SEB bedömer att det finns utrymme för finanspolitiska stimulanser samtidigt som det krävs stora reformer. Banken tror att det blocköverskridande budgetsamarbetet mellan S/MP-regeringen, Centerpartiet och Liberalerna antagligen kommer att leda till en något mer expansiv finanspolitik, men det behöver inte bli ett problem eftersom de ser skäl till att finanspolitiken bör ta ett större ansvar för stabiliseringspolitiken.

”Vissa element av budgetöverenskommelsen kan fungera som ett embryo för större reformer av arbetsmarknaden, skatterna och bostadspolitiken”, enligt SEB.

Ett argument som skulle tala för en stramare finanspolitik, exempelvis från Konjunkturinstitutet, är att det strukturella överskottet inte är tillräckligt starkt för att nå överskottsmålet, men enligt SEB kan svensk ekonomi knappast karaktäriseras som överhettad, inte minst i ljuset av de svaga löneökningarna.

”I en situation där Riksbanken, som har huvudansvaret för den svenska stabiliseringspolitiken, fortsätter med sin extremt expansiva penningpolitik, skulle det vara konstigt om finanspolitiken skulle dämpa av cykliska skäl”, skriver SEB.

Enligt banken är skuldmålet nu viktigare än överskottsmålet. De noterar att en konflikt redan håller på att byggas upp mellan dessa två mål. Skuldankaret på 35 procent av BNP kommer att nås under 2019 och SEB:s prognos om ett budgetöverskott på 0,5 procentenheter de kommande två åren betyder att skulden kommer att fortsätta falla i en rätt snabb takt.

”Ett ännu större överskott skulle snabba på denna nedgång. Vår syn är att skuldmålet bör prioriteras och att det inte är rimligt att ha ett ramverk där statsskulden nästan smälter bort helt i den situation som svensk ekonomi befinner sig i”, skriver SEB och tillägger att en ännu lägre statsskuld också skulle förstärka likviditetsproblemen på obligationsmarknaden i en tid då Riksbanken äger nästan hälften av den utestående skulden.

Banken bedömer att januariavtalet mellan regeringen, Centern och Liberalerna kommer att leda till ”en latent bias mot expansiv finanspolitik”.

Den budget som nu gäller, Moderaternas och Kristdemokraternas som röstades igenom riksdagen i december, ger en stimulans nära 0,5 procent av BNP, enligt SEB.

Den tilläggsbudget som läggs den 10 april kommer att bestämma hur expansiv 2019 års finanspolitik faktiskt kommer att bli och SEB räknar med totala stimulanser motsvarande 0,8-0,9 procent av BNP.

”Men det finns en ovanligt stor osäkerhet eftersom många av januariavtalets punkter är alltför otydliga för att vi ska kunna uppskatta den totala prislappen”, skriver de.

Sett på lite längre sikt ser SEB faktorer som både talar för och emot att omfattande strukturreformer kan komma att lyckas.

Bland annat verkar det nu finnas en allt större samsyn om att de existerande regleringarna inte fungerar, inte minst på bostadsmarknaden, och allt fler ser behovet av sänkta trösklar för att komma in på arbetsmarknaden.

Givet den ökade samsynen om att vissa extrema drag i det svenska systemet behöver reformeras, och att det på andra områden handlar om att anpassa till internationell standard, borde det finnas goda förutsättningar för breda överenskommelser.