Sveriges offentliga finanser står starka och det möjliggör en fortsatt expansiv finanspolitik och strukturreformer. Det framgår av konjunkturrapporten Swedbank Economic Outlook.

Coronapandemin fortsätter att styra den ekonomiska utvecklingen. Trots en stark återhämtning under sommaren väntas global BNP krympa med 4 procent i år. Mot bakgrund av den ökande smittspridningen syns nu tecken på inbromsning i flera länder i takt med att restriktioner åter införs.

– Den globala återhämtningen väntas nu bli både långsammare och mer ojämn nästa år jämfört med vad vi förutsåg i augusti, säger Mattias Persson, chefekonom på Swedbank i en skriftlig kommentar.

Det som växer fram nu är en tudelad utveckling i ekonomin med stora skillnader mellan olika branscher. Generellt sett har export- och tillverkningsindustrin återhämtat sig starkt medan flera tjänstesektorer är fortsatt under press. Sammantaget reviderar Swedbank ned tillväxtutsikterna för global ekonomi 2021. Alla länder i Europa drabbas.

Sämre utsikter – men återhämtningen i Sverige håller i sig  
Efter raset i våras återhämtade sig svensk ekonomi mer kraftfullt än väntat under tredje kvartalet. När nu smittspridningen åter tagit fart syns tecken på att återhämtningen hackar. Utsikterna för svensk tillväxt har reviderats ned, men det värsta är ändå bakom oss. Vi räknar med att tillväxten tar fart under senare delen av 2021 och 2022 då stödet från finans- och penningpolitik fortsätter och pandemin spås klinga av.  

– Sverige kan behöva stötta sin utsatta tjänstesektor mer och det är dags att fundera på strukturreformer för ekonomin, på samma sätt som efter 90-talskrisen och finanskrisen 2008, säger Mattias Persson.

Fortsatt stöd från den ekonomiska politiken är central
Regeringen drev igenom finanspolitiska åtgärder i våras för att lindra effekterna av krisen och har följt upp det med en expansiv budget för 2021. Trots det räknar vi med ytterligare stödåtgärder på 25 miljarder kronor för 2021 och 60 miljarder för 2022. Den offentliga skuldsättningen väntas öka från 35 procent av BNP 2019 till drygt 42 procent 2022. Det är en låg skuldsättning jämfört med hur det ser ut internationellt.

– Vi bedömer att det finanspolitiska utrymmet är fortsatt stort och att ytterligare satsningar behövs. Förutom att stötta krisande branscher skulle finanspolitiken kunna rikta in sig på strukturreformer för arbetsmarknaden, t.ex. utrikesföddas deltagande på arbetsmarknaden, samt för demografiska utmaningar eller grön omställning, säger Mattias Persson.

Riksbanken väntas lämna styrräntan oförändrad under hela prognosperioden, trots fortsatta utmaningar att nå inflationsmålet. Obligationsköpen förväntas fortlöpa enligt plan.

– Riksbanken behöver fortsätta med en expansiv penningpolitik och det är sannolikt att Riksbanken förlänger tillgångsköpen till och med andra halvåret 2021, säger Mattias Persson.

Skarmavbild_2020-11-05_kl._08.40.32.png