Det program som Sveriges televisions Uppdrag granskning har sänt om läckta misstankerapporter, så kallade suspicious activity reports, SARs, i det SEB omnämns, “utgör inga nyheter för banken,” skriver SEB på sin hemsida. 

– Vi har redogjort för hur våra flöden har sett ut historiskt, och vi har också löpande dialog med våra tillsynsmyndigheter på alla marknader där vi verkar. Hösten 2019 publicerade vi historisk transaktionsdata över så kallade non-residentkunder och lågtransparenskunder i SEB i Estland, som är det land där SEB har haft flest sådana kunder historiskt. I de uppgifterna kan man se att det i början av 2000-talet fanns kundrelationer där majoriteten av de analyserade historiska betalflödena inte uppfyller dagens krav på transparens och/eller koppling till verklig affärsverksamhet. Där syns också att SEB från 2006 har arbetat strukturerat och målmedvetet för att minska riskerna att utnyttjas för penningtvätt i Baltikum, och att bankens riskexponering mot dessa kunder har varit låg och fallande över tid, skriver SEB.

Vidare hänvisar SEB till de nyligen avslutade tillsynsärenden hos Finansinspektionen samt tillsynsmyndigheterna i de baltiska länderna gällande SEB:s skydd mot penningtvätt i Baltikum.  

– Både tillsynsmyndigheterna och vi själva har därtill betonat att hela det finansiella systemet, inklusive SEB, fortsatt behöver arbeta för att bli bättre på att motverka den här typen av brottslighet, skriver banken.

SEB har själv rapporterat över 7 000 misstankerapporter till finanspolisen de senaste tio åren i de länder där banken är verksam.