Henrik Olsson, rådgivare och blockchain-expert på PwC, är förvånad över blockchain-hajpen.

– Jag trodde aldrig i mitt liv att en kodbaserad databasteknik skulle bli så uppmärksammad, säger han.

Orsak: en reaktion på att internet inte blev helt öppet och decentraliserat – utan istället centraliserat till techjättar som Facebook, Google och Amazon, bolag som tjänar stora pengar på vår data.

Blockchain är systemet bakom kryptovalutan bitcoin. Men själva tekniken har en rad användningsområden. Det skapar tillit mellan parter, utan mellanhänder. I en bolåneprocess har exempelvis olika parter en liten del av information och många moment är manuella.

– I blockchain sätt information ihop precis som i en bilfabrik. Alla delar måste vara på plats innan man börjar montera. Men i exempelvis finans- eller i transportbranschen krävs ”femtioelva” olika mellanhänder eller system. Vissa processer som i dag tar dagar kommer ske i realtid med blockchain. 

I en blockkedja skapas ”digitala orginal” och en transaktionshistorik. I bitcoin-nätverket ser du till exempel exakt vilka digitala plånböcker som kryptovalutan överförts mellan. 

– Blockchain är den första teknologin som kan skapa digital tillit genom en kombination av kryptering, konsensus, distribuerade databaser och smarta kontrakt och som faktiskt hjälper till att styra om hur processer görs, säger Henrik Olsson och fortsätter:

– Hajpen beror också på att det finns mycket finansiellt kapital som är redo att investeras i ny teknik som blockchain.  Samtidigt ökade bitcoin-boomen i slutet av 2017 också intresset för blockchain, där bitcoin kan liknas vid en app baserad på blockchain-protokollet, säger Henrik Olsson.

Finansbranschen är mest aktiv på blockchainområdet. Tekniken kan bidra till att återupprätta förtroendet för till exempel banker. Blockchain kan förebygga en ny finanskrisen och bankkrascher.

– Förenklat hade i Lehman-fallet förluster inte realiserats, och när de skulle realiseras fanns det inga pengar på bankkontot eller i bankssystemet. 

Men blockchain tillåter inte att data eller transaktioner modifieras eller göms undan. Och ökad transparens kan stärka stabiliteten i finanssystemet, enligt Olsson.

– Kritikerna svarar ”men blochain har inte testats i så stor skala än”. Men jag menar att tekniken, åtminstone ur ett finansmarknadsperspektiv, ser väldigt lovande ut, säger han.

Blockchain lämpar sig för börsen, fondhandel och betalningar, processer med stora transaktionsvolymer, datautbyten och med många parter. Att implementera blockchain är dock ofta mer komplicerat än vad många tror. 

– Australiensiska börsen som implementerar blockchain har drabbats av ständiga förseningar. Det är komplicerat att bygga nya distribuerade tjänster som förlitar sig på samarbeten i ekosystem.

Blockchain är också ”väldigt abstrakt”. Det bygger på avancerade algoritmer – och syns inte. 

– Kanske är det för mycket fokus på själva tekniken som är väldigt abstrakt, jämfört med till exempel drönare, självkörande bilar och VR-glasögon, funderar Henrik Olsson.

– Många vd:ar har inte koll på sina befintliga system och den komplexitet i dem som krävs för att hålla igång företagets affärer. Så jag tror att det mycket är en utbildningsfråga.

Men når blockchain sin fulla potential blir det jobbslakt i finanssektorn, menar en del. Nja, säger Henrik Olsson och tar televäxlar som exempel.

– Det är ingen på televerket längre som rycker ut och kör in sladdar för att folk ska kunna prata med varandra. Ändå finns det fortfarande massa som jobbar på Telia och ute i deras butiker.

Men ”lyfta papper och skicka, verifiera samt uppdatera excelfiler” tillhör snart historien, tror han.

– Administratörer kanske får blir programmerare istället, och framtidens ekonomutbildningar har säkert ett större fokus på digitalisering och ny teknologi, säger Henrik Olsson.