Riksbanken låter styrräntan ligga kvar på −0,50 procent.

Dogmen som säger att den internationellt konkurrensutsatta industrin måste vara löneledande för att vi ska få en hälsosam och stabil ekonomisk utveckling i Sverige är märklig, eller till och med stollig om man vill ta i. Det är lätt att hålla med professor Lars Calmfors om att industriavtalet har spelat ut sin roll som norm för den svenska lönebildningen, skriver Realtids krönikör Per Lindvall.

Riksbankens betalningssystem RIX har för närvarande driftstörningar. Driftstörningarna påverkar betalningar mellan bankerna. De påverkar inte betalningar som görs med Swish eller kort.

Den amerikanska centralbanken spelar första fiolen i symfonin som får värderingarna av de senaste årens vältrimmade tillväxtraketer på börsen att nyktra till. Men den stora frågan bakom börsoron handlar om hur den reala ekonomin reagerar på den påbörjade normaliseringen av penningpolitiken, skriver Realtids krönikör Per Lindvall i en marknadskommentar.

Att Riksbanken beslöt hålla räntan oförändrad var knappast oväntat. Trots en arbetsmarknad som i många sektorer beskrivs som överhettad så lyfter inte den viktigaste inflationskomponenten, lönerna, tillräckligt för att räntan ska kunna normaliseras. Det är dags att inse att penningpolitiken kommit till vägs ände, skriver Realtids krönikör Per Lindvall.

Riksbanken låter som väntat reporäntan ligga oförändrad på minus 0,5 procent. Räntebanan sänks, och banken indikerar nu en första höjning i december eller februari.

Riksbanken lämnar reporäntan oförändrad på -0,50 procent. Omvärldsläget är generellt gynnsamt, men det finns oro för utvecklingen i Italien. En höjning kan bli aktuell i slutet av året.

Bankekonomer, med Nordeas Annika Winsth i spetsen, börjar ifrågasätta det höga offentliga sparandet i Sverige och därmed även implicit överskottsmålet. Det är bra.

Statssekreterare Karolina Ekholm, med bakgrund som vice riksbankschef, om sin syn på EU:s bankunion och den svenska penning- och finanspolitiken. Intervju: Per Lindvall.

Penningmängdens utveckling har varit ointressant som riskfaktor det senaste decenniet, trots att den har vuxit klart snabbare än den svenska ekonomin som helhet. Men det är sannolikt där vi hittar den största obalansen i svensk ekonomi, skriver Realtids krönikör Per Lindvall.