Politikerna motiverar ett högre risktagande i AP-fonderna genom att skönmåla riskerna med det nya placeringsmandatet. Vid en finansiell kris kan det leda till stora problem, varnar Realtids krönikör Claes Folkmar.

Första AP-fondens resultat för helåret 2017 uppgick till 29,3 miljarder kronor (27) efter kostnader. Aktier och fastigheter lyfte portföljen.

Londonbaserade M&G:s Infracapital Investments – en onoterad del inom infrastrukturinvesteringar – är i färd med att stänga kapitalanskaffningen till sin första gröna infrastrukturfond, värd totalt motsvarande cirka 14,1 miljarder kronor. 85 procent av fonden har tecknats av pensionsfonder och försäkringsbolag, däribland Första AP-fonden.

Det har varit förvånansvärt tyst om den senaste AP-fondsutredningen som presenterades i somras. För det är ganska radikala förslag som utredningen kommer fram till. Bitvis ser det ut att vara hämtat från en populär radiopodd, ”Snedtänkt”, skriver Per Lindvall i en analys.

Mer kapital ska kunna placeras utanför börsen och minsta andelen räntebärande papper bör sänkas från 30 till 20 procent. Det är några av förslagen i pensionsöverenkommelsen som sex riksdagspartier kommit överens om.

Regeringen har utsett civilekonomen Catrina Ingelstam till ny ordförande för Sjätte AP-fondens styrelse. Dessutom tillkommer fem nya styrelseledamöter i AP-fonderna, däribland Jan Roxendal och Klas Eklund.

I stort sett samtliga andra länder i Europa har olika sätt att uppmuntra inhemsk kapitalbildning. Sverige måste följa med här, skriver Sophie Nachemson-Ekwall, Doktor Handelshögskolan i Stockholm.