För att bedriva denna forskning tilldelas 1,5 miljoner kronor till ett forskarteam bestående av Maria Sandström, doktorand vid Uppsala universitet samt Carolina Lindholm och Markus Peters, doktorander vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet. Det framgår av ett pressmeddelande.

Under 1990-talet och 2000-talets första decennium reformerades såväl det allmänna pensionssystemet som de kollektivavtalade tjänstepensionerna. Sverige ligger därmed i ett internationellt perspektiv långt fram i arbetet med att skapa finansiellt robusta allmänna pensionssystem och även i övergången från förmånsbestämda till premiebestämda tjänstepensioner. Infasningen av nya system tar dock flera decennier och många effekter och utfall är fortfarande okända.    

– Sverige sticker ut internationellt när det kommer till hushållens totala sparande som andel av inkomsten, som har ökat markant sedan millennieskiftet. Samtidigt är Sverige unikt i termer av de stora reformer som gjorts i pensionssystemen. Därför blev det naturligt för oss att fråga till vilken grad de svenska pensionsreformerna har bidragit till ökningen av hushållens sparkvot, säger Markus Peters, doktorand vid Institutet för internationell ekonomi på Stockholms universitet, i en skriftlig kommentar.

Skandias anknutna stiftelser har huvudsakligen som ambition att bidra till allmännyttig forskning inom ekonomi, långsiktigt sparande, arbetslivsrelaterad hälsa samt utvecklingen av en hållbar finansmarknad.

– Det ska bli mycket intressant att följa forskningsteamet och vad man kommer fram till. Jag hoppas att resultatet ska ge oss i branschen, politiker såväl som allmänheten viktiga insikter om vårt pensionssystem, säger Mattias Munter, pensionsekonom och ansvarig för samhällskontakter på Skandia.

Samtidigt beslutades även att stötta Roine Vestman, docent vid Stockholms universitet, med kollegor i deras pågående forskning kring förhållandet mellan bostadspriser och hushållens konsumtion. Forskarteamet tilldelas 200 000 kronor.