"Nu väntar ett arbete för många företag att i sina processer visa att EU-domen också är tillämplig i deras fall", säger Magnus Larsén, Skeppsbron Skatt.
"Nu väntar ett arbete för många företag att i sina processer visa att EU-domen också är tillämplig i deras fall", säger Magnus Larsén, Skeppsbron Skatt.
Skatter

Skeppsbron Skatt: "Väldigt nöjd över att EU-domstolen gick på vår linje"

De svenska reglerna om ränteavdrag på koncerninterna lån underkändes på onsdagen EU-domstolen.”Det är glädjande att domstolen gick på vår linje”, säger Magnus Larsén vid Skeppsbron Skatt.

Publicerad 2021-01-21

EU-domstolen underkände den 20 januari 2021 (C 484/19) de svenska ränteavdragsregler som gällde under åren 2013–2018. Målet rörde ett svenskt bolag som nekats avdrag för räntekostnader som betalats till ett franskt koncernbolag med underskott genererade i den franska koncernen.

Staten kan nu komma att tvingas återbetala skatt till ett stort antal företag som felaktigt nekats ränteavdrag. Enligt Skatteverkets egna beräkningar har ränteavdrag nekats med 10–15 miljarder kronor per år från och med 2013. 

I avgörandet slog EU-domstolen inledningsvis fast att en restriktion förelåg, eftersom om den franska räntemottagaren haft hemvist i Sverige skulle räntan ha varit avdragsgill. En sådan skillnad inverkar negativt på bolags möjlighet att utöva sin etableringsfrihet. Enligt domstolen kunde restriktionen varken rättfärdigas av intresset att bekämpa skatteundandragande och skatteflykt eller behovet av att säkerställa fördelningen av beskattningsrätten mellan medlemsstaterna (inte heller beaktade tillsammans). 

En ytterligare konsekvens av domen är att nuvarande regler som trädde i kraft 2019 också kan strida mot EU-rätten.

Magnus Larsén är ombud i det aktuella målet och förde det svenska bolagets talan i EU-domstolen. 

– Jag är självklart väldigt nöjd och glad över att EU-domstolen gick på vår linje. De svenska ränteavdragsreglernas förenlighet med EU-rätten har varit en omdiskuterad fråga i över tio år. Detta är en mycket viktig fråga för svenska företags möjlighet till affärsmässig finansiering, och principiellt hur svensk lag måste följa grundläggande EU-regler. Nu väntar ett arbete för många företag att i sina processer visa att EU-domen också är tillämplig i deras fall, säger Magnus Larsén. 

De svenska ränteavdragsreglerna innebär att svenska företag har svårare att erhålla avdrag för räntor på lån från utländska koncernbolag än för räntor på lån från svenska koncernbolag. Reglerna kom till för att begränsa så kallade räntesnurror, men utformades på ett sådant sätt att även avdrag för ränta på rent affärsmässiga lån nekats, vilket nu EU-domstolen underkänt.  

Redan 2011 prövade Högsta förvaltningsdomstolen om de ursprungliga ränteavdragsreglerna (som trädde ikraft 2009) var förenliga med EU-rätten. Högsta förvaltningsdomstolen avgjorde frågan utan att begära förhandsavgörande från EU-domstolen och kom då fram till att reglerna inte stod i strid med EU-rätten. 

Platsannonser