Stefan Brocker har tidigare varit chef för Mannheimer Swartlings Göteborgskontor. Hans expertområde är tvister, sjö- och transporträtt. Han är född på 60-talet, vilket gör honom till en ung chef i en konservativ bransch.

Vad vill du åstadkomma under din tid som ed?

– Jag tror att den stora utmaningen kommer att ligga i att anpassa sig till förändringarna i branschen. Internationaliseringen av de svenska företagen och harmoniseringen av lagstiftning mellan länder, åtminstone inom Europa, gör att nationsgränserna suddas ut. Det blir viktigare att bli bra på en viss teknik, en viss ärendetyp eller transaktion än att vara duktig på svensk materiell rätt.

Som exempel nämner Stefan Brocker internationella skiljetvister.

– Vi hanterar sådana tvister även om det är engelsk eller holländsk underliggande rätt. Att bara kunna svensk rätt väldigt bra kommer inte att räcka framöver tror jag. Då gäller det att få våra svenska klienter att fortsätta välja oss före de internationella byråerna.

Hur mycket tid kan du ägna åt klientärenden som ed?

– Det blir väsentligt mindre än tidigare. Omfattningen på byråns verksamhet gör att ed-rollen hos oss i princip har blivit en heltidssyssla. Vissa ärenden kommer jag att fortsätta med och vissa nyckelklienter kommer jag att fortsätta ha en kontakt med, men då uppbackad av kollegor.

Finns det en risk att du tappar kontakten med klienterna?

– Man får ju försöka hålla uppe kontakten med vissa nyckelklienter. Jag sysslar visserligen mest med processer och skiljeförfaranden som innebär mindre av återkommande klienter. Men visst finns det en risk att jag personligen inte kommer att hålla samma kontakt med flera av de klienter som jag idag arbetar med. Tanken är att mina kollegor går in och stöttar under den perioden som jag är ed.

Varför väljer man att bli ed då?

– Det är en stor utmaning att få vara med och driva och ta ett ansvar för en verksamhet som är så professionell och med så många oerhört duktiga människor som på Mannheimer Swartling. Det känns väldigt stimulerande att få förtroendet att vara ed.

Till skillnad från många andra byråer tillämpar Mannheimer Swartling något som heter true partnership, vilket innebär att vinsten delas lika mellan delägarna istället för att den som dragit in mest pengar också får mest betalt.

– Vårt vinstdelningssystem har den fördelen att det är lättare för vår organisation att satsa mycket tid och pengar på kvalitetshöjande åtgärder som kunskapsutveckling. Det blir inte den egna plånboken som styr kortsiktigt utan man har råd att vara, och är, mycket mera långsiktig i en organisation som har true partnership. Samtidigt utsätter det delägarna för en större press. Hos oss måste alla dra sitt strå till stacken. Det försvårar för den delägare som vill ta det lite lugnare en period. Vi har lösningar för det också, men det blir svårare att åstakomma i en verksamhet som vår.

Blir det inte svårare att locka till sig toppnamn när man delar lika?

– Inte om systemet fungerar som det är tänkt. Det förutsätter bland annat att man upprätthåller kraven på vilka man tar in som delägare. En byrå som inte har vårt system kan vara mera generösa med att ta in nya delägare. Kvalitetskontrollen behöver inte vara lika stor som hos oss. Men om systemet inte fungerar då kan det bli så att man inte drar till sig toppnamnen.

Och ert system fungerar tycker du?

– Ja, vi har, vågar jag nog påstå, flest toppnamn. Åtminstone om man skall förstå de rankinglistor som görs. Vi har lyckats hålla oss i toppen väldigt länge. Sedan skall man komma ihåg att ”toppnamnens” placeringar på olika rankinglistor har mycket att göra med den byrå de arbetar på och de medarbetare som finns där.

I förra veckan gick två av era mer namnkunniga advokater till en konkurrent, kan du kommentera det?

– Det är riktigt att vi nu tappat två delägare till en konkurrentbyrå. Det är olyckligt, men tyvärr sånt som händer. För ett par år sedan hoppade ett par delägare över till oss från samma konkurrent. Jag är övertygad om att vårt vinstdelningssystem är bäst såväl för klienter som medarbetare i det långa loppet, men det kräver att man hela tiden vårdar systemet.

Som ed kommer du få spendera allt mer tid i Stockholm. Hur känns det för en göteborgare?

– Jag gillar Stockholm så det har jag inget emot. Skulle nog kunna tänka mig att bo i Stockholm, men det fungerar inte just nu med min familjesituation.