Annons

Annons

eqt_skatteverket_534.jpg

EQT och Skatteverket
Deklaration och rättshandlingar från EQT och Skatteverket.

Tonen skärps mellan Skatteverket och EQT

Skriftväxlingen mellan EQT och Skatteverket hårdnar i Kammarrätten som nu förbereder inför muntlig förhandling.

Skriftväxlingen mellan riskkapitalbolaget EQT och Skatteverket fortsätter i Kammarrätten. Skatteverket viftar med pekpinnen i svaret på riskkapitalbolagets överklagan. Riskkapitalbolaget är inte sena att svara tillbaka lika skarpt.

Målet rör utdelningen EQT-rådgivarna fått på de aktier de äger i CBTJ Equity BV samt EQT IV Equity BV (GP-bolagen). Avgörande i målet är om dessa aktier ska beskattas på grund av det uppdrag EQT Partners AB utför som investeringsrådgivare till bolagen. Förvaltningsrättens besked, som gick i linje med Skatteverkets upptaxering, var att utdelningarna ska beskattas enligt 3:12-reglerna. EQT-rådgivarna har överklagat beslutet, vilket Realtid.se rapporterade om i augusti.

EQT pekar på att förvaltningsrätten utgått från beskrivningar som presenterats i PPM vid avgörandet att eftertaxera och påföra skattetillägg. "Sådana PPM har samtliga klagandena bifogat sina deklarationer eller åtminstone hänvisat till. Trots detta menade förvaltningsrätten att klagandena inte varit tillräckligt tydliga i sina deklarationer för att ungå eftertaxering och skattetillägg. Förvaltningsrätten borde rätteligen inte ha eftertaxerat och påfört klagandena skattetillägg", skriver rådgivarna genom de gemensamma ombuden Ingrid Melbi och Magnus Johnsson från PWC.

Annons

Annons

Skatteverket svarar kort på en A4 på överklagandet och skriver att "Motparten hade mycket goda förutsättningar att redovisa rätt, i vart fall genom att såsom i de här målen ta hjälp av andra. Det ska mycket till för att det ska vara ursäktligt för så kvalificerade personer att lämna oriktiga uppgifter. Det enda som krävdes var fullständiga och verklighetsförankrade sakuppgifter. Det förutsatte inte några särskilda kunskaper".

EQT svarar på kritiken och hänvisar till att företrädare för Skatteverket själva gått ut i medierna och uppgett att myndigheten lagt ner totalt 12.000 arbetsdagar på processerna kring de åtta riskkapitalbolagen, däribland EQT, vilket innebär att 1.500 arbetsdagar lagts ned enbart på målen med EQT Partners och dess anställda. EQT fortsätter att bryta ned arbetsdagar till timmar samt uppger att Skatteverkets nationella expert på 3:12-frågor involverats.

"Trots detta påstår Skatteverket att verket inte anser att det är svåra frågor. Mot bakgrund av de resurser som Skatteverket plöjt ner för att bedöma inkomsterna måste Skatteverkets påstående anses falla på sin egen orimlighet", skriver EQT i ett yttrande och skriver även att rådgivarna fått deklarationshjälp från en internationell skatte- och redovisningsfirma.

Även Allmänna Ombudet, AO, hos Skatteverket är med i skriftväxlingarna i Kammarrätten. AO drar slutsatsen, liksom Förvaltningsrätten och Skatteverket, att det handlar om 3:12-beskattning, dels på grund av EQT-rådgivarnas betydelse för att de aktuella bolagen fick carried interest och management fee.  AO skriver att EQT-rådgivarna arbetade via EQT för de aktuella bolagen, vilket gör dessa bolag till "helt vanliga fåmansföretag där delägarna tillsammans först producerade allt det som företagen tjänade pengar på och sen delade på vinsten". AO menar att EQT-rådgivarna hade stor betydelse för vinstgenereringen.

EQT förklarar i svaret till AO att rådgivarna är anställda och delägare i EQT Partners AB och inte i de aktuella bolagen. De är endast rådgivare till dessa bolag eller arbetar med IR-relations eller med administration och ekonomifrågor. Riskkapitalbolaget skriver att varken EQT Partners AB eller dess anställda deltar i det löpande arbetet att skapa värden i portföljbolagen.

EQT menar även att det inte finns någon rättspraxis där anställda i ett rådgivningsbolag blivit föremål för 3:12 beskattning när dessa haft uppdrag hos bolag som "bedriver en självständig verksamhet och fattar självständiga investeringsbeslut".

Allmänna Ombudet skriver även att Kammarrättens tidigare dom i målet med Nordic Capital skiljer sig åt jämfört med detta mål och därför kan inte EQT hänvisa till de "friande beskeden" som man tidigare gjort. Även här går EQT Partners till motangrepp och hänvisar till att Skatteverket tidigare gjort bedömningen att, mot bakgrund av Kammarrättens dom i NC-målet, det inte fanns förutsättningar att anse att carried interest skulle utgöra ersättning för anställda i bolagets arbetsprestationer. Förvaltningsrätten upphävde då även Skatteverkets omprövningsbeslut gällande EQT Partners.

AO skriver även att EQT:s rådgivare hade stor betydelse för vinstgenereringen i fonderna och menar att det inte spelar någon roll om det fanns andra personer som hade större betydelse, något som det heller inte finns bevis för, enligt AO. Allmänna Ombudet har dragit slutsatsen att EQT:s rådgivare "hade en klar särställning såsom de som ledde och svarade för, och huvudsakligen utförde, merparten av arbetet med fonderna och framförallt såsom de som fick i stort sett alla vinster".

EQT svarar att AO återigen framför "svepande och generella uttalanden utan att konkretisera påståendena eller ens försöka beskriva den närmare relevansen såvitt avser klaganden (EQT-rådgivarna, reds anm.). Att en aktieägare erhåller en vinstutdelning utgör inte en presumtion för att aktieägaren hade en "särställning" (vad nu avses med det) eller att aktieägaren ansvarat för eller utfört visst arbete".

AO som fortsätter att poängtera rådgivarnas betydelse för de aktuella bolagen skriver att bolagen saknade egen personal och därför köpte in allt och menar att EQT utförde uppdragen att köpa, äga och sälja företag. "Utan de tjänsterna skulle fonderna bara vara tomma skal som ingen skulle vilja investera i eller betala för förvaltning av". Underhållet av strukturen sköttes via köp av "lokalt producerade, i sammanhanget okomplicerade förbrukningstjänster".

EQT menar att denna beskrivning av verksamheten är missvisande och förenklad. Bland annat pekar EQT på att underhållningen av strukturen "fordrar kvalificerat arbete som utförs av högt kvalificerade specialister".

AO gör även bedömningen att EQT det inte finns förutsättningar för att utomståenderegeln avkvalificerar andelarna så som EQT-rådgivarna påstår och därmed ska andelarna beskattas enligt 3:12-regeln. EQT å sin sida pekar på att det är ostridigt att mer än 30 procent av fondernas vinster går till utomstånde, varav den större delen går till Investor. EQT Partners menar därmed att detta är ett typexempel på en situation där det är motiverat att inte tillämpa 3:12-reglerna då det inte finns risk att omvandla löneinkomster till kapitalinkomster.

Kammarrätten förbereder nu inför en muntlig förhandling. Enligt en handläggare på domstolen är detta ett prioriterat mål och en förhandling ska ske så snart som möjligt, dock är det inte säkert att det hinns med innan jul.

Carried Interest vs 3:12-regeln

Carried interest är en i förväg avtalad vinstandel och ett incitament för god förvaltning av en riskkapitalfond. Den särskilda vinstandelen utgår till de personer som aktivt har arbetat med portföljbolagens värdetillväxt. Skatteverket ansåg tidigare att detta var ett förvaltningsarvode som ska beskattas hos rådgivningsbolaget, medan rådgivningsbolaget ansett att det är en kapitalinkomst avseende en näringsbetingad andel och därmed skattefri inkomst hos bolaget. Kammarrätten gav rådgivningsbolagen rätt i ett beslut från 2014 (Nordic Capital-Målet).


När detta beslut kom belsutade Skatteverket att istället låta domstolarna pröva om delägarna ska beskattas enligt de så kallade 3:12-reglerna för de belopp som de fått ut. Reglerna är endast tillämpliga på fåmansbolag och med detta menas ett aktiebolag där fyra eller färre personer, direkt eller indirekt, äger mer än hälften av rösterna i bolaget.


Inkomstskattelagen skiljer mellan kvalificerade aktier i fåmansföretag och aktier som inte är kvalificerade, så kallade okvalificerade aktier. Avgörande för om ett aktieinnehav är kvalificerat är huruvida delägaren varit "verksam i betydande omfattning" i företaget under inkomståret eller något av de fem föregående inkomståren. Med detta menas att personens arbetsinsatser har varit av stor betydelse för bolagets vinstgenerering/resultat.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons