset för de kapitalskyddade placeringarna komma tillbaka, då kan volymerna komma att öka igen. Om vi tar de senaste två veckornas utveckling så har det påmint många om att börsen kan gå ned också och då tror jag att intresset för kapitalskyddade produkter kan öka igen.

Det är inte bara komplexiteten kring strukturella placeringar som har mottagit en hel del kritik genom åren utan även avgifterna. Dels har flera tyckare pekat på att det är för dyrt men även att det är för otydligt vad man betalar för.

– Jag tycker att det är bra att det har varit en diskussion kring detta eftersom det driver på marknaden och aktörerna mot en ökad transparens. Det är viktigt att det är tydligt och transparent, vad man som investerare betalar för produkt och i vilka led man betalar för det. SPIS har tidigare infört krav på att detta ska redovisas i kronor och ören och i procent uppdelat i olika poster. Sedan har vi fått EU:s regleringar, Mifid II och Priips, vid årsskiftet med krav på den typen av redovisning. Med de nya reglerna ska det bli väldigt tydligt vad man som kund betalar för. Det är som sagt jätteviktigt. Om man är osäker ska man alltid dubbelkolla med sin rådgivare eller bank så att man är med på vad man betalar för avgift. 

Fredrik Bonthron delar upp fördelarna med strukturerade placeringar i två, på vilket sätt de ger avkastning och vad det är som ger avkastning.

– Det här är anpassningsbara produkter som kan ge avkastning på olika sätt. Du har exempelvis kapitalskyddade produkter där du får ta del av uppgången i den underliggande tillgången och om den skulle falla i värde så har du ett skydd som gör att du får tillbaka ditt nominella belopp som du har placerat. Du har även andra typer av placeringar där du får avkastning om den underliggande tillgången rör sig kring nollstrecket och egentligen varken stiger eller sjunker och du har placeringar som ger avkastning när den underliggande tillgången sjunker ned till en viss nivå. Det finns olika modeller för avkastningen och på det sättet kompletterar de eller tillför en avkastningsstruktur som skiljer sig från de mer traditionella sparformerna. Därför har de potentialen att fylla en mer naturlig roll i många sparares investeringsportföljer.

– Eftersom de är anpassningsbara och kan skräddarsys så kan du som investerare också ta del av investeringsmöjligheter och marknader som uppstår och som kan vara svåra att nå på annat sätt. Det varierar vilken typ av produkter som är mest populära med marknadsförhållandena. 

– Desa två sammantaget gör att med en strukturerad placering i din portfölj så kan du få en diversifiering både i termer av tillgångsklass och i termer av avkastningsstruktur. Diversifiering är något som är positivt då du sprider risken i din portfölj och inte lägger alla ägg i samma korg. Men här måste man utgå från den enskilda investeraren och portföljen, det är inte nödvändigtvis en placering som passar alla.

Nackdelarna med strukturerade placeringar är att det krävs att investeraren är mer påläst för att ta ett välgrundat investeringsbeslut än vad investeraren behöver vara vid traditionella investeringar. 

– Som investerare ska man veta vad det är man köper och det ska man även kräva från sin rådgivare att de förklarar. Om man tittar på riskbiten så är det inget som särskiljer strukturerade placeringar jämfört med andra investerinsgtyper. Det är ett brett spektra av produkter där du har allt från placeringar med väldigt liten risk, så som kapitalskyddade produkter, men också andra prdukter med betydligt högre risk men med möjlighet till högre avkastning. 

I SPIS, Strukturerade Placeringar i Sverige, finns 13 anslutna medlemmar, vilka är majoriteten av de som erbjuder strukturella placeringar i Sverige, enligt Fredrik Bonthron. Det rör sig om Danske Bank, Erik Penser bank, Exceed Capital, Garantum Fondkommission, Handelsbanken, Länsförsäkringar, Mangold Fondkommission, Nord Fondkommission, Nordea Markets, SEB, Sip Nordic, Strukturinvest Fondkommission och Swedbank.

Vad händer om ett anslutet företag inte följer riktlinjerna?

– Vi granskar markandsföringsmaterialen och tittar på hur de efterlever våra riktlinjer och det gör vi två gånger per år. Följer man inte riktlinjerna så har vi en granskningskommitté som tar beslut om åtgärd och det finns tre steg: erinran, varning och uteslutning, säger Fredrik Bonthron.

Han uppger även att det aldrig hänt att något bolag blivit uteslutet och menar att det är logiskt i och med att medlemmarna varit med och tagit fram riktlinjerna i branschkoden, vilket gör att de är angelägna om att uppfylla dessa.

Hur samarbetar ni med Finansinspektionen?

– Vi har en mer eller mindre löpande dialog med FI och det är jätteviktigt att vi har en relation med dem. Vi pratar om SPIS arbete, regelverken, synen på marknaden och utvecklingen på den svenska marknaden. Vi har en tydlig ambition att göra marknaden och de här produkterna tydligare, mer transparenta och mer jämförbara och i slutändan är det ju FI som avgör hur vi lyckas i det arbetet. Det är FI som har ansvar för tillsynen över de som ger ut produkterna och de som säljer produkterna. 

Agerar även ni om FI väljer att varna en av era medlemmar?

– Det kan vi göra. Huvuddelen av våra medlemmar är även medlemmar i fondhandlarföreningen och  där har man också uteslutning som alternativ. Det beror ju på vad FI:s varning beror på. Men vi vill ju självklart att våra medlemmar sköter sin verksamhet och uppträder på ett sätt som vi står bakom. Vi är en branschorganisation och det absolut viktigaste vi har är förtroendet.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons