Finansinspektionen ger tillstånd till och utövar tillsyn över finansmarknadens aktörer. Dessutom utfärdar myndigheten regler för finansmarknaden. För att klara dessa viktiga och krävande uppdrag behöver Finansinspektionen stå helt fri från otillbörlig påverkan.

Riksrevisionen har därför granskat hur Finansinspektionen arbetar för att motverka risken för intressekonflikter, som till exempel kan leda till att anställda främjar sina egna intressen eller är så präglade av sektorns värderingar att de har svårt att vara opartiska i sin myndighetsutövning.

Granskningen visar att Finansinspektionen har ett omfattande personalutbyte med finansbranschen, vilket medför utmaningar och risker som måste hanteras. Var tredje chef har rekryterats därifrån och två av tre går dit när de slutar på Finansinspektionen. Hälften av handläggarna inom kärnverksamheten har rekryterats direkt från företag inom finansbranschen, och närmare 70 procent har någon gång arbetat där.

För ett år sedan bytte FI:s biträdande generaldirektör Martin Noréus sida. Efter tio år på FI gick Noréus över till Handelsbanken, till rollen som chef för regelefterlevnad. Fast övergången föregicks av sex månaders karantän.

Noréus var fram till sin uppsägning högst ansvarig för alla bankutredningar, bland andra två mot Handelsbanken.

Finansmarknadsminister Per Bolund (MP) såg då inga skäl att skärpa karensreglerna med anledning av Martin Noréus jobbyte. 

– Det är naturligt att myndigheten hämtar kompetensen där den finns, det vill säga från finansmarknaden. Men då måste ledningen också säkerställa att de risker det medför hanteras effektivt, säger Leif Svensson, projektledare för granskningen.

Riksrevisionen konstaterar att Finansinspektionen har de viktigaste verktygen på plats – i form av regler, riktlinjer och arbetsprocesser – men behöver göra mer för att de ska tillämpas som det är tänkt och med önskat resultat.

– Förutom mer uppföljning och kontroll behöver myndigheten också lägga resurser på att utbilda och informera personalen om riskerna för intressekonflikter och vad det innebär att vara statstjänsteman, säger Helena Lindberg.

Granskningen visar vidare bland annat att:

• det etiska råd som Finansinspektionen inrättade 2017 hittills har haft en undanskymd roll
• chefer och handläggare endast får begränsat stöd för att göra en enhetlig tolkning av bestämmelserna
• anmälningar och beslut som rör jäv och bisysslor nästan aldrig dokumenteras, vilket gör dem svåra att följa upp
• myndigheten i stort saknar rutiner för att påminna anställda om att anmäla intressekonflikter.

Granskningens syfte har inte varit att leta efter enskilda fall eller bedöma om intressekonflikter har medfört negativa konsekvenser för myndighetens verksamhet.