Förmögenhets- och kapitalförvaltarna står för 90 procent av branschens vinster (efter skatt och kostnader för eget kapital). Men de är ineffektiva när det kommer till att nyttja skalbarhet. Förvaltarna tampas även med minskande marginaler.

Det visar Accentures rapport Capital Markets Vision 2022 som bygger på intervjuer med chefer på ledande kapitalmarknadsföretag, samt Accentures finansiella analyser av branschen.

För investeringsbankerna ter sig bilden annorlunda. Endast ett fåtal institutioner, såväl stora som små, går med en betydlig vinst motsvarande upp till 10 procent per intjänad krona, medan övriga aktörer knappt täcker sina kostnader. Samtidigt utmanas traditionella marknadsaktörer av företag som handlar med kryptovalutor.

Företag på kapitalmarknaden har i snitt 9 biljoner svenska kronor i nettointäkter, vilket enligt Accentures beräkningar motsvarar vinster om 900 miljarder kronor. Pressen på kapitalförvaltare att ytterligare sänka sina förvaltningsavgifter samt att effektivisera sina affärsmodeller ökar dock i samband med att aktieägare, myndigheter och kunder successivt höjer sina förväntningar på prestation, samtidigt som centralbankerna minskar stimulansen av ekonomin.

– Många tror att en normalisering av kapitalmarknaden innebär att den återgår till att bli ungefär densamma som innan finanskrisen. Vår prognos för de kommande åren ger en helt annan bild. Branschen har hittills kunnat förlita sig på historiskt sett lukrativa affärsmodeller, men i takt med att branschen förändras blir dessa allt mer inaktuella och behovet av mer effektiva modeller växer säger, Oscar Garcia, ansvarig för Accenture Capital Markets i Norden.

Till skillnad från de flesta andra sektorer står kapitalbranschens kärnverksamhet för en försvinnande liten del av branschens totala kostnader, vilket gör den extra känslig för förändringar, som exempelvis den digitalisering som i nuläget präglar branschen.

Rapporten fokuserar främst på tre sektorer; Investment banking, förmögenhets- och kapitalförvaltning samt finansiell infrastruktur.

Förmögenhets – och kapitalförvaltare: Som två av branschens mer lönsamma segment verkar förmögenhets- och kapitalförvaltarna trotsa all ekonomisk logik. Trots att de till sin natur bör vara beroende av skalbarhet, är fallet inte så i praktiken. Accentures studie visar nämligen att även de största kapitalförvaltarnas vinstmarginaler inte skiljer sig nämnvärt från de medelstora konkurrenternas. Detsamma gäller bland företag inom förmögenhetsförvaltningen.

Investment banking: Vinsterna varierar brett mellan investeringsbankerna. De största, USA-baserade aktörerna, går med betydligt större vinster och genererar närmare 180 miljarder kronor i årliga intäkter, samtidigt som andra, fullskaliga, investeringsbanker inte klarar av att täcka sina kostnader för eget kapital. Rapporten visar dock att storlek inte är en förutsättning för lönsamhet, då flera medelstora banker lyckats nischa sig och därmed kammat hem vinster om 10–15 procent per intjänad krona.

Finansiell infrastruktur: Kryptovalutorna har hunnit ikapp de traditionella valutorna i intäkter. Institutionella börsmäklare, som utgör den mest traditionella pelaren inom sektorn, går med knapp vinst före skatt, samtidigt som aktieägarvärdet minskar. De reglerade marknaderna, som utgör sektorns mest lukrativa del, genererar vinstmarginaler om 50 procent före skatt. Tillväxtutsikterna är dock blygsamma.

Fotnot: Rapporten kan läsas i sin helhet här: