Fastigheter

Trösklarna höjs för ungas första bostadsköp

Antalet unga vuxna i Sverige som sparar till en egen bostad ökar. Mellan år 2009 till 2017 steg andelen 18–26-åringar som sparar på detta sätt från 40 procent till 52 procent. Men samtidigt ökar andelen unga vuxna som behöver hjälp av en förälder eller annan släkting med finansiering av första bostaden, samt andelen unga som inte använder sitt bosparande alls, enligt ny statistik från SBAB.

Uppdaterad 2017-05-08
Publicerad 2017-05-08

Andelen 18–26-åringar som sparar till en egen bostad har ökat från 40 procent 2009 till 52 procent 2017. Trots det har andelen som ändå behöver hjälp av en förälder eller annan släkting ökat under samma period, från 16 till 23 procent.

Bolånetaket från 2010, amorteringskravet från 2016 och de höga bostadspriserna har höjt trösklarna på bostadsmarknaden. Statistiken i en undersökningsserie från SBAB, tidigare genomförd år 2009 och 2014, visar nu hur svårigheterna ser ut i praktiken.

Medvetenheten om problematiken och utmaningarna på bostadsmarknaden är hög bland de unga. Det visar sig i att en högre andel unga år 2017 sparar till ett bostadsköp, jämfört med motsvarande undersökning 2009. Samtidigt är fler unga oroliga över sin framtida bostadssituation idag.

I undersökningen från 2009 svarade 46 procent av de unga att de är oroliga över att inte kunna hitta en bra bostad. 2017 är andelen 53 procent.

– Det är bra att så många unga är medvetna om att situationen på bostadsmarknaden i princip kräver ett bosparande. Att oroa sig inför den framtida boendesituationen hämmar unga människor i entrén till vuxenlivet. Vår undersökning visar dock att det inte räcker med ett sparande för att minska oron inför den framtida bostadssituationen – säkerligen på grund av de prisnivåer vi ser på bostadsmarknaden i många regioner idag, säger Emma Persson, boendeekonom på SBAB, i ett pressmeddelande som presenterar undersökningen.

För de unga som äger sin egen bostad syns en förändring i hur köpet finansieras. År 2009, året innan bolånetaket infördes, kunde 54 procent av de som hade köpt en egen bostad finansiera det med ett eget bostadslån. 2017 har den siffran sjunkit till 46 procent.

Andelen unga som behöver hjälp av en förälder eller släkting ökar kraftigt jämfört med samma undersökning 2014 – från 13 till 23 procent.

Andelen som använder sitt bosparande minskar samtidigt, förmodligen som en följd av att de höga bostadspriserna gör att bosparandet inte räcker till.

Under samma period har kvadratmeterpriset på små lägenheter (0-39 kvm) i riket ökat med 33 procent, från 50 587 kronor (Q1 2014) till 67 338 kronor/kvadratmeter (Q1 2017), enligt statistik från Booli.

– Att föräldrar och anhöriga behöver hjälpa de unga in på bostadsmarknaden i så pass hög utsträckning är problematiskt av flera skäl. Dels har inte alla en förälder som har möjlighet att hjälpa till på detta sätt och dels riskerar föräldrarnas eget låneutrymme att påverkas. Det kan försvåra deras nästa steg i boendekarriären, säger Emma Persson.

Undersökningen har beställts av SBAB, och är genomförd av TNS Sifo. Statistiken bygger på svar från 1 000 respondenter i åldrarna 18-26 år

Platsannonser