Den sammanlagda pensionsskulden hos kommuner och regioner uppgår till 486 miljarder kronor för årsbokslutet 2020 – och värre blir det i år. Det beskedet gav nyligen pensionsbolaget Skandia i sin senaste utgåva av en ny rapport om Sveriges pensionsskulder.

Men både regionerna och kommunerna har koll på pensionsskulden och kommer inte att gå i konkurs. Det säger Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och regioner, SKR.

– Tyvärr har Skandias rapport några gånger tidigare skapat oro och förvirring. Så också nu. Bara storleken på skulden kan verka avskräckande, men skulden ska betalas över lång tid, den är känd och den hanteras i den löpande förvaltningen utan några problem. Ökningen mellan 2019 och 2020 var bara 0,8 procent, vilket är betydligt lägre än löneökningarna, säger Annika Wallenskog.

Skandia skriver i rapporten att fler kommuner väljer att amortera på pensionsskulden, men att regionernas pensionsskulder däremot ökar.

– Begreppen behöver återigen rätas ut. I dag har kommunsektorn kostnader både från dagens intjänande och från den skuld som tjänades in före 1998. Då hade kommuner och regioner ett ”pay-as-you-go-system” som gjorde att kostnaden inte togs under arbetslivet utan när folk gick i pension, säger Annika Wallenskog.

Trots starka resultat för 2020 så är det bara mellan 10 och 20 kommuner som har löst sina skulder. Att kommunerna betalar av på gamla skulder snarare än att lösa in dem har sina naturliga förklaringar:

– Många kommuner behöver likviditet också kommande år då man har stora investeringsbehov. Det skulle vara konstigt att lösa skulden för att sedan låna pengar till investeringarna i stället för att använda de medel man har, säger Annika Wallenskog.

Hon förklarar vidare att pensionsskulden sjunker i kommunerna på grund av att den skuld som är intjänad före 1998 av naturliga skäl minskar, och att avtalspensionen sedan 20 år tillbaka är avgiftsbestämd och utbetald, vilket inte skapar någon skuld.

– Att skulden ökar i regionerna beror på att många anställda har höga inkomster och även tjänar in förmånsbestämd pension, där regionerna ansvarar för att deras pension ska baseras på de inkomster de kommer att ha, säger hon.

Greger Gustafson, affärsansvarig offentlig affär på Skandia, varnade nyligen för vad som kan hända efter att coronapandemin är över och de riktade statsbidragen sänks. Han menar att många kommuner och regioner då kommer att visa röda siffror igen samtidigt som både nya pensionsrätter och pensionsutbetalningar fortsätter öka.  

Annika Wallenskog håller inte med om den alarmistiska bild som Skandia målar upp:

– Några kommuner har haft likviditet och valt att lösa hela eller delar av pensionsskulden, andra har lånat pengar för att lösa in sin pensionsskuld, vilket naturligtvis innebär en ränterisk. Det som är viktigt i sammanhanget är att kommuner och regioner har koll på sin pensionsskuld och att de räknat på de olika alternativ och risker som finns och gör bedömningar av dessa. Enligt de enkätstudier vi har gjort har de flesta kommuner och regioner den kollen, säger Annika Wallenskog.

Enligt Skandia kommer pensionsskulderna redan till kommande årsskifte att öka med 20 miljarder kronor då pensionsskulderna blir omräknade eftersom vi lever allt längre. Men SKR vill nyansera bilden:

– I sammanhanget är det viktigt att framhålla att för alla som är födda 1986 och senare är allt pensionsintjänande avgiftsbestämt och sätts av successivt i takt med att dessa anställda tjänar in lön. Detta gör att skulden kommer att klinga av med tiden, säger Annika Wallenskog.