På torsdagsmorgonen presenterar SEB:s färska vd Johan Torgeby sin första delårsrapport efter SEB-veteranen Annika Falkengrens avgång.

Bankens rörelseresultat för det första kvartalet 2017 uppgår till 5,5 miljarder kronor, vilket är 10 procent bättre än analytikernas förväntningar enligt SME Direkt. Samma period i fjol blev det en rörelseförlust på 1,5 miljarder kronor, ett resultat som drogs ned av engångsposter.

Nettoresultatet landade på 4,3 miljarder kronor. Första kvartalet i fjol uppgick nettoresultatet till minus 2,3 miljarder kronor.

Kärnprimärkapitalrelation uppgår till 18,9 procent, jämfört med 19,1 procent för samma period i fjol.

“Under det här kvartalet ökade räntenettot med 2 procent jämfört med första kvartalet förra året. Och detta trots att avgiften till den svenska avvecklingsfonden fördubblades nu från och med 2017. Starka finansmarknader och aktiva företagskunder bidrog till att provisionsnettot ökade med 10 procent jämfört med första kvartalet 2016. Rörelsekostnaderna uppgick till 5,4 miljarder kronor; i linje med vårt kostnadstak på under 22 miljarder kronor per år fram till och med 2018. Kreditkvaliteten var fortsatt hög med en kreditförlustnivå på 0,05 procent”, skriver Johan Torgeby i sin vd-kommentar.

“Kostnaden för att bedriva bankverksamhet ökar. I år räknar SEB med att betala mer än 2 miljarder kronor i myndighetsavgifter inklusive avvecklingsfonds- och insättningsgarantiavgifter. I slutändan kommer dessa kostnader också att påverka kunderna.

Under kvartalet lanserade vi flera nya initiativ inom ramen för vår transformationsagenda; till exempel en digital nykundsprocess i Sverige, en ny funktion för att hantera privatekonomi via mobilappen, Smart ID för digital signering i de tre baltiska länderna, och vår nya globala depåförvaringsplattform, Investor World, för att bara nämna några”, skriver också Johan Torgeby.

Banken kommenterar också, precis som branschkollegan Nordea, de höjda resolutionsavgifterna i sin delårsrapport.

“Den svenska regeringen föreslår nu en höjning av avvecklingsfondsavgifterna från 9 till 12,5 baspunkter. Till skillnad från avvecklingsfonder i andra EU-länder, planeras ingen övre gräns på det totala beloppet i fonden. Svenska banker har via Bankföreningen motsatt sig förslaget på grund av den höga avgiftsnivån, avsaknaden av ett gränsbelopp på fonden och eftersom regeringen planerar att använda avgifterna som en finansieringskälla, liknande en skatt. Om förslaget antas, kommer svenska banker att verka under ojämlika konkurrensförhållanden visavi andra europeiska banker.”