Finans Nyhet

Storbråk om domarutnämningar

Publicerad
Uppdaterad

Riksrevisionen kommer med svidande kritik mot Domarnämndens utnämning av domare. Men nu sågar nämnden Riksrevisionens granskning.

Helene Rothstein

I rapporten ”Intern styrning och kontroll inom Domarnämnden” går Riksrevsionen till hårt angrepp mot Domarnämnden som föreslår nya domare eller hyresråd för regeringen.

I granskningen påpekar Riksrevsionen att nämndens protokoll inte ger någon tydlig bild av hur meritutvärderingen gått till: ”Motiveringen för en viss kandidat är ofta resonerande och generell”, påpekar Riksrevsionen som menar att liknande kritik förts fram tidigare.

I granskningen kommer revisionen fram till att Domarnämnden bör göra dokumenterade bedömningar utefter de kriterier som nämnden har fastställt. På så sätt skulle utnämnandet bli mer transparent.

Annons

Granskningen har omfattat samtliga av nämndens protokoll samt referensmaterial för 66 sökande under perioden januari till och med maj 2011.

Riksrevisionen påpekar att färre kvinnor än män har sökt chefstjänsterna på Sveriges Domstolar. Likväl är andelen kvinnor som utnämnts större än andelen män:

”Flertalet av nämndens ledamöter engagerar sig i nätverk vars mål är att öka antalet kvinnliga chefer och delägare. Ett sådant förhållande kan betraktas som särskild omständighet, vilket skulle kunna rubba förtroendet till opartiskhet i handläggning av ett ärende”.

Annons

Ett sådant nätverk är Hilda där Domarnämndens ledamöter Anne Ramberg och Margareta Åberg är medlemmar. Hilda vill bland annat ”öka antalet kvinnliga chefer och delägare” inom juridiska yrken.

I ett fall, påpekar Riksrevsionen, noterades att en av de sökandes referens var en av ledamöterna i nämnden som behandlade ärendet.

Domarnämnden ställer sig mycket kritisk till Riksrevisionens granskning. I ett svar beskrivs påståendena som svepande:

Annons

”Domarnämnden gör bedömningen att Riksrevsionens iakttagelser och rekommendationer till övervägande del saknar fog för sig”.

Bland annat menar Domarnämnden att kritiken som rör utnämningarna varit generell och svepande eftersom revsionen inte tar upp ett enda enskilt fall:

”På förfrågan har Riksrevsionens företrädare inte lämnat några exempel, utan endast angett att de har fått ett allmänt intryck.”

”Domarnämnden har vidare svårt att se att det skulle vara något fel i att en motivering till ett förslag är resonerande.”

Att Riksrevisionen vill att Domarnämnden ska göra dokumenterade bedömningar utifrån de kravprofiler som nämnden ställt upp är svårt eftersom i så gott som alla sökande uppfyller kravprofilerna.

Domarnämnden påpekar att det beslut som de tar i de flesta fall är en komplex sammanvägning av referenser och meriter. Nämnden påpekar att deras motiveringar har utvecklats avsevärt jämfört med tidigare ”kortfattade och rapsodiska motiveringar”. Enligt nämnden har detta varit uppskattat hos såväl regering som domstolarna.

Vad gäller kritiken om att en ledamot i nämnden kan vara jävig svarar nämnden att ledamöter i så fall avstår från att delta i behandlingen av ett visst ärende.

Kent Gustafsson är ansvarig revisor:

– Jag står ju för allting som jag rapporterat om och jag tycker att vi har ett bra underlag för vår rapport, säger han till Realtid.se.

Riksrevisionen har lämnat rekommendationer om vad myndigheten anser bör ingå i Domarnämndens kommande årsredovisning. Nu återstår att se om och hur nämnden följt dessa rekommendationer.

Ska ledamöter i Domarnämnden inte få vara med i nätverket Hilda?

– Om man sitter i den positionen som ledamöter i Domarnämnden gör, så bör man pröva hur lämpligt det är – det är en fråga man bör lyfta upp, svarar Gustafsson.

Domarnämnden

Domarnämndens främsta uppgift är att lämna förslag till regeringen i ärenden om utnämning av ordinarie domare och hyresråd.

En lagfaren domare ska vara svensk medborgare och ha avlagt för behörighet till domarämbetet föreskrivna kunskapsprov. Den som utövar domarämbetet får inte heller vara försatt i konkurs eller ha förvaltare. Förutom formella krav har Domarnämnden fastställt följande kriterier:

• juridiska kunskaper

• analytisk förmåga

• omdöme och personlig mognad

• självständighet och integritet

• förmåga att uttrycka sig i tal och skrift

• uppträdande

• arbets- och stresshanteringsförmåga

• övriga förmågor som ska beaktas vid skicklighetsbedömning

Ledamöterna

Ordförande

Thomas Rolén, kammarrättspresident

Vice ordförande

Marianne Lundius, justitieråd

Övriga

Maria Abrahamsson, riksdagsledamot

Susanne Eberstein, riksdagsledamot

Martin Holmgren, lagman

Anne Ramberg, generalsekreterare Advokatsamfundet

Fredrik Wersäll, hovrättspresident

Margareta Åberg, lagman

Guntra Åhlund, byråchef

Annons