Nya restriktioner och envisa flaskhalsproblem ger en svagare tillväxt i svensk ekonomi den närmaste tiden. Men underliggande är ekonomin och jobbtillväxten stark, skriver Handelsbanken i sin senaste konjunkturprognos.

”Företagen rustar för en fortsatt hög efterfrågan och ökar både investeringar
och antalet anställda”, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman i en kommentar.

Hushållens plånböcker urholkas just nu av höga energipriser, som drivit upp inflationen till den högsta nivån sedan tidigt 1990-tal. Men till skillnad från USA sticker inte den prisutvecklingen på andra varor och tjänster iväg. Därför anser Handelsbankens ekonomer att det är för tidigt för Riksbanken att höja styrräntan. Handelsbankens bedömning är att Riksbanken väntar till slutet av 2023, efter avtalsrundan, med att höja räntan.

Det finns tydliga tecken på att ekonomin är på väg in i en lugnare tillväxtfas och framförallt hushållen har blivit mindre optimistiska. Handelsbankens ekonomer räknar med att rekordhöga elpriser och de nya restriktionerna håller tillbaka både hushållens konsumtion och tjänsteexporten i närtid.

”Men vi förväntar oss inte att restriktioner till följd av omikron resulterar i tvärnit för den ekonomiska tillväxten, utan snarare en tillfällig paus. Både hushåll och företag har lärt sig leva med pandemin”, säger Christina Nyman.

För svenskt vidkommande spår banken en BNP-tillväxt på 3,6 procent i år, 2,2 procent 2023 och 1,9 procent 2024.

Tittar man utåt gör Handelsbanken bedömningen att världsekonomin ökar med 4,4 procent under 2022, en tydlig nedgång från 2021. Under åren 2023–2024 räknar bankens ekonomer med en global BNP-tillväxt på 3,7 respektive 3,3 procent.

Lars Johansson
lars.johansson@finwire.se
Nyhetsbyrån Finwire