Nedgången i långräntorna under sommaren kan troligen i hög grad kopplas samman med nedskruvade inflationsförväntningar och förväntningar om en mer utdragen global ekonomisk återhämtning i kölvattnet av den ökande spridningen av deltavarianten av coronaviruset. En stark efterfrågan på långa obligationer påverkar sannolikt också. Det skriver SBAB i sin senaste rapport, Boräntenytt nr 4.

–Vi blev lite tagna på sängen av nedgången i långräntorna under sommaren. Samtidigt befinner vi oss i en situation där osäkerheten om utvecklingen är ovanligt stor. Varierande inflationsförväntningar, potentiellt nya mutationer, tidsplanen för avvecklingen av de okonventionella penningpolitiska åtgärderna men också konkurrensen om bolånekunderna är faktorer som gör det svårt att bedöma boränteutvecklingen framöver, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB i en skriftlig kommentar.

Riksbankens senaste bedömning (i juni) är att reporäntan ligger kvar på noll procent till minst kvartal 3, 2024. Enligt SBAB:s nya prognos kan reporäntan dock förväntas höjas redan mot slutet av 2023.

Trenden med att fler väljer att binda räntan fortsätter. I juni var det hela 58 procent av alla lån som bands på längre tid än tre månader.

Enligt Robert Boije får man gå tillbaka ända till 2003 för att hitta en så hög nivå.

Skillnaden mellan list- och snitträntan på särskilt tremånadersräntor har fortsatt att öka. Den genomsnittliga differensen uppgår nu till mer än 0,70 procentenheter.

I den nya prognosen över boräntorna har SBAB antagit att konkurrensen om bolånekunderna kommer att öka över tiden. 

– Konkurrensen om bolånekunderna tilltar och det kommer framöver att synas i minskade marginaler för bankerna. Det är svårt att bedöma exakt hur det kommer att slå men vi har tagit viss höjd för det i prognosen på framförallt de medellånga och långa bundna räntorna, säger Robert Boije.