Sven Hagströmer och Christoffer Malmer
Creades Sven Hagströmer och Christoffer Malmer på SEB. Foto: Creades och Linkedin.
Fintech

SEB och Creades investerar 85 miljoner i fintech-app

Storbanker påstås ofta blunda för finans-startups. Nu kontrar SEB med en storsatsning på ekonomiappen Tink. Det är bankens första fintech-investering på drygt sex år.

Uppdaterad 2016-05-19
Publicerad 2016-05-19

Gamla aktörer utmanas av nya små finansbolag och de kritiseras för att inte hänga med i utvecklingen.

Men nu gör SEB och Sven Hagströmers Creades en jätteinvestering på totalt 85 miljoner kronor i ekonomiappen Tink, enligt ett pressmeddelande.

Appen registrerar och kategoriserar utgifter och har i dag 300.000 användare i Sverige. SEB, som satsar 36 miljoner kronor på verktyget, menar att den ger bankkunderna en bättre överblick över sin ekonomi.

"Kan skapa kundnytta"

– Genom partnerskapet med Tink kommer vi att kunna utveckla ännu bättre digitala erbjudanden för våra kunder. Kombinationen av vårt helhetserbjudande och Tink's funktionalitet är ett bra exempel på hur etablerade banker och fintech-bolag kan skapa kundnytta tillsammans, säger Christoffer Malmer, co-head för för division Företag & Privatkunder, i en kommentar.

Sven Hagströmers ägarbolag Biovestor investerade redan för två år sedan i Tink som då var för litet för att vara intressant för Creades, enligt pressmeddelandet. Men sedan dess har bolaget vuxit.

– Creades har en lång erfarenhet av att investera i finansiella teknologiföretag, och investeringarna i Avanza och Klarna har medfört mycket god avkastning, säger investmentbolagets vd Per Frankling, i en kommentar.

Tittar på fintech igen

Realtid.se har tidigare rapporterat om att SEB Capital Venture började titta på fintech igen vid årsskfitet. Tink är därmed bankens första fintech-investering på drygt sex år. 

Mellan 1997-2009 gick SEB:s portföljbolag in i flera finans-startups, men tog därefter en paus. Sektorn svalnade efter finanskrisen och få fintech-startups startades. Men sedan ett par år tillbaka blomstrar branschen igen.

SEB gar sålt merparten av de tidigare investeringarna. Några satsningar resulterade dock i partnerskap, bland annat med betalbolaget Dibs, amerikanska Arcot som förebygger kortbedrägerier och IBX som tillhandahåller lösningar för elektroniska inköp.

Kristina Söderberg, Investment Manager på SEB Venture Capital, sade i samband med ett SNS-seminarium i april att fintech samtidigt kan vara svårt att förena med de många regleringar som omgärdar bankväsendet.

System från 70-talet

Förändringsviljan hämmas också av gammal, svåruppdaterad, men relativt välfungerande bankinfrastruktur och teknik.

– De regulatoriska frågorna är ett stort ok som vi bär och som vi får lösa genom samarbeten. Samtidigt leverar våra system från 70-talet som de ska. Och att våga flytta från det etablerade till något nytt är en stor utmaning, sade hon på seminariet.

Det är inte heller helt lätt att få med sig alla aktieägare på det nya tåget, enligt Kristina Söderberg.

– Å andra sidan tror jag att den som vågar att göra oväntade förändringar har mycket att vinna på det.

"Funnits en låt-gå-attityd"

Klarnas vd Sebastian Siemiatkowski menar att bankerna förvånansvärt länge visade ett stort ointresse för fintech, vilket gynnat till exempel Klarna.

– Jag tror att det på vissa ställen funnits en laissez-faire-attiyd i stil med att "så länge marginalerna förbättras så är allting ok", sade Siemiatkowski som också deltog på SNS-seminariet i april.

Johan Ståhle på fintech-startupen Dreams och peer-to-peer-långivaren Toborrows vd Sofie Lundström delar den bilden.

Ståhle konstaterade under en paneldebatt att bankerna först förra året fick upp ögonen för ny finansiell teknik. Och Lundström, som också medverkade i diskussionen, slog fast att de nu är "tvungna att chansa och satsa på fintechtåget".

Blockchain-samarbete

Men det finns tecken på att branschen vaknat. SEB och Nordea ingår sedan i höstas i ett internationellt samarbete mellan storbanker som syftar till att utveckla gemensamma bankstandarder för blockchain-tekniken som ligger bakom den virtuella valutan Bitcoin.

SEB förlängde nyligen sin medverkan i minst ett år till. Och även Swedbank överväger att ansluta sig till projektet.

– Det är ett fördelaktigt sätt att ta reda på hur internationella aktörer resonerar och föreberader sig inom det här området. Man lyssnar av varandra och spår framtiden för att göra rätt investeringar, sade Anna Felländer i en intervju med Realtid.se i början av april.

Nordea har startat fintech-accelerator i Helsingfors som nu expanderar till Stockholm. Banken lanserade också i förra veckan egen crowdfunding-plattform genom vilken privatpersoner kan investera i onoterade bolag.

Frågan är om satsningarna räcker för att tackla dagens utmaningar.

Handelsprofessorn Robin Teiglands forskning visar att 71 procent, av svenskar födda på 80- och 90-talet, hellre går till tandläkaren än till sin bank, en av tre är beredda att byta bank inom 90 dagar, 80 procent förstår inte bankens kommunikation – och 73 procent vill hellre göra bankärenden i en icke-bank.

Många trogna sin bank

Å andra sidan är långt från ord till handling, enligt Finansinspektionens generaldirektör Erik Thedéen. Förvånansvärt många är lojala med sin bank.

– Om det är dramatik i de här bitarna är det ett hot. Men jag förhåller mig skeptisk till den typen av undersökningar. Det är en sak att säga det, men en annan sak att göra. Väldigt många vittnar om att de är missnöjda med banksystemet och så blir det skandaler, men ändå är det väldigt stor stabilitet. Och det har att göra med engagemanget. Man blir arg men kommer aldrig till skott, sade han under myndighetens "Konsumentskyddsdag 2016".

Platsannonser