Finans Nyhet

Trumphot om biltullar

Taggar i artikeln

Morgonsvepet
Publicerad

Trump lutar mot att införa tullar på bilimport från Europa, tyska finansen diskuterar sammanslagning av Deutsche Bank och Commerzbank, Gabriel Urwitz vill ha nyval, flera får sin första skuld hos Kronofogden, är några av nyheterna denna torsdagmorgon den 17 januari.

Trump lutar mot biltullar för europeiska bilar
Politik President Trump kan vilja införa biltullar på bilimport från Europa, detta för att förmå Bryssel att ytterligare öppna de europeiska marknaderna för amerikanska jordbruksprodukter, skriver Financial Times. ”Jag tycker inte att det nödvändigtvis är det bästa att göra men jag tror presidenten lutar mot det”, sa Chuck Grassley, den 85 år gamle republikanska senatorn från Iowa som är ordförande för senatens finanskommitté. Senast den 17 februari ska det amerikanska handelsdepartementet publicera en rapport om huruvida import av bilar utgör ett hot mot USA:s nationella säkerhet. Det skulle kunna öppna för importtullar på japanska och europeiska bilar.

Oro för två största tyska bankers fallande aktiekurs
Finans Det tyska finansministeriet har bett BaFin som reglerar finanssektorn om en modell över en potentiell sammanslagning av Deutsche Bank och Commerzbank, skriver Financial Times. Orsaken är att tyska myndigheter är oroliga över de fortsatte finansiella orosmomenten och fallande aktiekurserna hos två av landets största långivare till den privata sektorn. Ett scenario är en konsolidering inom bankområdet. Finansministerna Olaf Scholz har flera gånger talat om att förstärka den finansiella sektorn och skapa en nationell bankchampion. Tysk industri behöver en långivare som är stor nog att hjälpa den globalt, skriver Ft vidare. Det gångna året har Deutsche Banks aktie fallit med 50 procent bland annat på grund av misstankar om penningtvätt. Om en sådan sammanslagning skulle äga rum, skulle den nya banken blir den tredje största i Europa efter HSBC och BNP Paribas.

Gabriel Urwitz tycker extraval hade varit bättre
Politik Finansmannen och företagsekonomiske forskaren Gabriel Urwitz tycker att det vore bättre att låta folket komma till tals. Att finna samförstånd är bra och positivt men om kompromisserna blir så många och så otydliga att det inte går att förstå vad det är för politik som gäller då har man gått över en demokratisk gräns och det finns bara en lösning, skriver Gabriel Urwitz i DI.

Annons

Jakt på miljöskatter igång
Politik Den nya regeringen ska höja miljöskatterna med 15 miljarder kronor i en enorm skatteväxling. Varningar kommer från industrin och experthåll, skriver DI. Det handlar om ny skatt på kemikalier i textilier och skor och engångsartiklar, gruvdiesel är också med i överenskommelsen, säger Isabella Lövin till DI. Hon vill även se över hur fasa ut fossila subventioner och titta på en hel del nya skatter på det som är farligt för miljön.

Tydlig varningssignal: Fler får sin första skuld
Ekonomi Drygt 113 500 personer fick sin första skuld hos Kronofogden under 2018, jämfört med knappt 83 500 för fem år sedan. En stor andel av dessa betalar sin skuld, men det är ändå en tydlig varningssignal om att fler lever med små ekonomiska marginaler, meddelar Kronofogden. De riskerar att komma i en värre skuldsättningsproblematik om ekonomin försämras. Johan Krantz analytiker på myndigheten säger: ”att den starka ekonomin har gjort att många haft råd att betala sina skulder hos Kronofogden. Men när förutsättningarna förändras, konjunkturen vänder neråt och arbetslösheten ökar finns en överhängande risk att fler kommer att få svårt att betala. Det kan leda till en kraftig ökning av antalet skuldsatta.

Sverige har andra akuta frågor än turordningsregler
Politik Januariöverenskommelsen är i praktiken en överenskommelse om att tillsätta 33 utredningar, skriver PM Nilsson i Dagens Industri. De har lite olika startdatum men ska presentera förslag i slutet av mandatperioden. Lagförslag om friare hyressättning och uppluckrade turordningsregler ska komma 2021 – där går V:s röda linje. I grund och botten delar de socialdemokratiska väljarna och företrädarna och till och med partiordföranden den ståndpunkten med V i känsliga frågor. Vem tror att två små partier som C och L kommer att vinna i den förhandlingsmiljön? En M-KD-regering är tveklöst beroende av SD:s acceptans men den bygger på att M, KD, SD, och även C och L, tycker likadant i centrala frågor. Därtill tycker de likadant i för väljarna och för Sverige akuta frågor, främst kriminalpolitiken. Turordningsregler i all ära, men det är inte där allmänhetens fokus just nu ligger.

Annons

G4S uppdelning gör bolaget lockande
Analys G4S har storstädat de senaste åren. Nu väntar en avknoppning av kontanthanteringen, skriver Agnetha Jönsson i DI. Säkerhetsbolaget lockar efter ett trist fjolår. En i grunden bra tillväxt kombinerat med god direktavkastning och hägrande avknoppning av kontanthanteringen ger köpläge. De senaste fem åren har G4S haft en svängig resa och aktien, som handlas i London och Köpenhamn, har tappat en femtedel av sitt värde. Under samma period har Securitas aktiekurs fördubblats.

”Kina större hot mot Europa än brexit”
Brexit Öhmans investeringschef Jamal Abida Norling uppger för DI att ett upptrappat handelskrig eller oro i Kina är ett större hot mot Europas börser och räntemarknader än vad en hård och avtalslös brexit är. ”En hård brexit inte det värsta som kan hända. Men det är klart att en sådan utgång skulle slå mot framför allt de europeiska finansiella marknaderna.” ”Tillväxten är hög för att vara Europa, men den är inte lika hög som i USA och ledande indikatorer pekar nedåt. Europa skulle då hamna än mer på sorgebarnslistan”, säger Jamal Abida Norling.
Vidare menar han att risken för en global recession är ganska låg men att vi bör ställa in oss på en avmattning i konjunkturen under kommande sex månader. Han uppger att det bästa för de finansiella marknaderna är ett snabbt av slut i brexit-frågan. ”Sen är det klart att det ur ett bredare EU-perspektiv vore bättre om Storbritannien backar från att lämna EU. Det kanske inte är så troligt, men sannolikheten för det har ändå ökat efter röstningen i parlamentet”, säger Jamal Abida Norling.

 

Annons

Annons