SEBx startades för drygt ett år sedan när vd:n Johan Torgeby spikade den nya affärsplanen. 

– Som en del av det har vi fått uppdraget att pröva att bygga en bank från scratch. Det har vi gjort nu, säger Christoffer Malmer, chef för SEBx.

I affärsplanen som Johan Torgeby lade fram den 12 december 2018 står bland annat:

”Genom ’open banking’ uppstår nya intäktsmöjligheter vid sidan av existerande distributionskanaler. SEB kommer tillsammans med nya samarbetspartners att utveckla nytänkande finansiella lösningar, som kan integreras i SEB:s plattform och ingå i bankens helhetserbjudande till kunderna.”

Christoffer Malmer berättar att SEBx fungerar som en fintechstartup, men innanför storbankens väggar. Hans team på knappt 30 personer sitter i en egen del i anslutning till SEB:s huvudkontor i Arenastaden i Solna, strax norr om Stockholm. De ”försöker” ha så lite kontakt med stora SEB som möjligt. Samtidigt kan de dra nytta av expertisen inom storbanken på ett sätt som en vanlig startup inte kan. Det kan handla om specialfrågor kring banklagstiftning, hur vissa typer av transaktioner fungerar eller hur myndighetskrav implementeras. 

– För att inte bara bli en teknisk övning utan också arbeta efter en tydlig affärsdimension har vi haft en tidig kompassriktning. Vi vill testa att bygga produkter för egenföretagare. De kanske inte riktigt passar in i bankens normala utvecklingsmodeller. Men det är en sektor som växer snabbt. Enligt organisationen Företagarna är det en av de företagsformer som växer snabbast. De som jobbar som egenföretagare är också ofta väldigt nöjda, säger Christoffer Malmer.

Han pekar på trenden med gigekonomi och pekar på siffror som säger att det i Sverige finns närmare 800 000 enmansbolag.

Syftet med SEBx är dels att testa ny teknik, dels att pröva nya arbetssätt – för att se om det är något som stora SEB kan ha nytta av. Ett tredje ben är att skapa något eget med ett tydligt affärssyfte.

– Vi vill bygga nya intäktsströmmar och testa nya intäktserbjudanden, säger Christoffer Malmer.

Den nya banken ska få ett eget varumärke, vilket är inte klart än. Hur mycket det hela har kostat vill banken inte uppge. 

Christoffer Malmers enhet jobbar med såväl teknik- som affärs- och produktutveckling. Vissa delar köper man in. Det senaste exemplet är en kärnbanksplattform (core banking platform) från brittiska fintechbolaget Thought Machine, grundat 2014 och med produkt lanserad 2015. 

– Det är inte på något sätt väl testad eller beprövad teknik utan väldigt pionjär, säger Christoffer Malmer.

Kärnbanksplattformen är som namnet antyder navet i en bankverksamhet. Thought Machine klarar enligt leverantören att hantera alla vanliga bankärenden – från lånehantering till transaktionskonton inklusive sparande och kreditkort. Den är helt molnbaserad och ledningen på bolaget består av avhoppare från Google. 

Thought Machine licensierar produkten till SEBx som driftsatte kärnbanksplattformen i sin produktionsmiljö i förra veckan. Det gör att den nya banken nu fullt ut är uppe och snurrar och man har också sin första skarpa kund.

Samtidigt utvärderar SEBx plattformens skalbarhet och robusthet. 

Om man jämför med den hajpade brittiska neobanken Revolut, hur står ni er i jämförelse? 

– Vi har tittat på dem. När man bygger en finansiell tjänst från scratch idag tänker man från början att det här skulle kunna bli en global produkt. Finns risken att vi då konkurrerar med oss själva? Det kan hända, samtidigt kan helheten bli större än idag speciellt om vi når ut till andra geografiska marknader, säger Christoffer Malmer.

I likhet med Revolut och andra techstartup jobbar SEBx småskaligt. Man börjar med en mindre fungerande del istället för att sätta upp ett jätteprojekt och lansera allt i en big bang, så som stora företag traditionellt har jobbat.

– Sedan lägger man till det kunderna efterfrågar, säger Christoffer Malmer. 

Därför jobbar SEBx kontinuerligt med utvärderingar från grupper av testare, egenföretagare som bjudits in. 

Idén är att skapa ett digitalt ekosystem för egenföretagaren. Där ingår företagarnas vanligaste utmaningar som administration, bankrelationer, att hålla reda på transaktioner, att bokföra moms och att göra skatteinbetalningar.

– Ambitionen är att skapa en digital produkt där de får hjälp med de här grejerna. Även med att utveckla sin affär och att skapa ett nätverk med andra.

Nordea har ett projekt som pågår 2014-2020 där det ingår att byta kärnbanksplattform och skapa en gemensam miljö för samtliga geografiska marknader. De lägger ned 13 miljarder kronor på det.

Att byta kärnbanksplattform är uppenbarligen ett jätteprojekt. Kan ert jobb fungera som en förstudie för ett liknande projekt på SEB?

– Jag tror att de flesta banker som har mer än 25 år historik står inför någon form av teknikskifte. Alla behöver fundera på hur de ska drifta sin miljö. Vi ser att startup har helt andra förutsättningar såväl teknikmässigt som kostnadsmässigt. Hela branschen står inför ett teknikskifte, säger Christoffer Malmer.

Ett syfte för SEBx är att testa ny teknik som skulle kunna användas på SEB. 

– Men ansatsen är inte att testa en lång rad olika kärnbanksplattformar och utvärdera dem för SEB. Vi testar också en mängd andra saker; AI, analyticsverktyg, kreditmodeller på nytt sätt, appar på nytt sätt. Vi testar hela teknikparken.

De flesta äldre banker har egen installerad teknik, så kallad on-prem, on-premise. Men fintechbolag som Revolut jobbar helt och hållet i molnet. Det behöver även storbankerna utvärdera. Men en sådan behöver ha koll på att en molnarkitektur klarar krav som att säkerställa risksäkerhet, datasäkerhet, GDPR med mera.

– Många fintechbolag designar också sin arkitektur så att det går att byta delar. Det gör vi också. Om vi vill byta ut kärnbanksplattfromen innebär det inte en hjärttransplantation. 

Christoffer Malmer berättar att det var bland annat SEB:s positiva erfarenheter från att samarbeta med det svenska fintechbolaget Tink som gjorde att banken ville ta nästa steg.

– Vi vill få neobankens fördelar – att utveckla snabbt, röra sig framåt, jobba med ny teknik. Samtidigt har vi med oss banklicens, mycket tillgänglig data och erfarenhet av produkter, tillgång till kapitalmarknader, en balansräkning och en kapitalbas. Vi tror att om man vi får ihop de två delarna adderar vi en tredje dimension.