- Publicerad
Den minskade konsumtionen under coronapandemin slår hårt mot flera branscher långt ner i leverantörskedjorna. SCB har gjort en analys som visar att effekterna kan mätas i hundratusentals jobb och flera hundra miljarder kronor bara under 2020.
Camilla Jonsson
Coronakrisen väntas leda till en minskad efterfrågan i Sverige vad gäller såväl privat konsumtion som export. Det slår inte bara mot exempelvis fordonsindustrin, hotell, restauranger och resenäringen. Även branscher längre ner i leverantörskedjorna drabbas, vilket kan påverka både ekonomin och klimatet ytterligare.
Enligt Konjunkturinstitutets prognoser från den 1 april respektive den 29 april rör det sig under 2020 om en minskad efterfrågan motsvarande runt 400 miljarder kronor. Med hjälp av dessa prognoser och egna data har SCB gjort en så kallad input-output-analys av effekterna för BNP, sysselsättningen och utsläppen av växthusgaser.
Förenklat innebär det att en modell används för att beskriva hur branscher hänger samman genom att bruttoproduktionen i en bransch utgör input i andra branscher. På så vis kan man se hur en förändrad efterfrågan slår både direkt och indirekt mot olika branscher i ekonomin. Den direkta effekten avser då hur de direkt drabbade branscherna som till exempel hotell och restaurang påverkas. Den indirekta effekten avser hur alla andra branscher i ekonomin påverkas genom att ingå i leverantörskedjor under de direkt drabbade branscherna.
Analysen bygger på ett material som ständigt förändras och bör tolkas med försiktighet, men den visar tydligt hur problem i enskilda branscher kan få stora effekter på hela ekonomin.
Den indirekta effekten innebär att BNP minskar med ytterligare 110 miljarder kronor, och att antalet sysselsatta minskar med ytterligare 110 000 personer. Nedgången i efterfrågan väntas samtidigt ge positiva klimateffekter då utsläppen av växthusgaser beräknas minska med totalt 3,9 megaton. Den indirekta klimateffekten är enligt analysen nästan lika stor som den direkta.
Olika branscher är olika känsliga vid en generell nedgång i ekonomin. Om den slutliga efterfrågan av varor och tjänster minskar med en miljon kronor i samtliga branscher så slår det hårdast mot säkerhets-, fastighetsservice och kontorstjänstebranschen vad gäller sysselsatta. Såväl direkt som indirekt. Där väntas sysselsättningen minska med 2,68 personer för varje minskad miljon kronor.
Minst känslig är raffinaderibranschen, där sysselsättningen endast minskar med 0,05 personer per miljon.
I absoluta tal skulle dock vård- och omsorgsbranschen – som bland annat inkluderar äldreboenden – drabbas hårdast. Om den slutliga efterfrågan minskar med 1 procent i samtliga branscher innebär det en minskning med cirka 4 800 sysselsatta i den branschen.