Redan dagen då domen föll från Stockholms tingsrätt meddelande den tidgare Lazard-asntällde mannens advokat Henrik Olsson Lilja att de avsåg att klaga på domen samt även kräva att målet ska handläggas skyndsamt. Henrik Olsson Lilja slängde även en känga mot rättssystemet så detta var en oenig dom där rådmannen var skiljaktig.

– Som bekant saknar nämndemän juridisk kompetens och framförallt i insidermål. Rådmannen är mycket erfaren och givetvis påläst på den praxis som finns på området, sade Henrik Olsson Lilja till Realtid.se då och ifrågasatta om nämndemän ska ha denna makt att döma folk, speciellt på ett specialområde som detta.

Henrik Olsson Lilja inleder överklagandet på liknande vis och skriver att "som framgår av rådmannens skiljaktiga mening finns exceptionellt gos grunder för att ogilla detta mål". Han hänvisar till att rådmannens motivering förljer "väl den praxis som etablerats i insidermål från tingsrätter, hovrätter och Högsta domstolen" medan den fällande "nämndemannadomen" ger uttryck för en tolkning av lagtext och praxis som hitintills inte förekommit i svensk domstol.

Henrik Olsson Lilja pekar på att nämndemännen fört ett resonemang om att det inte kan finnas någon annan person än just den Lazard-anställde som måste försett sin kusin med insiderinformation.

"Detta synsätt är problematiskt med tanke på de beviskrav som uppställs i domstol i allmänhet och framförallt i ett mål som detta. Konsekvensen av majoritetens resonemang medför att personer som arbetar på arbetsplatser, där insiderinformation förekommer, och som är släkt med den person som handlar, riskerar att hamna i ett sämre processuellt läge. I praktiken innebär det ett handelsförbud", skriver Henrik Olsson Lilja som uppger att detta inte har varit lagstiftarens tanke.

Henrik Olsson Lilja pekar även på att det inte finns "ett enda bevis i målet, vare sig teknisk, skriftlig eller muntlig kommunikation" som säger att den tidigare Lazard-anställde mannen föranlett sin kusin att handla.

Henrik Olsson Lilja hänvisar även till att man tillämpat en bevisvärderingsmetod som måste betraktas som okonventionell i denna typ av sammanhang. Rätten har nämligen först börjat analysera grunderna för att personer i Uppsala-trakten handlat aktier och derivat och där kommit fram till att handeln måste bygga på insiderinformation. Därefter har rätten kommit fram till att informationen måste komma från den tidigare Lazard-anställde mannen.

Henrik Olsson Lilja menar att rätten först borde ha undersökt om hans klient haft insiderinformation och därefter prövat om det fanns bevis för att han fört den vidare till sin kusin.

Henrik Olsson Lilja yrkar att målet ska sättas ut skyndsamt då denna fällande dom i pratiken innebär ett yrkesförbud för hans klient. Han har heller inte kunnat söka nytt arbete under två årstid då förundersökningen pågått.

Den Lazard-anställde mannen ska, enligt åtalet och nu domen ha fått insiderinformation i sin anställning rörande Axis Communication och Transmode mellan den 1 januari 2015 och den 9 april 2015. Informationen har dels rört ett kommande bud på Axis Communication, dels kvartalsrapporten Q4 och bokslut 2014 samt Canons 24-miljardersbud på Transmode.

Han ska med denna information ha föranlett sin kusin att handla aktier, vilken i sin tur spridit informationen vidare.

Även kusinen överklagar tingsrättens fällande som med hjälp av advokat Carl Skalborg som skriver att hans klient "har sålunda inte fått någon sådan insiderinformation som påstås och har inte heller använt sig av någon information i samband med förvärv och inte heller med råd och dåd föranlett annan att förvärva aktier eller andra finansiella instrument med utgångspunkt från sådan information".

Carl Skalborg skriver att ringsrätten uteslutande har baserat sitt domslut på indiciebevisning och har därvid inte styrkt något motiv hos den påstådda ursprunglige uppgiftslämnaren. Han hänvisar även till att det inte går att bevisa att den påstådda källan faktiskt haft insiderinformation.

Kusinens kollega, 34-åringen, överklagar också domen och hans advokat Åke Broné skriver i överklagandeskriften att tinsgrättens dom är felaktig och att tingsrättens majoritet, nämndemannadomarna, "har värderat och bedömt den av åklagaren förebringade bevisningen felaktigt". Han ansluter sig till rådmannens bedömning i ansvarsfrågan och hur bevisningen ska värderas skriver Åke Broné.

Kvar att eventuellt klaga på domen står den 38-årige mannen som arbetar som placeringsrådgivare på Nordea. Han dömdes för grovt insiderbrott och fick villkorlig dom och böter om 30.000 kronor som påföljd för att ha handlat på  information om budet på Axis, om kvartalsrapporten Q4 och bokslut 2014 för Transmode och det kommande budet på Transmode.

Domen kan klagas till och med i dag, den 3 maj. Därefter har även åklagaren en vecka på sig att anslutningsöverklaga.