Michal Gromek (bilden längst ner till vänster) är Handelsforskare och undersöker i Stockholm Fintech Report 2018 Stockholms förutsättningar för att dra fintech-nytta av Brexit. Foto: Linkedin & Pixabay
Fintech

"Stockholm behöver ett fintech-center"

Stockholm kan dra till sig fler utländska fintechbolag efter Brexit – men måste göra mer väsen av sig, enligt Handelsrapport. Fintech-center, hemsida och startpaket med kontorsplats och bostad, är några förslag.

Uppdaterad 2018-03-01
Publicerad 2018-03-01

Brexit väntas få stora konsekvenser för Storbritanniens finanssektor som anställer över en miljon britter. Mer än 60.000 av dem, eller cirka en av tjugo, arbetar inom fintech. Det är fyra gånger fler än inom svenska SJ och SAS tillsammans. Storbritannien har även per capita tre gånger så många fintech-anställda som Sverige. Det framgår av "Stockholm fintech report 2018" som Realtid uppmärksammat tidigare.

2016 investerades motsvarande närmare fem miljarder kronor i Londons fintechbolag, jämfört med knappt en miljard i Stockholms dito. Men per capita hamnade ändå mest fintech-kapital i den svenska huvudstaden, 158 miljoner kronor, jämfört med 107 miljoner kronor i London.

Samtidigt väntas fintech-investeringarna i Storbritannien minska med nära två tredjedelar till 2021 – men inte nödvändigtvis på grund av på Brexit.

Skärmdump från Stockholm Fintech Report 2018.

Redan 2015 sjönk de med en fjärdedel i Europa – medan de fördubblades i Kina. Globalt ökade de från 19,1 till 21,2 miljarder dollar. Kinesiska finansiärer stod för en stor del av den ökningen.

Norge som förebild?

Många förespråkar en "mjuk" Brexit där Storbritannien får EFTA-status som Norge. EFTA står för "Europeiska frihandelssammanslutningen" och är en europeisk frihandelsorganisation bildad 1960. Norge har också EES-avtal med EU som ger tillgång till inre marknaden. I utbyte måste Norge betala EU-avgift och följa de flesta EU-lagar, men landet kan inte påverka lagarbetet.

"Om Storbritannien går Norges väg blir det mer frikopplat från EU, men det får samtidigt små möjligheter att påverka till exempel nya finanslagar", skriver rapportförfattarna.

Ett bolag med banktillstånd i ett EU-land behöver inte heller ansöka om nytt tillstånd i annan medlemsland för att etablera verksamhet där. Det räcker att berätta om planerna för aktuell finansmyndighet. Samtidigt är det svårare i praktiken. Medlemsländerna har ofta olika regler för hur en sådan upplysning ska lämnas.

Brexits fördelar

EU-lagar öppnar dessutom inte sällan för flera tolkningar. Brittisk fintech kan därmed istället gynnas av Brexit.

"Landet skulle snabbare kunna liberalisera sina fintech-lagar och springa förbi EU-länderna som måste anpassa sig till unionens stora byråkrati och långsamma lagstiftningsarbete", menar rapportförfattarna.

Storbritanniens finansinspektion har redan inlett ett juridiskt samarbete med motsvarande myndighet i Singapore; en pionjär på fintechområdet som lanserat egen nationell fintechagenda.

"Det medger ett informationsutbyte kring finanstjänster och kunskap och bäddar för mer harmoniserade lagar mellan länderna som gör det lättare för brittiska fintechbolag att expandera till Singapores jurisduktionsområde", konstaterar rapporten.

Storbritannien kan alltså behålla sin ledande fintech-position i Europa. Men Brexit kan också gynna andra fintech-hubbar som Berlin, Paris och Dublin som lobbar för att locka över fintech-bolag från London efter utträdet.

Genom EU:s inre marknad har företag tillgång till 500 miljoner potentiella konsumenter, medan Storbritannien, inom sin landsgräns, bara når 65 miljoner. EU erbjuder även gemensamt och mer förutsägbara regelverk. Men även Stockholm ligger bra till, enligt rapporten. Orsaker: Sverige är i digital framkant och landet väntas bli helt kontantfritt inom 15 år. De allra flesta äger en smart mobil och har internettillgång. Stockholms platta organisationsstruktur, många informella nätverk och redan väletablerade fintech ekosystem uppfattas också attraktivt.

Informationscentrum

Men för att ökad kännedom om dessa fördelar föreslår rapporten ett informationscentrum för fintech. Det kan exempelvis erbjuda startups "uppstarts-guider" och information om svenska finanslagar.

Relativt nystartade Stockholm Fintechhub, den kommunala PR-byrån Invest Stockholm och/eller Business Swedens representationskontor i London skulle kunna leda det arbetet. Det borde också skapas en hemsida i stil med "fintech.stockholm.se", fylld med rapporter och case-studier som fintech-centrat kan hämta information från och hänvisa till.

"Detta centrum kan utnyttja informella nätverk i Stockholm och jobba med befintliga organisationer som nybildade föreningen Svensk finansiell teknologisk förening, förkortat Swefintech", skriver rapportförfattarna.

Det borde också, enligt rapporten, erbjudas någon form av tidsbegränsad paketlösning för fintechbolag som väljer att etablera sig i Stockholm, till exempel en kontorsplats på en accelerator eller fintechhub och en tillfällig bostadslösning.

Platsannonser