Affärsidén var förmodligen helt unik – att producera och sälja sockervadd på burk.

– Vi var fyra stycken, jag, min bror och två kompisar. En av dem är kock. Det var han som kokade ihop sockervadden. Jag var försäljaren.

De första åtta månaderna hände inte mycket.

– Jag hade bara en idé. I mitt huvud var den glasklar, men jag kunde inte förmedla den. Inte förrän vi utarbetat en genomtänkt affärsplan, och inte förrän vi lyckats skaffa ett antal kunder. Då fick vi plötsligt en helt annan legitimitet.

Det var först under de sista fyra månaderna av räkenskapsåret som pengarna började rulla in. Omsättningen blev 2 miljoner kronor och vinsten slutade på minus 6.000 kronor. I år väntas omsättningen bli 15 miljoner kronor för det svenska bolaget och lika mycket för ett polskt systerföretag som bildades i april förra året. Resultatet väntas bli totalt 3 miljoner kronor om inga större investeringar vidtas.

– Vi insåg efter bara några månader att det var ohållbart att producera sockervadden i källaren. Idag har vi förlagt tillverkning, förpackning och lagerhållningen i Swidwin i Polen. Min ambition är bara att bedriva affärer så smart som möjligt. Varför skulle jag tillverka och lagra produkter i Sverige när personalkostnaderna är 10 gånger lägre i Polen?

Idag är EPC snarare ett importbolag än ett tillverkningsföretag. Antalet anställda i Sverige är sju och i det polska systerföretaget arbetar 47 personer.

– Vi har åtta leverantörer i Polen och importerar även från Turkiet, Holland, Spanien och Tyskland. Totalt handlar det om cirka 50 olika konfektyrprodukter.

Försäljningen sker dels i Sverige till stora dagligvarukedjor som Rusta, Coop och Axfood Närlivs, dels till importörer i bland annat England, Italien, Tyskland och Frankrike. I dagarna fick Dani Evanovith en stor order från”ett av Europas ledande importföretag inom konfektyr” som enligt uppgift är värd 35 miljoner kronor. Företaget har även fått förfrågningar om att levera sockervadd till länder som Japan, Kuwait, Pakistan och Australien.

Och hemligheten bakom framgångarna är framför allt en logistisk lösning som skiljer sig från det traditionella. I avtalen med tillverkarna i Polen ingår en kostnadsfri frakt av produkterna till det strategiskt belägna lagret i Swidwin. Där packas lastbilar fulla och körs därefter direkt till kunder på kontinenten eller till hamnar i Polen och Tyskland för vidare transport till Malmö och Stockholm.

En annan förklaring till EPC:s osannolika framgång är möjligen beslutsamheten hos företagets grundare.

– Jag ger aldrig upp och vågar vara obekväm. Det var så jag slutligen fick avtalet med Ullared till exempel. Jag ringde åtta gånger och till slut gick det.

Dani Evanovitch råder också andra företagare att inte ”utveckla ihjäl sig”.

– Man måste börja sälja. Utvecklar man alltför länge kan intresset ha svalnat när produkten väl kommer ut, eller så har en konkurrent hunnit före.

Kunskaperna om företagande har han tillägnat sig genom ”livets hårda skola”.

– Jag har ingen utbildning, hoppade av gymnasiet under första året. Men det är klart, jag har inte fått något gratis. Förra året hade jag till exempel 200 resdagar.

Och ambitionerna inför framtiden är höga.

– Vi vill fortsätta att växa på utländska marknader och inom fem år ska vi vara en av tre leverantörer som handlare i Sverige tänker på i första hand när det gäller konfektyrprodukter.