Förslaget, som nu skickas ut på remiss, innebär att valutareserven ska minskas med 250 miljarder kronor, eller 5 procent av BNP, till 200 miljarder kronor. Statsskulden minskas med samma belopp. Det ger minskade räntekostnader för skattebetalarna med 500 miljoner kronor per år.

I stället får Riksbanken rätt att låna utländsk valuta via Riksgälden, varav 50 miljarder utan att riksdagen konsulteras. Den upplånade valutareserven ska sedan återbetalas.

– Vi flyttar en del brandbilar till Riksgälden, säger finansminister Magdalena Andersson (S) på en pressträff på fredagen. Tillsamman med biträdande finansminister Per Bolund (MP) presenterar de båda ett lagförslag om Riksbankens ställning.

Förslaget går ut på att tydliggöra Riksbankens finansiering, hur stort Riksbankens egna kapital ska vara och hur upplåningen ska ske vid eventuella framtida finansiella kriser.

Riksbanken ska enligt förslaget endast dela ut pengar till ägaren (staten) om det egna kapitalet överstiger 60 miljarder kronor. Nivån kommer att räknas upp med inflationen för att säkerställa att banken inte heller i framtiden är beroende av anslag från riksdagen. Kapitalet kan placeras på sådant sätt att Riksbanken med god marginal kan täcka sina kostnader vilket stärker Riksbankens oberoende, enligt Andersson och Bolund.

Häromåret fick Riksbanken kritik för att den lånat upp 100 miljarder kronor för att stärka valutareserven. Nu kommer valutareserven minskas och Riksbanken får rätt att själva bestämma om att öka den med 50 miljarder kronor från Riksgälden, vid behov. Behövs mer än så får banken gå till riksdagen och be om ett höjt lånetak. Beslut om en sådan höjning kan vid behov fattas mycket fort av riksdagen.

– Det finns ingen optimal nivå på en centralbanks valutareserv, säger Per Bolund.

Enligt Bolund går det inte att jämföra med andra länders storlek på valutareserven eftersom förutsättningarna skiljer mycket åt mellan olika länder, och det då finns olika syn på detta. Till exempel har Sverige en flytande växelkurs och är medlem i EU, men står utanför EMU. Det finns inget annat land som har den förutsättningen.

Allt eftersom de statsobligationer som getts ut för att finansiera valutareserven förfaller kommer de utländska tillgångarna att avyttras. Ett problem med det nya systemet är att marknaden kan komma att fungera sämre när statsskulden bantas, eftersom utbudet och tillgången på statspapper minskar.

– Vi måste analysera om det är så att det här fungerar sämre och vad vi i så fall ska göra åt det, kommenterar Magdalena Andersson.

Även om kostnaden för statsskulden minskar innebär inte det att det blir mer pengar till politiska reformer i regeringens budget.

– Det här går till att betala av på statsskulden, det påverkar inte reformutrymmet, säger Magdalena Andersson.

Förslaget ligger i linje med ett betänkande från finansutskottet från i fjol som alla partier i riksdagen står bakom.

År 2011 tillsatte den dåvarande alliansregeringen en statlig utredning för att titta på hur den finansiella krisen påverkat synen på Riksbankens balansräkning. Professor Harry Flam fick utredningsuppdraget, och utvärderade då storleken på och finansieringen av valutareserven och storleken på Riksbankens eget kapital
.
Utredningen föreslog att Riksbankens valutareserv skulle stärkas för att stödja bankerna så fort som möjligt vid en finansiell kris, och därmed göra det finansiella systemet mer motståndskraftigt.