Det kan jämföras med vinsten på 2.526 miljoner kronor under samma kvartal i fjol. Ökade kreditförluster ligger bakom det försämrade resultatet.

Resultatet var dock bättre än väntat. Analytiker hade i snitt räknat med en vinst på 273 miljoner kronor enligt en Reuters-enkät.

Orsaken bakom det kraftigt försämrade resultatet är främst ökade kreditförluster, upp från 716 miljoner kronor under tredje kvartalet i fjol till 3.335 miljoner kronor under årets tredje kvartal.

Storbankens räntenetto sjönk från 4.553 miljoner till 4.519 miljoner kronor, medan provisionsnettot sjönk från 3.754 miljoner till 3.566 miljoner kronor.

Intäkterna totalt steg från 9.212 miljoner till 9.735 miljoner kronor.

Reserveringar för kreditförluster i Baltikum uppgick under tredje kvartalet till 2¨.642 miljoner kronor jämfört med 367 miljoner kronor under tredje kvartalet i fjol. Individuellt värderade osäkra lånefordringar ökade med 2.615 miljoner kronor, eller 32 procent i regionen.

SEB ser dock vissa tecken på en stabilisering i Baltikum men utvecklingen i de baltiska länderna är fortfarande utmanande.

De osäkra fordringarna ökade med fem procent under kvartalet. Kreditförlusterna netto uppgick till 6 procent vilket var oförändrat jämfört med föregående kvartal, skriver vd Annika Falkengren i rapporten.

Reserveringsgraden för Baltikum ligger kvar på 69 procent.

Ekonomisk stabilitet och bättre fungerande finansmarknader gör att SEB inte ansöker om förlängt deltagande i statens garantiprogram för medelfristig upplåning, enligt Falkengren och konstaterar samtidigt att ”SEB har inte heller utnyttjat programmet”.