Riskkapital-aktörer rider på en våg av billiga lån vilket driver upp priserna på bolagen till nivåer aldrig skådade sedan den finansiella krisen, skriver Financial Times.

Kanske har transaktionerna ännu inte blivit så stora som de i den senaste buyout-bubblan vilken brast för tio år sedan, till exempel uppköpet för 44 miljarder dollar av energibolag TXU som slutade i en av världens största konkurser. Men på ett sätt så är 2007 tillbaka, skriver Financial Times.

Dagens transaktioner är än en gång påeldade av stora mängder billiga lån med få eller lindrigare villkor.  

Sedan början av januari i år har det kommit besked om fyra högriskbelånade bolagsköp värda 10 miljarder dollar eller mer. Det är ett högre antal än något år, sedan 2007. Det största var amerikanska investmentbolaget Blackstones köp på 17 miljarder dollar av Thomson Reuters finansverksamhet känd under namnet Refinitiv.

I ungefär hälften av årets transaktioner har riskkapitalbolagen kunnat ordna en lånefinansiering som uppgår till sex gånger ebitda, den årliga vinsten före räntor, skatt, avskrivningar och amorteringar.  Ebitda är ett välkänt resultatmått.  Det beräknas genom att till företagsvinsten lägga tillbaka skatter och räntebetalningar och poster som inte omedelbart påverkar likviditeten, det vill säga bokföringsmässiga kostnader som avskrivningar och amorteringar. Ebitda är en grov indikation på hur mycket pengar som finns kvar för att betala skulder.  

Årets största bolagsutköp har gjorts av riskkapitaldelen av Brookfield Asset Management.  De har köpt upp Johnson Controls International för 13,2 miljarder dollar. Brookfield planerar att låna mer än 10 miljarder dollar, nästan sex gånger ebitda. Skuldsättning på denna nivå har inte använts så aggressivt sedan 2007. Det var det året som det blev brist på aktörer som ville köpa företagsskulder och bankerna tvingades att trycka in riskfulla lån i sina balansräkningar, lån som de från början hade tänkt sälja vidare. 

Och nu stiger förvärvspriserna än en gång på grund av billiga krediter. Dessa möjliggör för en budgivare inom riskkapital att erbjuda mer pengar i förskott för varje dollar i vinst som de förväntar sig att bolaget ska tjäna. Varningsklockorna ringer!

Förra Fed-chefen Janet Yellen, uttryckte i Financial Times förra månaden att hon är bekymrad över den stora försämringen i regelverket runt företagslånen, särskilt för högrisklånen.

Pareto Securities med kontor i Sverige har de tolv senaste månaderna gjort 50 obligationslån i Norden och internationellt till en volym om cirka 40 miljarder kronor. Mats Carlsson, vd på Pareto Securities, som är störst på finansiering av högavkastande obligationer i Norden, är inte bekymrad. Han ser ingen svensk kreditbubbla vad gäller bolag eller näringsliv.

– Det är ju dock ett tecken i tiden att de låga räntorna leder till högre belåning och mjukare villkor från långivarna.

– De börsnoterade bolagen i Sverige har en genomsnittlig nettoskuldsättning på cirka 1,5 gånger ebitda vilket i jämförelsen med utköpen i Financial Times-artikeln är lågt. När vi hjälper bolag att ge ut högavkastande obligationer uppgår nettoskuldsättningen normalt till två à fyra gånger ebitda, i enskilda fall runt fem gånger.  Men ju högre belåning, desto tuffare villkor för låntagarna.