Tillväxten för bolånen är 7,0 procent i årstakt, vilket är en avmattning jämfört med samma period förra året. Utlåningstakten till bostadsrätter är högre än för småhus och uppgår till 11,1 procent i årstakt.

Det visar Bankföreningens rapport om den svenska bolånemarknaden 2017.

Prisutvecklingen på bostäder har fortsatt att stiga och småhuspriserna har i snitt ökat med 9,4 procent det senaste året. Det finns flera förklaringar till de stigande bostadspriserna och några viktiga faktorer är de låga bolåneräntorna samt att bostadsbyggandet inte varit tillräckligt.

Bolån utgör en betydande del av kreditstocken i Sverige och är en viktig beståndsdel i hushållsekonomin för många privatpersoner med bostadslån. I Sverige äger drygt 65 procent av hushållen sin bostad. Av dessa hushåll har 89 procent ett bostadslån.

I Sverige sker utlåningen till fastigheter i stor utsträckning genom särskilda bostadsinstitut (hypoteksbolag), men även genom banker. Den totala utlåningen i Sverige med bostad som säkerhet uppgick i juni 2017 till 3 824 miljarder kronor. För tre år sedan, i juni 2014, var motsvarande siffra 3 093 miljarder kronor. Utlåningen har således ökat med 731 miljarder kronor eller 24 procent på tre år.

Pantbrev i fastigheter är den huvudsakliga säkerheten för bostadslån i banker och bostadsinstitut.

De tre största bostadsinstituten ägs av Swedbank (Swedbank Hypotek) med 24 procent av utlåningen till hushållen, Handelsbanken (Stadshypotek) med 23 procent av utlåningen och Nordea (Nordea Hypotek) med 15 procent av marknaden.

SEB äger inget eget bostadsinstitut och bostadsutlåningen sker direkt genom banken. SEB har 14 procent av utlåningen till svenska hushåll med säkerhet i bostad.

SBAB Bank är från början ett statligt ägt bolåneinstitut som 2010 ombildades till bank, med 8 procent av utlåningen

Bolån erbjuds även av Länsförsäkringar Hypotek som har 6 procent av marknaden samt av övriga aktörer som Danske Bank och Skandiabanken med sammanlagt 10 procent av bolånen. De mindre instituten kan i vissa fall vara betydande aktörer på bolånemarknaden genom relativt stora marknadsandelar på nya bostadslån, konstaterar rapporten.

De svenska hushållens skuldsättning har ökat kontinuerligt sedan mitten av 1990-talet, både i absoluta tal och i förhållande till den disponibla inkomsten. Skuldkvoten, det vill säga lånens andel av den disponibla inkomsten, uppgår till drygt 180 procent i genomsnitt för samtliga svenska hushåll. Det är en nivå som är förhållandevis hög i internationell jämförelse.

Samtidigt är det värt att notera att unga hushåll och storstadshushåll har en väsentligt högre skuldsättning än genomsnittet. Till exempel är skuldkvoten för hushåll med nya bolån i Stockholm 526 procent, det vill säga deras lån motsvarar mer än fem gånger årsinkomsten efter skatt, konstateras i rapporten.