Rapporten handlar om förekomsten av så kallad ”brain businesses” – företag med en hög andel kunskapsintensiva arbetstillfällen. Författaren Nima Sanandaji, som är chef för ECEPR, har i en jämförelse kartlagt 31 länder och 283 regioner i Europa utifrån hur många sådana jobb som finns per 1 000 personer.

Rapporten, den andra som publiceras, visar att Sverige går starkt. Sverige ökar sin andel avancerade jobb till 89,6 per 1000 personer – bara snäppet efter Schweiz som toppar listan med 90,6.

Mycket tyder på att Sverige snart kan vara nummer ett. För samtidigt som Sverige stärker sin ställning går det åt andra hållet för Schweiz, som ser sjunkande tal. Om trenden håller i sig blir Sverige det land i hela Europa som har flest andel personer i arbetsförålder med ett kunskapsintensivt jobb.

Det faktum att Sverige har styrkor i både djup och bredd är en förklaring till den svenska medvinden, menar Nima Sanandaji:

– Sverige i allmänhet och Stockholm i synnerhet utmärker sig genom att ha styrkor i alla kunskapsintensiva fält. Schweiz förlitar sig ensidigt på traditionell högteknologisk tillverkning och när den branschen går dåligt faller landet efter.

– Sverige är starkt inom fyra sektorer: traditionella teknologisektorn, it-sektorn, avancerade tjänster och kreativa yrken, Sverige har en unik bredd liksom Danmark. De sektorer som växer mest i Europa är digitalisering.

Hur ska vi göra för att trenden ska hålla i sig?

– Utbildning är viktigt, särskilt ingenjörsutbildningar, it-utbildning, och högskolor som KTH, Chalmer och Handelshögskolan.

– Men jag är orolig för att vår kunskapskonomi bygger på att vi brukade vara duktiga på utbildning. Nu har vi halkat efter i utbildningskvalitet. Samtidigt som nya konkurrentländer i Central- och Östeuropa utbildar många programmerare och ingenjörer. Företagen söker sig dit där expertisen finns. Därför har till exempel Bratislava och Budapest blivit ledande ”brain business clusters”.

Detta anser Nima Sanandaji ska göras konkret:

– Sverige måste växla upp sina utbildningar, utbilda fler programmerare och ingenjörer och stärka kvaliteten i grundutbildning. Vi måste investera i KTH så att det blir ett nytt Oxford-universitet och i Chalmers så att det blir ett nytt Cambridge.

I Central- och Östeuropa har flera städer och regioner höga tal. Bratislava i Slovakien och tjeckiska Prag ligger som etta respektive fyra när alla 283 regioner rangordnas i rapporten. På andra plats ligger Oxford i Storbritannien, före Stockholm på tredje plats.

De nordiska grannländerna sackar dock efter vad gäller kunskapsintensiva jobb. Danmark, Finland och Island backar tydligt medan Norge ökar blygsamt och i klart lägre takt än Sverige.

Rapporten är framtagen av ECEPR med stöd från riskkapitalbolaget Nordic Capital. Klas Tikkanen, finanschef på Nordic Capital, och som själv gått på Handelshögskolan, berättar att Nordic Capital har flera portföljbolag som lägger it-utvecklingen i andra länder och som klagar på att det saknas programmerare i Sverige.

 – På kort sikt vore det bra om Sverige kunde locka hit duktiga programmerare från hela världen med en smidig visumprocess, tillgång till bostäder och en förmånlig beskattning av bland annat personaloptioner.

Ett orosmoln är höga boendepriser och skatter som driver upp kostnaden för att anställa programmerare, ingenjörer och andra kunskapsarbetare i Sverige. Konkurrensen är stark från de central- och östeuropeiska länderna, där många unga utbildas med efterfrågade kunskaper och där lönenivåerna är betydligt mera konkurrenskraftiga än i Sverige.

Att kartlägga verksamheter som kräver extra kunskap ger viktiga signaler om välfärden. Dessa jobb betyder nämligen mycket för både inkomst- och produktivitetstillväxten. Rapporten ger också svar på var i Europa man bör etablera sin verksamhet om man vill dra nytta av de olika regioner där högkvalificerade jobb är vanliga.