Annons

Annons

#svagakronan

Handelsbankens vd Carina Åkerström försöker stävja personalens stora missnöje med den indragna vinstandelsbetalningar, handelskonflikten mellan USA och Kina trappas upp ytterligare vilket drabbar Huawei hårt och Riksbanken slår ifrån sig. Det är några av rubrikerna i morgonsvepet denna måndag.

Majoriteten av de som hörs i debatten är oroliga och negativa till den svaga svenska kronan. En viktig fråga kvarstår. Om det är en starkare krona vi vill ha – hur kommer vi dit? Jag anser att det är dags att flytta fokus från Riksbanken till Finansdepartement, skriver Anna Breman, Chefekonom och Global chef för makroanalys Swedbank, doktor i nationalekonomi.

Fastighets- och finansbubblan, bankkrisen, en lång stabil period under 00-talet till finanskrisen 2008. De senaste fem åren har kronan sjunkit gradvis. Richard Falkenhäll, valutastrateg på SEB, berättar om kronans utveckling från 1990 fram till i dag.

Professor Lars Oxelheim vid Institutet för Näringslivsforskning i Stockholm är säker på sin sak: Det är extremt riskabelt att göra affärer på prognoser som avviker från den gällande marknadskursen av den svenska kronan.

En fallande krona kan förklaras av att utlandet tappat förtroende för vår ekonomi och politiska styre. Men det handlar inte om att devalvera den svenska kronan utan om att devalvera landet Sverige, skriver Tino Sanandaji, nationalekonom och författare.

Riksbankens massiva obligationsköp, delvis från utländska aktörer, har kraftigt bidragit till den svenska kronans försvagning under de senaste åren. De utländska innehaven av svenska obligationer har mer än halverats 2015-2018, enligt den franska storbanken BNP Paribas.

Två tunga ekonomer, Luc Luyet på Banque Pictet i Genève och Kamal Sharma på Bank of America Merrill Lynch i London, tycker att den svaga svenska kronan är undervärderad. Båda tror att kronan kommer att ha ökat med drygt 5 procent till och med januari 2020.

Om den svaga svenska kronan ska kunna stärkas så krävs ett sänkt eller mer flexibelt inflationsmål – eller att förutsättningarna för en högre inflation förbättras. Det skriver Danske Banks chefsekonom Michael Grahn.

Sidor