Annons

Annons

Erik_Thedeen.jpg

Erik Thedéen. Foto: Finansinspektionen.
Erik Thedéen. Foto: Finansinspektionen.

Thedéen: "Jag tror inte på palatskupp"

Missnöjet med storbankerna är större än någonsin – och nya fintech-aktörer utmanar. Men Erik Thedéen avfärdar hoten och pekar på att förvånansvärt många är trogna sin bank. "Man blir arg, men kommer aldrig till skott"

Förtroendet för svenska storbanker är rekordlågt. Bara 23 procent litar på dem. Och deras inblandning i den så kallade Panamaläckan och skandalerna i Swedbanks förra ledning har förstärkt trenden.

Samtidigt erbjuder snabbfotade fintech-startups enkla, snabba och smidiga tjänster för privatkunder. 2015 investerades motsvarande 104 miljarder kronor i fintech globalt, enligt Financial Times.

– Allt fler frågar sig: "Varför ska bankerna styra över mina pengar och behövs ens banker?" För att citera Bill Gates: "Banking is essential, but not banks". Det tar till exempel 30 sekunder att öppna ett konto hos [fintech-startupen] Dreams, konstaterade Robin Teigland när när hon höll en föreläsning under Finansinspektionens (FI:s) "Konsumentskyddsdag 2016" den 3 maj.

Annons

Annons

Går hellre till tandläkaren

Hennes forskning visar att 71 procent, av svenskar födda på 80- och 90-talet, hellre går till tandläkaren än till sin bank, en av tre är beredda att byta bank inom 90 dagar, 80 procent förstår inte bankens kommunikation – och 73 procent vill hellre göra bankärenden i en icke-bank.

Men FI:s generaldirektör Erik Thedéen menar att det är långt från ord till handling. Överraskande många är lojala med sin bank.

– Om det är dramatik i de här bitarna är det ett hot. Men jag förhåller mig skeptisk till den typen av undersökningar. Det är en sak att säga det, men en annan sak att göra. Väldigt många vittnar om att de är missnöjda med banksystemet och så blir det skandaler, men ändå är det väldigt stor stabilitet. Och det har att göra med engagemanget. Man blir arg men kommer aldrig till skott, säger han.

Det sade han under en paneldiskussion på FI:s Konsumentskyddsdag. Erik Théeden tror dock konsumenters benägenhet att byta bank ökar i och med digitaliseringen och mobilbankerna.

– Men tror att det är för tidigt att säga att det här är ett hot mot finansiell stabilitet. Jag hoppas istället att det här är en sund utveckling med ökad konkurrens, menar Erik Thedéen.

95 procent har inget bankkonto

Men Handelsforskaren Robin Teigland spår ändå betydligt tuffare tider för dagens banker. De kan till och med försvinna, enligt henne.

– Det traditionella sättet tjänar pengar på i sin bransch kommer att förändras ganska mycket på grund av ökad konkurrens och större utbud av produkter. Vissa kanske inte kommer att ha någon bank alls, menar hon och exemplifierar med fintech-utvecklingen på den afrikanska kontinenten:

–  Där har 95 procent inget bankkonto, utan allt görs via mobiltelefonen. Kenyanska mobilbaserade betaltjänsten M-Pesa gör nu även sitt intåg i Europa, bland annat i Rumänien.

Fintech-startups har också ett stort försprång eftersom de träffas av färre lagar, menar Teigland.

– Alla fintech bolag satsar på en nisch. Det gör det lättare att klara compliance. De behöver bara tänka på ett område.

"Frifräsarna köps upp"

Erik Thedéen är däremot övertygad om att bankerna tar till motåtgärder om "de märker att deras affärsmodell verkligen är hotad".

– Man kan tänka sig att det blir ungefär som inom telekom; att frifräsarna blir uppköpta av bankerna eller att bankerna delvis ändrar sitt upplägg. Det har vi sett i andra branschen. Så jag ser inte framför mig någon "palatskupp".

Robin Teigland delar den bilden. Många "rusar in i fintech just nu". Hon räknar därför med att en rad fintech-startups blir uppköpta medan andra försvinner. Antalet bolag i branscher under utveckling blir i regel färre, enligt Teigland.

Men hon är inte så säker på att just bankerna blir vinnarna. EU-direktivet Payment service dircetive (PSD2) kan ställa allt på ända. Regleringen måste implementeras inom två år i medlemsländerna och innebär i huvudsak att bankerna är tvungna att, via öppna API:er, dela med sig av sin kunddata till andra aktörer, till exempel fintech-bolag.

– Bankdata ska tillgängliggöras för att öka konkurrensen, vilket troligen påskyndar fintech-utvecklingen och öppnar upp för spännande "big data"-samarbeten mellan banker och fintech-bolag, säger Robin Teigland.

Lobbade mot direktiv

Många med henne menar att det kan leda till stora förändringen på finansmarknaden.

– Inte minst med tanke på att stora aktörer som bankerna lobbade mot att det skulle godkännas, eftersom det kommer att påverka deras verksamhet, säger Robin Teigland.

Klarnas vd Sebastian Siemiatkowsk berättade på en SNS-seminarium i april att han är odelat positiv till PSD2 och kallar för ett "fantastiskt" beslut.

– Det har cementerat rätten för startups att med kundens godkännande få tillgång till all data som sitter i bankernas infrastruktur. PSD2 får väldigt positiva effekter på konkurrensen inom finansiella tjänster.

Enligt Siemiatkowsk drar bolaget redan nytta av bankernas infrastruktur genom Sofort som Klarna förvärvade 2013.

– Sofort som gör betalningar genom att du ger dina inloggningsuppgiter till Sofort och så loggar datorn in på ditt bankkonto och gör en överföring åt dig. Och helt plötsligt har du byggt en betallösning på toppen av en infrastruktur.  

Problem med fri kunddata

Samtidigt kan den friare tillgången på kunddata leda till trovärdighetsproblem, enligt Robin Teigland, vilket medför tuffare krav på kunderna i framtiden, tror hon.

– Man måste fråga sig: "kan jag lita på det här fintechbolaget?" för det kanske försvinner imorgon. Jag har själv till exempel blivit av med bitcoins. Samtidigt får företag som Apple och Google allt mer tillgång till data om oss, medan vi klickar i "terms of conditions" utan att läsa innehållet.

– En [experimentell] studie presenterade ett avtal som gick ut på att man skulle ge upp alla sina rättigheter för sitt förstfödda barn. Och samtliga deltagare i studien klickade ja.

Swedbank och Nordea har sämst rykte

Årets Förtroendebarometer från Medieakademin vid Göteborgs universitet visar endast 23 procent av svenskarna har förtroende för banker. Det är en minskning med 4 procent sedan 2015.

Bara Facket, EU-kommissionen och politiska partier har lägre förtroende, medan universitet och högskolor toppar förtroendelistan. Sämst anseende har Swedbank och Nordea.

Nischbankernas rykte har däremot stärkts och mest litar vi på Avanza, följt av Icabanken och Länsförsäkringar Bank. Det visar Anseendebarometern Bank 2016 som Handelshögskolan i Stockholm sammanställt.

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons

Annons